Bloggar på LRF

Lönsam matproduktion 2020, Vision eller illusion? Det är temat när LRF i Östergötland, Sörmland och Örebro under två dagar arrangerar branschråd i syfte att ta fram en regional handlingsplan inom ramen för LRF:s livsmedelsstrategi. Ungefär 70 deltagare från olika organisationer och företag har kommit till Katrineholm för att bidra med idéer och tankar kring hur vi skapar lönsam matproduktion 2020. Helena Jonsson, LRF:s förbundsordförande, deltog under första dagen och pratade om Jordbruk – en framtidsnäring.

Richard Tellström från Grythytte Akademin höll en intressant föreläsning och menade bland annat att mat äter vi för att kunna prata om den, inte för att bli mätta!

En av de viktigaste framgångsfaktorerna är därför att skapa förutsättningar, och underlätta, för konsumenten att kunna berätta om maten som serveras. Hur smakar den, varifrån kommer den, hur beskriver jag hur den smakar etc. Ska vi kunna ta ut ett mervärde måste vi också kunna ladda maten med ett socialt värde.

Vidare menade Rickard att den som sätter etiketten på varan är den som tjänar mest pengar! En åsikt som jag tror stämmer.

Utmaningen och målsättningen, som jag ser det, måste därför vara att på olika sätt vara med så långt fram i värdekedjan som det är möjligt. Det är en stor utmaning.

En reflektion som gjordes under dagen var att det är svårt att vara bra på allt. Kan man vara bäst både på att producera och att sälja? Båda delarna är lika viktiga för att skapa ett lönsamt företag. En idé kan vara att anlita regionala försäljningssamordnare!. Lantbrukare går samman och anlitar den regionala försäljningssamordnaren att på olika sätt sälja och förhandla fram bästa pris på produkterna.

Det har varit en intressant och givande dag på alla sätt och vis och jag är övertygad om att morgondagen blir lika bra.

Skyltar med texten Meeting Point ser man lite här och där nuförtiden, på flygplatser, järnvägsstationer och andra ställen där mycket folk rör sig. Efter en titt i LRFs kalendarium konstaterar jag att det just idag, 15 februari, finns minst 52 Meetings Points ute i landsbygdssverige. Idag är det nämligen enligt LRFs stadgar sista dagen att genomföra årsmöte i lokalavdelningarna och på 52 ställen har man valt att vänta till just idag med detta. Bättre sent än aldrig. Ett bra årsmöte kan vara en verklig Meeting Point med utvecklande samtal om viktiga frågor. Ett dåligt årsmöte kan vara rent själsdödande. En gång åkte jag hem från ett årsmöte klockan tolv på natten och då hade man fortfarande inte kommit igenom den rena årsmötesformalian. Den mötesplatsen blev inte populär.
Härom veckan besökte jag en väldigt speciell Meeting Point– KSLA:s årliga högtidssammankomst. Där fick jag under högtidliga former motta mitt ledamotsbrev och avnjuta en superb middag. Njutningen grumlades dock av bävan inför det tal jag hade lovat att hålla å de nyinvalda ledamöternas vägnar. Jag valde att hålla talet just på temat Meeting Point. Trots både bävan och bihåleinflammation verkade talet gå hem. Vill du läsa om min syn på KSLA som Meeting Point så hittar du talet här.

 

Istället får att gissa och tro kan det vara bra att söka fakta och kunskap.

I ett nyligen publicerat examensarbete, från Skogsmästarprogrammet vid Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, utreds vilka parametrar som styr stora markägares val av fastighetsmäklare. Jag tycker att examensarbetet är både välskrivet och att resultatet är intressant och vill därför rekommendera det till alla som är engagerade i förmedling av skogs- och lantbruksfastigheter. Ni hittar uppsatsen på den förträffliga sajten www.uppsats.se.

Enligt  författaren är de tre viktigaste faktorerna som styr valet av mäklare nedanstående:

– Kompetens inom jord- och skogsfastigheter. Mäklaren måste besitta en relevant kunskap om jord och skog. Inte minst för att han eller hon ska ”kunna tala för varan”, dvs. presentera fastigheten på ett kompetent sätt inför presumtiva köpare.
– Fastighetsmäklarens personlighet. Personligheten hos den som ska förmedla en skogs- och/eller lantbruksfastighet värdesätts högt och den personliga egenskap som skattas högst är ärlighet.
– Vackra hemsidor och prospekt. Säljaren fäster mycket stor vikt vid mäklarens förmåga att på ett trevligt och passande sätt marknadsföra fastigheten.

 

 

Min personliga reflektion är att det är möjligheten att få ut ett högt pris som styr valet av mäklare. De tre viktigaste faktorerna som påverkar valet av mäklare är också sådana parametrar som på ett eller annat sätt påverkar priset på fastigheten. En kompetent mäklare med en behaglig personlighet som använder en trevlig hemsida och har vackra prospekt vinner kampen om att få sälja fastigheten.

På tal om fastighetsförmedling, på torsdag den 9/2, släpper LRF Konsult sin åkerprisstatistik. Det ska bli intressant att se om prisracet på åkermark bromsats upp på samma sätt som på skogsfastigheter.

I veckan som gick presenterade Svenskt Näringsliv vilken kommun som har bäst företagarindex, dvs vilken kommun som det är bäst att bo och verka i om man är företagare. Resultatet från undersökningen visar att Solna följt av Vellinge och Trosa är i topp beträffande det lokala företagsklimatet.

Svenskt Näringslivs företagarindex är en sammanvägning av 18 olika faktorer samt ett antal strukturella förutsättningar. Det handlar om allt från servicen till företag i kommunen, tillämpning av lagar och regler, tillgång till arbetskraft, tele och IT nät, kommunikationer, kommunalskatt, etc.

Det går att läsa mer, mycket mer, om undersökningen och företagsklimat i olika kommuner på  www.foretagsklimat.se Det finns även andra organisationer, t ex Företagarna som gör egna årliga rankningar avseende företagande på kommunnivå.

Jag tror inte att det är bäst att vara lantbrukare i Solna, Vellinge eller i Trosa. Jag tror att det är helt andra kommuner som är bra att bo och verka i om man är företagare inom de gröna näringarna.

Det vore därför intressant om Svenskt Näringslivs undersökning kunde analyseras utifrån bransch, det vill säga i vilken kommun, exempelvis elektriker, IT konsulter, lantbrukare eller tandläkare tycker att det bästa företagsklimatet finns.

Ett alternativ, som jag tycker är mer spännande och intressant, vore om t ex LRF tog initiativ till att göra motsvarande undersökning som Svenskt Näringsliv men med fokus på de gröna näringarna. Helt enkelt att fråga LRF:s medlemmar – Hur är det att vara lantbrukare i din kommun och därefter göra en rankning mellan Sveriges alla kommuner? Givetvis fick man anpassa frågorna så att de var relevanta och intressanta för lantbruksföretagare.

Jag är övertygad om att utse ”årets gröna företagarkommun” vore en lysande PR – och kommunikationsaktivitet och, inte minst, ett påtryckningsmedel för att förbättra villkoren och möjligheter för Sveriges alla duktiga företagare i de gröna näringarna.

Den kommun jag bor i kom på 131:e plats i Svenskt Näringslivs undersökning, en förbättring på 31 platser jämfört med föregående år. Bra jobbat!

Idag har jag varit i Stockholm med anledning av några möten. Det var lite extra roligt att åka iväg idag eftersom jag bestämt mig för att genomföra en idé jag haft ett tag. Nämligen att fotodokumentera resan.  Inte så hög nivå på själva blogginlägget och inte heller så stort ”allmänintresse” men jag tyckte själv att det var väldigt roligt. Och, inte minst, det gäller att inte bara fundera och drömma utan även förverkliga idéerna. Nu kan jag ”bocka av” den här.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prisuppgången för hela 2011 landar på 1 procent. Detta kan jämföras med prisutvecklingen under de senaste fyra åren som varit runt tre procent per år. Experter förutspådde en ökning med 3-5 procent under 2011 men dessa prognoser var alltså lite för optimistiska. Orsaken till den blygsamma uppgången tros vara finanskris samt sjunkande timmerpriser.

Idag, torsdag,  släppte LRF Konsult sin statistik för helåret 2011 www.lrfkonsult.se. Statistiken baseras på omkring 1500 fastighetsförsäljningar och är den mest tillförlitliga i databasen i landet avseende sålda skogs- och lantbruksfastigheter.

I Stockholm har chefsmäklare Carl-Johan Jürss uttalat sig för rikspressen och runt om i landet har det hållits olika former av pressträffar. Mediegenomslaget brukar vara mycket bra. Ett år fick vi till och med vara med i TV4:s morgonsoffa och berätta om skogspriserna tillsammans med en Stockholmsfamilj som förverkligat en dröm och köpt en skogsfastighet i Örebrotrakten. Det var intressant, inte minst att få vara med och ”göra” TV.

Utbudet av fastigheter lär öka under de kommande åren. Det räcker med att studera statistik över den genomsnittlig åldern hos skogsägare för att räkna ut det. Trots att utbudet ökar är förväntningarna att prisuppgången fortsätter med omkring 1-2 procent per år. Någon större risk för prisfall ska det inte vara enligt LRF Konsults experter.

 

Det har sina fördelar att ha kontor på två ställen. Man kan t ex gå på julmingel två gånger. Idag har jag varit på mingel i LRF-huset i Östersund. Inbjudna var LRFs samarbetspartners. Med liv och lust kastade de sig in i glöggångorna där gamla och nya kontakter möttes helt enligt mingelskolans handbok. För mig, som nu arbetat utanför länet i fem år, blev det en hel del nostalgiska möten med gamla kändisar men också möten med nya fräscha ansikten. Tiderna förändras, och vi med dem (?). 
Det var länge sen jag skrattade så gott som när minnena av vår gamla kör Olåt kom upp. Den kören framträdde, och tränade, bara en gång per år och bestod av folk från LRF och våra samarbetspartners. Där ingick medlemmar, förtroendevalda, byråkrater, rådgivare, miljöexperter, ja alla som ville vara med i vårt samarbete. Första framträdandet ledde till körnamnet Olåt. Efter ett par år drev publiken igenom en hedrande namnändring till Go´låt. Ett par år senare inträdde dock ett par brölande stjärngossar i lokalen och körens namn återgick till Olåt. Numera är kören nedlagd. Det är däremot inte det goda samarbetet mellan alla aktörer i länet som tror på de gröna näringarnas framtid. Än bättre blir det av en stunds mingel.
Nästa vecka tänker jag vara med på julmingel i LRF-huset i Stockholm. Undrar just om det blir Olåt eller Go´låt där …..

Ikväll var jag på invigning av Vreta kluster! Mycket folk och många talare, därtill serverades julgröt och tilltugg. Trevligt och intressant. Tanken är att Vreta Kluster ska bli ett grönt centrum i Östergötland. Hushållningssällskapet m fl har redan flyttat dit. LRF Konsult och LRF börjar lite försiktigt genom att hyra ett gemensamt rum.  Tanken är inte att rummet alltid ska vara bemannat utan istället kan det nyttjas när någon medarbetare t ex har varit på möte på Vreta Kluster och vill fortsätta att jobba utan att behöva åka till kontoret i Norrköping, Linköping, etc. Nu väntar vi på SLU, SJV, m fl. Samarbete mellan organisationer och kompetenser är ett måste i framtiden och då passar det bra att vara på plats. Vad jag förstår har samarbete med kommun, regionförbund fungerat bra och skapat möjlighet att bygga Vreta Kluster. Hoppas att det blir fler gröna kluster runt om i Sverige.

 

 

Jämställdhet är en viktig strategisk fråga för LRF. För att uppfylla LRFs vision måste alla krafter som finns i organisationen användas. Jämställdhetsarbetet är extra viktigt när det gäller de förtroendevalda. Andelen kvinnor som är medlemmar i LRF har ökat de senaste åren, men trots detta har andelen förtroendevalda kvinnor minskat. Hur kan denna trend vändas?

I LRF Västernorrland pågår ett aktivt arbete med att göra jämställdhet genom en utbildningssatsning för lokalavdelningarna. LRF är en folkrörelse där medlemmen har sitt medlemskap i en lokalavdelning. Det är lokalavdelningen som utgör plattformen för allt påverkansarbete och navet i organisationen. Om LRF som folkrörelse vill sträva efter att verksamheten är representativ för medlemskåren så är det också där arbetet måste börja.

Innan hösten är över kommer samtliga 30 lokalavdelningar i LRF Västernorrland att ha tagit del av utbildningen Göra jämställdhet – Verksamhet som attraherar fler medlemmar. Utbildningen fokuserar på att ge lokalavdelningarna ett verktyg att använda för att ha ett jämställdhetsperspektiv med i verksamhetsplaneringen. Lokalavdelningarna har varit positiva och ser att de med hjälp av planeringsverktyget kan utveckla sin verksamhet, välkomna nya medlemsgrupper och engagera fler kvinnor. Satsningen har också lett till att det finns en ny förståelse för jämställdhet och att jämställdhet inte längre är en lika het potatis, utan något självklart.

För att kunna genomföra Göra jämställdhet utbildade LRF Västernorrland handledare som varit ute i lokalavdelningarna och introducerat planeringsverktyget. Handledarnas upplevelser är att jämställdhet intresserar och berör och att många genom utbildningen börjat tänka till ordentligt på hur de kan göra jämställdhet där de finns.

Hur görs jämställdhet på andra håll?

”Eftertänkarna” var namnet på en grupp LRF-anställda som avrundade ett par av LRFs tidigare tältmöten på Sånga Säby med sina eftertankar. Numera har vi tältmöten i Södra-salen men eftertankar kan man ju få även där. Jag sitter och läser igenom mina anteckningar från förra veckans stora personalkonferens och hittar bl a följande godbitar som väcker eftertankar:
Är vi till för medlemmarna eller är medlemmarna till för oss?
Vad ska vi inte göra?
LRF är inte till för alla, LRF är till för sina medlemmar.
Man får inga applåder för uteblivna försämringar.
Vi har levt i en kultur av rådgivning, nu är det coachning och kunskapsöverföring som gäller.
En folkrörelse är folk i rörelse.
Just idag är jag stark.
Hur svårt kan det va´?
Varenda kock vill ha sin egen bonde.
Ha roligt och tjäna pengar!

P&K (=Puss&Kram har jag nu lärt mig)