Bloggar på LRF

Vatten är livsnödvändigt. Och något som jag gärna återkommer till, något som vi är bortskämda med i Sverige. Att det alltid finns vatten av god kvalitet. Där jag bor har vi gott om vatten nio månader om året. Men vatten av med svenska mått mätt otjänlig kvalitet som dricksvatten. De resterande tre månaderna får vi ransonera och klara oss på ca 100 liter om dan. Det låter kanske inte så farligt. Men även en snålspolande toalett tar ett par liter, en tvättmaskin 50-60 och våran diskmaskin 15.

Som en förklaring till varför jag ofta tänker på det stora antalet människor på jorden som lever under andra omständigheter än vi.

Men nu tänkte vi försöka oss på en vattensamfällighet för kommunalt vatten. Till vår stora förvåning var kommunen positiv. Dyrt blir det. Men vatten är värt pengar. Så nu misstänker jag att jag kommer att få god nytta av allt jag lärt mej om samverkan inom LRF. Att ro iland ett miljonprojekt med ett antal intressenter med olika ekonomi och syn på lösningar lär bli en härlig utmaning! Inte lär vi få vatten till sommaren. Men kanske kanske om allt går vår väg till nästa sommar!

Jag är förmodligen en av ytterst få svenskar som tycker lite regn vore helt ok. Vi har inte fått en droppe och det sjunker stadigt i brunnen. Snålversionen på all vattenanvändning har gått på.

Det är egentligen lite spännande. I Sverige är vi så vana vid att vatten inte är bristvara, utan det flödar fritt ur kranen. Att få tänka till, inte vrida på kranen i onödan, ransonera toalettspolningarna hårt, bada i sjön istället för att duscha, det leder till mera eftertanke. Hur har alla som måste bära allt vatten långväga från en gemensam brunn det? Om jag snålar på allt annat kan jag köra diskmaskinen och tvättmaskinen när de blir fulla. Så det är inte alls synd om mej.

Och så torrt är det inte. Gräset växer ännu och hästarna blir tjockare och tjockare. 

Det här är inte ett inlägg för att svenskar ska spara vatten. Bara att det kan vara värt en tanke. För vårt vatten går ju inte att spara åt andra. Vi kan lika gärna nyttja det som finns, bara vi återlämnar det i kretsloppet någorlunda rent.  Tvärtom skulle jag vilja säga. Bara för att andra har problem med vatten ska vi inte ta på oss nån tagelskjorta, utan ta vara på de fördelar gott om vatten ger, för att producera mat och andra naturresurser. Låt vara att det ibland blir lite mycket med vattnet för matproduktionen. Och då hjälper det kanske inte att tänka på alla fränder i andra delar av världen som skulle ge vad som helst för lite vatten …

Katuk Odeyo Gulley

Åter hemma på svensk mark efter två veckor i Kenya är det många tankar om vatten som skvalpar runt i huvudet. Regntunga oktoberskyar, dricksvatten ur kranen, grön el från Indalsälven, översvämmat Bangkok och många starka intryck från Kenya. Vattnet som bristfaktor för grödornas tillväxt, kampen för att ta vara på regnvattnet för att ge liv och växtkraft under längre tid. Vattnet som jordförstörande kraft när det ohämmat sköljer nerför bergssluttningarna och underminerar jordbruksmarken i Katuk Odeyo så att djupa ”gullies” bildas. På bilden står vi i utkanten av ”the valley of death” där hela gårdar har eroderat bort. Med hjälp av trädplantering försöker man, med skiftande framgång, att binda jorden i dalen. Det lindrar dock bara symptomen på ett problem som egentligen handlar om bristande kommunikation. Bönderna uppe i bergen avverkar skog för att istället odla jordbruksgrödor på marken. De drabbas inte av de ökade vattenmängder som sedan sköljer nerför sluttningarna och äter upp marken för bönderna i Katuk Odeyo. De olika regionerna förmår inte gemensamt ta tag i problemet och lösningen ligger därmed långt borta.

Jag är nu utsedd för som ledamot i ytterligare en period i södra Östersjöns vattendelegation (SÖVD). I går var den nya något mindre delegationens första möte, den här gången förlagt till Skåne.

Vi är nu inne i ett nytt skede efter att alla beslut om åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer, och förvaltningsplan togs på decembermötet. Därmed har en ny 6-årscykel startat.

Aktuella frågor var för dagen hur återrapportering med anledning av de av vattendelegationerna beslutade åtgärdsprogrammen, från myndigheter och kommuner kommer att byggas upp.

Även översvämningsfrågor var på agendan. Det sker nu en samverkan mellan alla Länsstyrelser där en plan skall utarbetas för hantering av översvämningsrisker.

Efter lunch var det dags för studiebesök hos Gunnar Olsson som är lantbrukare med inriktning på växtodling,  mjölk- och grisproduktion. Det var inspirerande och intressant att höra hur Gunnar med familj byggt upp ett bärkraftigt företag, hur de ser på framtiden, och även hur de ser på miljöfrågornas problem och möjligheter.

Södra Östersjöns vattendelegation på gårdsbesök hos Gunnar Olsson

Vi besökte även kostallet

Läs även andra bloggares åsikter om Södra Östersjön, vattendelegationen, vattendirektivet,

Nu är LRF-arbetet i gång på riktigt i Skåne igen efter alla helger. Alla är på plats och aktiviteter rullar på i en strid ström.

I går var de skånska riksdagsledamöterna inbjudna till oss och Skånes Livsmedelsakademi för att diskutera viktiga frågor för De Gröna Näringarna och Livsmedelsindustrin.

Vi brukar träffas en gång om året, och som vanligt fanns det mycket att diskutera.

Några exempel på vad vi diskuterade är jordbrukspolitik och landsbygdsprogrammet efter 2013. Konkurrenskraftsfrågor av olika slag på och olika nivåer EU nationelle, eller regionalt. Även vattenfrågorna vetilerades just nu är det vattendirektivet och vattenskyddsområden som är mest i fokus.

Vi diskuterade också grisar och djurskydd.

Ett stort intresse och engagemang fanns också för mat, ursprung, innehåll, olika kocept mm men också vilka möjligheter det finns att ställa krav i samband med upphandling av mat.

Oavsett partitillhörighet finns ett stort intresse för att stötta utvecklingen av De Gröna Näringarna och Livsmedelsindustrin. Nu blir uppgiften för oss alla som var med på mötet att hålla fast i frågorna och hjälpas åt att flytta positionerna framåt.

All mänsklig verksamhet påverkar miljön och vårt vatten. Allt vi konsumerar har producerats någonstans på jordklotet och påverkar därför. Hur stor påverkan är per kg producerad vara varierar. 

Med en växande befolkning på klotet, och därmed fler munnar att mätta blir det en utmaning att kunna öka vår produktion av livmedel på ett klokt sätt. Vi behöver använda de erfarenheter och kunskaper vi byggt upp under en lång tid. 

Det som många gånger glöms bort är helhetssynen. Någon förespråkar ensidigt miljöintressen, någon förespråkar ensidigt produktionsintressen o.s.v.  Så länge vi inte ser helheten och därmed också komplexiteten i dessa frågor, kommer vi inte heller att hitta de framåtsyftande långsiktiga lösningarna.

Många initiativ pågår från lantbruket för att kombinera en aktiv livsmedlesproduktion med miljöhänsyn. Tullstorpsån i Trelleborgs kommun är ett exempel.