25
Feb

En GD kom, tre ordförande gick

Idag fick Skogsstyrelsen en ny generaldirektör, Herman Sundqvist. Samtidigt tappade Skogforsk, Föreningen Skogen och grupp 2 i nationella skogsprogrammet sin ordförande, Herman Sundqvist, och en initierad och engagerande skogsblogg lades ner. Som helhet var det ändå en bra dag. Jag tror nämligen att Herman Sundqvist är  väl lämpad att leda den för skogen, skogsägarna och skogsnäringen så viktiga sektorsmyndigheten.
Jag känner Herman från styrelsen för Föreningen Skogen där han är en engagerad och kunnig ordförande. En del tyckare beskriver Herman som en utpräglad produktionsmänniska. Jag håller inte med. Han har också ett starkt natur- och miljöintresse och kunnande. I sin roll som skogschef på Sveaskog har han kanske förknippats med företagets krav på sänkta slutavverkningsåldrar. Samtidigt ska vi komma ihåg att Sveaskog sätter av 20 procent av den produktiva skogsmarken som naturvårdsareal. Jag tror att Herman klarar den balans mellan skogspolitikens två mål som hans nya roll kräver. Viktigt är dock att han kan kasta loss från det storskaliga perspektivet och även förstå de små skogsägarnas förutsättningar.
Reaktionerna på dagens GD-utnämning har till största delen varit positiva. Från Naturskyddsföreningen och WWF syns ingen reaktion. Föreningen Skydda Skogen anser dock att regeringen har dåligt omdöme och att den nye generaldirektören är ”ett hot mot skogens mångfald och klimatet”. Regeringens ”dåliga omdöme” tycker jag nog snarare är att  man dragit ut så länge på beslutet om en ny GD. Interna stridigheter  i regeringen?

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

7
Dec

Olika ljus i advent

Uppfinningsrikedomen är stor i vårt avlånga land, även i adventstid. De här maffiga adventsljusen står på en gård i Vigge i Jämtland. Starkt gjort av bönderna att tända ljus i det mjölkmörker som tycks råda nu. 20 öres sänkning på mjölkpriset kom som en tidig, och oönskad, julklapp för ett tag sen.
Även Naturskyddsföreningen använder sig av tända-ljus-metoden. Varje ljus man tänder på sin hemsida är en önskning inför en ny  skogspolitik. ”De flesta av oss har en skog som vi älskar och som vi kallar vår egen.” Så står det på samma sida. Som vi kallar vår egen – är det en ny tolkning av äganderätten månntro? Naturskyddsföreningen har sju skogspolitiska ljus. Fyra av dem hann tändas före regeringskrisen. Tre återstår, tre ljus, tre månader med sittande regering.
Apropå advent så hänger du väl med på adventskalendern på vår facebooksida Vi som gillar skog?
Måndag 8 december öppnas LRFs nya hemsida. Min blogg kommer inte längre att finnas på förstasidan. Du som vill fortsätta att besöka den kan istället gå in på direktadressen http://blogg.lrf.se/marianne-eriksson/ . Väl mött även efter 8 december!

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

13
Nov

Politisk synvända?

Så är då det politiska årsvarvet igång med nya politiska förutsättningar. En tredjedel av riksdagsledamöterna är nya på sin post. Den allmänna motionstiden har gått ut. På bloggen Skogssnack finns en förnämlig sammanställning av riksdagsmotioner med skoglig anknytning. De flesta av dem är kloka och framåtsyftande, men en och annan fick mina ögonbryn att fastna i högläge. Läs den om ”Naturens rättigheter”. Den går ut på att utreda om inte naturen borde anses som ett ”autonomt rättssubjekt” med ”oförytterliga rättigheter” och att miljöorganisationer, ortsbefolkning, lokala politiker och en lång rad andra aktörer kan föra naturens talan inne i rättssamhällets centrala instanser.
Markägarens rättigheter finns överhuvudtaget inte nämnda i motionen,  mer än när man konstaterar att gällande lagstiftning utgår från att någon äger naturen och ”inom vissa gränser fritt kan bruka den, vilket i praktiken ofta inneburit att den åsamkats skador”. En stilla undran från mig som läsare är – av vad skall vi leva? Vad ska vi bruka? Naturen, vår gröna motor och fabrik är basen för mänsklighetens överlevnad.  Motionärerna hänvisar till  helt andra delar av världen och vill applicera detta till svenska förhållanden.
Samma typ av politisk synvända, om än inte lika omvälvande, kan man ana i ett anförande i den allmänpolitiska debatten i riksdagen som du kan läsa på den här länken. Den här riksdagsledamoten skriver att skogen är viktig för ”virkesproduktionen och för växter och djur” och det är ju helt sant. Sen skriver hen att den  också är viktig för OSS MÄNNISKOR. Men vem är det då som har nytta av virkesproduktionen? Är det inte vi människor? Är virkesproduktionen ett ”autonomt rättssubjekt” kanske? Nej nu klarar jag inte fler synvändor.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

9
Okt

Ord och inga visor

Det växer så det knakar i våra skogar

Som sann naturvetare gillar jag fakta. Eftersom jag också gillar skog så är det rena julafton när Skogsdata kommer. Skogsdata är en årlig sammanställning av Riksskogstaxeringens resultat. Gamla kära rikstaxen som pågått kontinuerligt sedan 1920-talet och gett oss objektiva fakta om det svenska skogstillståndet.
Skogsdata 2014 har tema Biologisk mångfald, dvs man tittar extra på mätvärden som betyder mycket för mångfalden. Det handlar t ex om död ved som 39% av Sveriges rödlistade skogslevande arter är beroende av. Mängden hård död ved minskade fram till 1990 men har nu fördubblats sedan mitten av 1990-talet. Totalt finns det 7,8 m³ död ved per hektar, hälften hård och hälften mer nedbruten. Med detta följer också ökad mängd vedsvampar.
Samma trend har arealen gammal skog, minskade fram till 1990 men har sedan dess ökat. Med gammal skog menas i norra Sverige skog äldre än 160 år, i södra Sverige 120 år. I södra Sverige har det sedan 1990-talet skett en markant ökning av äldre lövrik skog. Antalet grova träd har också ökat.
Dessa förändringar har alltså skett efter den nya skogspolitikens införande 1993. Som en papegoja upprepar jag att förändring tar tid i ett så långsamt system som skogen. 1993 års skogspolitik ger resultat. De som ropar på ny skogspolitik kan inte ha läst Skogsdata.
50% av de rödlistade skogslevande arterna finns i ädellövskogarna. Ädellövskogar utgör knappt 1% av våra skogar, men har ändå ökat sedan mitten av 1980-talet när ädellövskogslagen infördes. 5% av våra skogar är monokulturer med bara ett trädslag, 11% består av fem eller fler trädslag och resterande 86% har 2-4 trädslag.
Och sist men inte minst ska vi komma ihåg att det står över 3 miljarder m3sk virke i våra skogar och det blir mer och mer för varje år eftersom vi bara avverkar 2/3 av tillväxten.
Tycker du att dessa fakta kommer fram i skogsdebatten? Det tycker inte jag. Där är det mest bara klagovisor. Men i Skogsdata är det ord och inga visor.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

17
Aug

Om bönders vis

 

Den pittoreska "bonde-söker-fru-bilden"

I fredags gästspelade jag i LRFs monter på mässan Gårdsbruk i Ljusdal. Föga anade jag när jag tidigare i somras satte rubriken ”Heta skogspolitiska frågor inför valet” att en stor skogsbrand skulle komma emellan och ändra innebörden av ”heta” frågor. Någon större dragningskraft fick rubriken dock inte. Kl 9.55, fem minuter före utsatt starttid, lyste fortfarande bänkarna tomma. Med lite lock och pock och slutligen också mutor lyckades jag få några utställare från grannmontrarna att agera publik. De höll masken och räddade dagens första föredragning från fiasko.
Jag var väldigt glad över att inte komma efter LRF Ungdomen i programmet. De hade nämligen gjort en himla bra föreställning som hette ”Tal till bönder om bönders vis”.  Med glimten i ögat skildrade de olika schablonbilder av bonden. Den sista bilden hette ”den osynliga bonden”, dvs det fanns ingen schablonbild. Budskapet var förstås att en bonde kan se ut hur som helst, det viktiga är att vara sig själv och inte fastna i någon bild av hur man SKA vara. Glädjande nog verkar man leva som man lär för en skogsmaskinförare  är numera ordförande för LRF Ungdomen i Örebro. Härligt att skogen tågar in även i LRF Ungdomen! Och härligt att  Ungdomen fortsätter att sticka upp och utmana etablissemanget.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

21
Maj

Ny vår för skogen?

Tibast - ett säkert vårtecken i skogen

Ny vår för skogen blir det förvisso varje år när ljus och värme sätter fart på den gröna fabriken. Men i år är ny vår för skogen även namnet på Naturskyddsföreningens förslag till ny skogspolitik. Skulle den förverkligas så innebär det definitivt inte någon ny vår för skogsägaren. Nej det blir nog snarare till att gå i vinteride de närmaste decennierna. Ett av förslagen är nämligen att hos varje enskild skogsägare ska 20% av skogen vara äldre än 140 år, och detta utöver de 20% av all skog som ska avsättas formellt. En kollega räknade ut att förslaget innebär att 38% av våra skogar skulle undantas från brukande under lång tid. Det motsvarar all skog i landet äldre än 60 år. Det innebär också att det där med omställning från fossilberoende till biobaserat samhälle får vi lägga på is några decennier (om det finns någon is att lägga den på sen i vårt föränderliga klimat).
Några andra förslag i en ny vår för skogen:
- Beslut om godkänd avverkningsanmälan ska kunna överklagas 3 veckor efter beslutet.
- Talerätt för intressenter, typ Naturskyddsföreningen, vid alla skogsbruksbeslut.
- Produktionsmålet i skogsvårdslagens portalparagraf tas bort.
- Bara färskt granvirke ska omfattas av skogsskyddsbestämmelserna. Vindfällen av tall kan alltså lämnas för att föda upp märgborrarna.
- Lagstadgad skogsbruksplan inkl natur-, sociala och kulturvärden. Oriktiga uppgifter i planen straffbeläggs.
- Träd med exponerad ved (kan det gälla t ex en fäll- eller körskada?) får inte avverkas
- Tillsynen över skogsbruket läggs på länsstyrelsen.
Jag tror jag slutar här. Även om du som skogsägare får många års sömn om detta går igenom så är det synd att förstöra din nattsömn fram till dess.

 

 

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

25
Feb

Mot ljusare tider

Vi går mot ljusare tider ….. det krävs ingen större omvärldsanalys för att konstatera det när vi befinner oss i slutet av februari. Fyra allt ljusare månader ligger framför oss.
Men jag skrev egentligen rubriken med tanke på den svenska skogsnäringen. 2013 var ett mörkt skogsår i kölvattnet av en kompakt lågkonjunktur och svagt byggande ute i världen. Samtidigt drabbades tidningspappersindustrin av effekterna av att ”paddan äter papper” och flera pappersmaskiner togs ur drift. Lägg till detta en skogspolitisk turbulens med många mörka grottor så är det bara att konstatera att ”årets färg” 2013 var svart.

Här investeras för en ljus framtid

Men nu ljusnar det! Det kommer signaler om ökat byggande och ökande trävaruexport. Nya marknader utvecklas, t ex har trävaruexporten till Kina på kort tid tredubblats. Preem satsar på att raffinera mer talloljediesel och utredningen om fossiloberoende fordonsflotta föreslår tolvårig prispremie för biodrivmedel. Och idag kom det glädjande beskedet att Södra investerar fyra miljarder kronor i massabruket i Värö som får en fördubblad produktion. Det visar på framtidstro, och det är ett smittsamt tillstånd.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

31
Mar

Schablonfällan

I skogspolitiska kretsar far just nu många tafatta förslag till tydliggöranden av skogsvårdslagens krav på miljöhänsyn genom luften. Ett av dem är ”tio träd per hektar”, dvs vid slutavverkning ska minst tio träd lämnas kvar ute på hygget. Jag kan se en fördel med det förslaget – det är lätt att följa upp. Miljönyttan av tio fristående träd anser jag dock vara mindre än av motsvarande träd i grupp, i anslutning till en bergbrant eller kantzon mot myr. Funktionell naturhänsyn verkar i dagens diskussioner ligga i underläge jämfört med det som är lätt att räkna, mäta och utfärda sanktioner för.

Inga tio träd per ha kvar här inte

Jag stod härom dagen och tittade ut över vårt lilla hygge på knappt två hektar. Efter två omgångar av vindfällen står nu inte många träd kvar ute på hygget, färre än tio per hektar är det. Ändå tycker jag att vi fått till en bra naturhänsyn. Mot inägan finns ett bryn med stort lövinslag. Två fuktiga områden står orörda kvar och i anslutning till en hällmark finns några grova tallar, kanske blivande boträd. Hyggets form är oregelbunden, inte bra med tanke på konkurrensen för de nya plantorna, men bra för den biologiska diversiteten eftersom den är störst just i brytningen mellan olika biotoper. Bra funktionell naturhänsyn tycker jag alltså att vi har tagit, men om ”tio-träd-per-hektar-regeln” skulle gälla så hade vi begått ett lagbrott.
Jag vill uppmana våra politiker att inte fastna i schablonfällan. Naturen är inte schablonartad. Att i desperat jakt på bättre naturhänsyn och behov av att visa handlingskraft lagstifta om detaljer är inte rätt väg att gå. Nej äkta handlingskraft är istället att tillsammans med de i skogsbruket verksamma satsa på kunskap och insikt om hur vi i konkret handling kan leva upp till den skogsvårdslag vi idag har. Där har vi alla, politiker, myndigheter och skogsnäringen, en gemensam hemläxa att göra.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

11
Mar

Mötesmåndag

Mötesplats Måndag

På måndagar möts vi, dvs går på möten, i och utom LRF-huset i Stockholm. Själv nöjde jag mig med tre möten idag, men jag har kollegor som hann med fem.
Det är mycket med det skogspolitiska nu. Olika krafter drar åt olika håll. Aktivt skogsbruk som för några år sedan var politiskt korrekt och salongsfähigt vill idag vissa falanger klassa som miljöfarlig verksamhet. Efter såna möten behövs en stunds debriefing. Enligt Wikipedia är debriefing en form av bearbetning med syfte att minska stressreaktionerna efter ett trauma samt påskynda återhämtningsprocessen. En god arbetskamrat är guld värd i såna lägen. Guld värd är också det här inlägget på Twitter idag, sänt från ett i övrigt splittrat möte : ”Lag i all ära men vad känner skogsägaren med hjärtat? Klokt sagt idag om den enskilda skogsbrukarens stolthet.”

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

9
Feb

Härligt grönt hans träd ska stå

Än en gång har jag följt en tidigare kollega till den sista vilan. Många känslor väcks när en stor och stark skogsman full av livskraft plötsligt inte finns bland oss. Som frusna svalor sitter vi gamla arbetskamrater tätt intill varandra i kyrkbänken. Minnen av många års insatser för traktens skogar och skogsägare rullar förbi. 70-80-talens robusta dikningar och högläggningar, ÖSI och avverkningsplikt. Övergången till ny skogspolitik, Rikare Skog, nyckelbiotoper och biologisk mångfald. Oavsett skogspolitik ledde han med lust och energi sitt distrikt mot uppsatta mål, alltid med respekt för skogsägaren. Vi hann aldrig prata om det senaste årets skogsdebatt, men jag är ganska säker på att han, liksom många andra skogsmän, tyckte att den var historielös. Att först vara med om att bygga upp ett skogsrike och sedan lyssna till en debatt som inte ser dessa insatser utan bara vill nedrusta skogsbruket  kan göra ont i skogssjälen. Skogssjälen känner dock skogens kretslopp och vet att det alltid växer upp nya träd, precis som i den trösterika psalmtexten:
Lär mig, du skog, att vissna glad
en gång som höstens gula blad:
en bättre vår snart blommar,
då härligt grönt mitt träd skall stå
och sina djupa rötter slå
i evighetens sommar.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

FireStats icon Powered by FireStats