Bloggar på LRF

Tillbringade gårdagen på Svebios årsmöte.
 
När jag gick därifrån kändes stämningen lite tveksam. Bioenergin har minskat för första gången på länge, låt vara att det torde ha sin naturliga förklaring i en mild vinter (något jag personligen uppskattar väldigt mycket!). Marknadsläget är därför inte jättebra.
 
Men vad beror det på? Jo att vi lyckats så bra. Vi har redan stora mängder förnybar el (även om man inte som vissa debattörer räknar kärnkraft dit), och med kärnkraften inräknad så behöver vi knappast mera el en mild vinter, utan då måste exportmöjligheterna öka för att stimulera ökad produktion.
 
Någon kraftvärmeföreträdare sa att det kanske är färdigbyggt för värme. I takt med att våra byggnader blir energieffektivare och vi blir bättre på att ta tillvara spillvärme så minskar behovet av ny fjärrvärmeproduktion. Men nog tror jag fjärr- och närvärmenäten kommer att växa ett tag till!
 
Missade affärsmöjligheter på bioenergiområdet? Svårt att säga. Men drivmedel återstår. Där har vi en jätteutmaning framför oss. Låt oss hoppas att regeringen ser samma sak och ger förutsättningar för fortsatta satsningar, bl.a. genom fortsatt skattebefrielse för förnybara drivmedel! Får vi fart på produktion av förnybar gas, diesel och bensin, så kommer efterfrågan på råvaran att öka och därmed priserna.

Jag håller fortfarande på att jobba in mej på energiområdet. Har inte kommit så mycket längre än till Sverige än. Det är steg ett. Sen kommer EU. Och sen resten av världen.

När man börjar titta på EU så inser jag att det är nästan bara vi som tänker oss en omställning till fossilfritt. Resten av EU har accepterat målsättningarna med utgångspunkten att det måste gå att avskilja koldioxiden när man förbränner kol. Vilket alltså betyder att man tänker sej att fortsätta använda kol i stora anläggningar där man hoppas att det kommer att löna sej att avskilja koldioxiden och pumpa ner den under jorden igen.

Ungefär så resonerade jag själv om kärnkraft tidigare. Det är klart vi löser tekniken med säker förvaring av avfallet. Tänkte jag i början av 1980-talet. Det är ganska länge sen. Och frågan är inte löst. Jag kan säga att jag är betydligt mera negativ till kärnkraft nu. Men huvudskälet till det är trots allt ekonomi. Givet alla fantastiska nya möjligheter till förnybar energi finns det inte en chans att räkna hem ny kärnkraft ekonomiskt. Särskilt inte om den ska bära alla sina kostnader …

På min förra blogg ”DN tycker som jag” fick jag en tänkvärd kommentar av kärnkraftsvännen Michael Karnefors som inte håller med mig i synen på att kärnkraft bara ger el och värme som vi inte ens nyttjar i dagsläget. Tack för dina synpunkter, Michael! Så här vill jag svara dig:

Hur mycket energi vi behöver och vad vi ska ha för energi är naturligtvis ett tyckande. Jag bara konstaterar att med den inriktning svensk politik har idag så ser jag inget ökande behov av just el. Tvärtom finns stora besparingar att göra genom effektivisering. Däremot kommer vi att få mer el med redan planerade satsningar på bioenergieldade värmeverk och vindkraft. Ganska mycket mera el. Som vi naturligtvis kan sälja på europamarknaden till ett bra pris.

Internationellt så tror jag intresset för innovationer för just el (som samtidigt ska vara miljövänliga) är mindre än i vårt land. Sverige är nämligen ett av få länder i världen som kan räkna elen som ”ren” – om man även räknar kärnkraft som ”ren”, och det gör jag gärna. I många andra länder kommer merparten av elen från kolkraftverk. Det gör att t. ex. elbilar som laddas utomlands inte är lika klimatsmarta som i Sverige.

Vi stöttar våra kollegor från Australien att få tillstånd att bygga ett värmeverk som går på något annat än kol, dvs skogsråvara. Men där är 99 procent elen kolproducerad och därför motarbetas sådana idéer kraftfullt av myndigheterna. Skogsägarna där tror inte att det kommer att lyckas, trots goda miljöargument och god ekonomi.

Jag har ingenting emot kärnkraft. Men mitt uppdrag är att jobba för skogsägarna, och lönsamheten på skogsgården, och då ligger skogsråvara närmare till hands. Det ger dessutom god ekonomi. För jag tycker att ska vi ha kärnkraft så ska den också vara lönsam, inklusive ”försäkringskostnader” mot risker. Jag har vänner i en stor skogskoncern som har räknat och kommit fram till att med dagens elpriser kan man inte räkna hem en nysatsning på kärnkraft. Mycket talar för att våra finska vänner, som bygger ett nytt kärnkraftverk, inte heller kommer att göra det.

Ibland tror jag min blogg har massor av läsare. Som när jag öppnade DN på söndagsmorgonen och kollade deras ”5 punkter inför valet” på ledarsidan, denna gång om miljön.

Dom två första är mina käpphästar. Jag kunde nästan inte ha formulerat det bättre själv … Dels skogsskyddet – att vi måste tänka nytt och kunna bruka och samtidigt ha kvar de arter vi vill bevara. Dels snabbtågen – idiotiskt sätt att använda så mycket pengar. Det går att göra så himla mycket mera för den summa det kostar. T.ex. förbättra järnvägarna så vi kan köra mera gods på dem och ersätta långtradare.

Sen kommer ”bygg kärnkraft” och den delar jag å andra sidan inte. Jag har aldrig varit så ”mot” kärnkraft att jag inte vill ha den, men kärnkraft ger bara el (och värme som vi inte ens nyttjar i dagsläget), och om vi inte snabbt tänker konvertera hela vår fordonsflotta till eldrift eller börja värma hus med direktel igen så kan jag inte se att vi behöver mera el. Inte mera el än vi ändå kommer att få från skogen via värmeverken och massaindustrin. Och lite vindkraft. Dessutom finns det många nya idéer om att generera just el – sol och vågkraft t.ex. Nej, kärnkraft tror jag är som snabbtågen – kostar mycket mera än nyttan med dem.

Däremot behöver vi bättre drivmedel till våra fordon, oavsett om vi talar om bilar, lastbilar eller traktorer. Men då tror jag mera på gas, gärna producerad av restprodukter så att vi dessutom löser ett avfallsproblem, eller miljödiesel, kanske producerad ur skogen …