19
Jun

Dagen MMB

Så kom då Dagen MMB, den dag då miljömålsberedningen skulle släppa sitt delbetänkande om en strategi för hållbar markanvändning. Den omfattar bland annat miljöhänsyn i skogsbruket och avsatta arealer enligt mål 11 i Nagoyaavtalet. Egentligen skulle det ske 15:e juni men man ville nog inte störa helgfriden så det fick bli måndag 17:e juni istället. Alla berörda visste sedan länge vad som skulle stå i betänkandet och debattartiklar låg färdigskrivna och väntade på startlinjen. Två av beredningens politiker tjuvstartade med radiointervjuer redan förra söndagen. WWF smög också över startlinjen i förtid med en debattartikel i Göteborgsposten och på måndag morgon låg Naturskyddsföreningen ute på Svenska Dagbladet. Vi lydiga präktiga LRFare väntade till klockslaget när betänkandet överlämnades innan vi släppte vårt pressmeddelande och debattartikel.
Under veckan har sedan diskussionerna fortsatt. Skogsbruket har jämfört med ifjol haft fler företrädare och det har varit ganska sansade inlägg både från dem och miljörörelsen. Idag fanns till och med några ledarspalter som stod på skogsbrukets sida,  i Hälsingland, Värmland och Småland.  
Sammantaget känns det ändå märkligt att både miljörörelsen och skogsnäringen är missnöjda med miljömålsberedningen resultat så här långt. I en vanlig affärsförhandling anses det visserligen vara ett bra avtal om ingen av parterna är riktigt nöjd, men tyvärr tror jag inte den tumregeln gäller i  det här fallet.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

16
Feb

Den svenska modellen

”Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog” var rubriken på torsdagens sammankomst KSLA. KSLAs skogsskötselkommitté har under två år försökt bena ut om den svenska modellen fungerar eller inte. Första frågeställningen var vad vi egentligen menar med den svenska modellen, den som kännetecknar svenskt skogsbruk efter 1993 års skogspolitiska beslut. Jo det handlar om jämställda produktions- och miljömål, frihet under ansvar, dialog och samverkan samt tre varianter av miljöhänsyn; generell hänsyn vid alla skogsbruksåtgärder samt frivilliga och formella markavsättningar.
Den tolv personer starka kommittén med såväl skogs- som naturvårdsforskare och -experter landade i att det behövs en mer grundlig utvärdering av den svenska modellen än de haft resurser att göra. Miljömålets uppfyllelse är flitigt ifrågasatt i många sammanhang men kommittén kom också fram till att det är tveksamt om vi uppfyller produktionsmålet.  Dessutom är de sociala aspekterna liksom klimatfrågan åsidosatta. Kommitténs enhälliga rapport och förslag på hur en utvärdering skulle kunna läggas upp finns i KSLAs tidskrift nr 8 2012. Läs den, där finns ett koncentrat av uppgifter om de senaste 20 årens utveckling avseende både produktions- och miljöfaktorer.
Dagen avslutades med att miljömålsberedningens sju politiker reflekterade över det som presenterats under sammankomsten. I juni ska de ha sitt delbetänkande om markanvändning klart. Deras sinsemellan mycket olika reflektioner över dagen gjorde mig betänksam inför betänkandet. Kommer man att uppnå samsyn när man ser så olika på dagsläget?  KSLA är en mötesplats där mottot är ”med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet”. Jag hoppas verkligen att det också präglar miljömålsberedningens arbete.

Miljömålsberedningen försöker nå samsyn

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

27
Jan

Skogspolitisk helhetsyn efterlyses

Många aktuella löv på vårt skogspolitiska träd

Det är mycket på gång inom det skogspolitiska området nu. Häromdagen gjorde vi på kontoret ett ”skogspolitiskt träd” (se bilden) där vi hängde upp aktuella skogspolitiska frågor. Det blev gott om ”löv” på det trädet. Där finns förstås miljömålsberedningen som snart kommer med ett betänkande om hållbar markanvändning. Timmerförordningen, som handlar om virkes spårbarhet och bl a säger att olagligt avverkat virke ska konfiskeras, träder i kraft i mars. Den nyligen framlagda regionutredningen föreslår att Skogsstyrelsens lokala verksamhet ska läggas in i länsstyrelsen. Färdplan 2050 handlar om ett klimatneutralt Sverige år 2050 men tycks ha glömt värdet av ett aktivt skogsbruk med god tillväxt där. I Bryssel jobbas det frenetiskt på kriterier för biobränslen. Mitt i alla dessa politiska processer pågår också handfast arbete för att nå de skogspolitiska målen. Ett bra exempel är den av Skogsstyrelsen initierade Dialogprocessen som om en dryg månad ska leverera konkreta recept på förbättrad måluppfyllelse. Ute bland skogsägarna i landet pågår utbildningskampanjen Skogens Vatten och maskintillverkarna mekar med prototyper till skogsmaskiner med lägre marktryck.
I denna skogspoliska salladsmix sitter våra folkvalda politiker och ska fatta kloka beslut. Då gäller det att ha god helhetssyn och kunna väga in allt som pågår och vilka konsekvenser det ena får för det andra. Miljömålsberedningen kan dra direkt nytta av det Dialogprocessen kommer fram till. Man måste också se de rättsliga effekterna av att göra en ny skogsvårdsförordning och där ha förbud mot avverkning i ”hänsynskrävande biotoper”. Hänsynskrävande biotoper (se sid 20 här) är ett luddigt begrepp som även Skogsstyrelsens tjänstemän har svårt att avgränsa i fält. Timmerförordningen innehåller bl a en bestämmelse om att olagligt avverkat virke ska konfiskeras. Tänk er då konsekvensen om man råkar avverka i en hänsynskrävande biotop, som kan klassas och avgränsas olika av olika tjänstemän, och får sitt virke konfiskerat. En sån rättsosäkerhet är helt oacceptabel.
Det är inte lätt att vara politiker. Jag är jägmästare med över trettio års yrkeserfarenhet och påbyggnadsutbildning i naturvårdsbiologi och mark- och vattenvård. Ändå tycker jag att det är svårt att överblicka det skogspolitiska pusslet just nu. Det vilar ett mycket stort skogspolitiskt ansvar på våra politiker den närmaste tiden. Det går inte att titta på en pusselbit i taget om vi ska få ett konsekvent sammanhang i vårt brukande av naturen.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

19
Dec

Steget före

Idag ska jag berätta om något som inte händer särskilt ofta. Det handlar om den dagen när jag var steget före. LRF Jämtlands ordförande Håkan Nilsson brukar ibland säga att han är mannen som gav ”just in time” ett ansikte. Isåfall är jag den feminina varianten. En god vän till mig brukar säga att ”visst är det konstigt att man alltid hinner precis”. Och så är det oftast för mig. Jag kommer alltid i sista minuten, men sällan för sent.
Förra veckan bestämde jag mig för att bryta den trenden. Jag visste att vi skulle gå ut med ett pressmeddelande på måndag om den slutrapport som expertgruppen för Miljöhänsyn i skogsbruket då skulle lämna in till miljömålsberedningen. Innehållet var känt liksom vårt ställningstagande. Jag visste också att jag skulle sitta i ett styrelsemöte hela måndagen. På fredagen bollades ett utkast till pressmeddelandet i sann demokratisk anda än hit än dit. När vintermörkret föll och det var dags för fredagsmys så var pressmeddelandet i princip klart och helgfriden knackade på dörren.
Måndag morgon blev det några slutjusteringar på morgonkvisten men sen tryckte vi på knappen för att vara först ut med pressmeddelandet. Döm om min förvåning när jag senare under dagen fick höra att rapporten hade senarelagts en dag. Vi hade alltså gått ut med pressmeddelandet en dag för tidigt!!! Så gick det till den dagen när jag var en hel dag för tidigt ute. Härmed anser jag det bevisat att även jag kan vara steget före ibland.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

23
Nov

Skogsklubben

 

E f.d. medlem i den f.d. skogsmannaklubben

Jämtlands läns skogsklubb har haft möte ikväll. Förr i tiden hette det Skogsmannaklubb och var en mötesplats för jägmästare. Från att säkert ha varit ett aktivt forum med föreläsningar och exkursioner hade den när jag kom till länet i slutet av 80-talet slumrat in och verksamheten inskränkte sig till en årlig glöggträff. Som, på den tiden, ung skogskvinna kände jag noll dragning till Skogsmannaklubben. Verksamheten självdog sedan och låg  nere under många år. Härom året tog nya krafter tag i klubben, döpte om den till Skogsklubb och öppnade upp den för alla skogligt aktiva personer i länet. Nu känns det hela betydligt fräschare, även om Maceij Zaremba klassar dylikt som Skogsmaffia.
Kvällens tema var hänsyn och glögg, först föredrag och diskussion om miljömålsberedningen, dialogprocessen och den regionala åtgärdsplan för 2013-15 som man håller på att arbeta fram, sedan glögg och mingel. Styrelsen har numer  40% kvinnoandel och med detta föjer nya oortodoxa grepp. Följaktligen minglade vi enligt helt andra principer än det vanliga 18-taggars-7-mila-kubikmetersnacket. Nu vet vi istället vem som gillar katter, glass och utförsåkning och vem som krossat glasögonen i en utförslöpa. Ingen ville dock kännas vid någon tandläkarskräck, utom möjligen jag som ska till tandläkaren om tio timmar.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

4
Maj

Dålig tajming

I veckans Skogsland har Naturskyddsföreningen en debattartikel inne där man begär en ny skogspolitik. Den underblåses av en artikel på samma tema på ett annat ställe i tidningen. Helt fel tajming att komma med krav på ny skogspolitik nu tycker jag, därför att
- Vi har en pågående miljömålsberedning som måste få jobba färdigt.
- Det pågår också ett dialogprojekt för ökad samsyn vad gäller målbilder för miljöhänsyn i skogsbruket.
- KOMET-projektet, där markägare själva anmäler områden med höga naturvärden för avsättning, skickar positiva signaler men är ännu inte formellt utvärderat.  
- Skogsstyrelsens utvärdering av drygt en miljon hektar frivilligt avsatta arealer visar att mer än 600 000 hektar håller riktigt höga naturvärden (tidigare mål 450 000 ha).
- Riksskogstaxeringen visar att mängden död ved, grova träd, löv och äldre skog ökar.
- Framskrivningar av frivilliga avsättningar som görs idag pekar på att många av dessa om 20-50 år håller nyckelbiotopskaraktär.
- Snart har alla skogsentreprenörer Grönt kort och utbildningar på temat Skogens vatten är högaktuella.

Ja kort sagt så pågår det många konstruktiva och framåtsyftande insatser och vi börjar också se resultat av dem. Att i det läget ropa på ny skogspolitik är dålig tajming …….. eller är det helt enkelt så att man inte vill att insatserna ska nå framgång? 

 

Ett litet förtydligande:
Skogsland ingår i Land Lantbruk som är LRFs medlemstidning.
Naturskyddsföreningens medlemstidning heter Sveriges Natur.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

FireStats icon Powered by FireStats