Jämställdhetsakademin

Jämställdhetsakademin är ett projekt som drivs av LRF. Det är dock inte alls det enda jämställdhetsarbete som LRF utför. LRF jobbar nämligen med en metod som kallas jämställdhetsintegrering. Det innebär kortfattat att jämställdhet ska finnas med som ett perspektiv i all verksamhet som vi utför. Det är inte bara en sidofråga som drivs i projektform utan det hör hemma i den ordinarie verksamheten.

LRFs förbundsordförande Lars-Göran Pettersson uttrycker sig så här om jämställdhetsarbetet

Vi inser att tidigare goda ambitioner, där vi jobbat med jämställdhet i olika projekt, inte har lett till verklig förändring. Därför har vi sedan en tid valt att arbeta med jämställdhet integrerat i allt det vi gör.

Det är inte ett lätt arbete, och vi har långt kvar att gå. Men LRF har i alla fall bestämt sig för att de här frågorna är viktiga att jobba med, och de hör till vår kärnverksamhet och ska utföras i den ordinarie verksamheten.

Sen ska frågan såklart också drivas i projektform, när det finns behov av det, precis som andra frågor kan drivas både i ordinarie verksamhet och i projekt. Jämställdhetsakademin är ett exempel på hur jämställdhetsfrågan lämpligen kan drivas i projekt, sen är det självfallet oerhört viktigt att resultatet från projektet kommer in i den ordinarie verksamheten. I det här fallet så är den kopplingen tydlig, den kunskap som kommer från jämställdhetsakademin ska in i LRFs verksamhet, i första hand till förtroendevalda och personal – för att vi alla ska kunna jämställdhetsintegrera bättre.

Läs mer om LRFs arbete med jämställdhetsintegrering här.

Jämställdhetsakademin får beröm på sajten Allt Om Jämställdhet. Man imponeras av akademin av tre anledningar:

- Akademin är helt egenfinansierad. Det visar att jämställdhetsfrågan är en viktig fråga för LRF, det är inte bara något som man gör om man får projektpengar

- Kompetensen hos ledamöterna som vi har samlat ihop. Det framhålls också vikten av att LRFs förbundsordförande Lars-Göran Pettersson själv sitter med i akademin, eftersom ledningens intresse för jämställdhetsfrågan är väldigt viktig. (vilket också Gertrud Åström konstaterade vid första akademimötet)

- En satsning på småföretagare behövs som motvikt till det fokus på stora börsbolag som det oftast blir när frågan om jämställdhet och näringsliv tas upp.

Läs själva inlägget på Allt Om Jämställdhets sajt här.

Två av ledamöterna i jämställdhetsakademin finns med när tidningen Resumé utser Sveriges 499 bästa och mäktigaste inom kommunikationsbranschen. Niklas Ekdal är nummer 32 på listan över de mäktigaste agendasättarna i Sverige. Pontus Schultz är nummer 42 på listan över de mäktigaste publicisterna i Sverige.

Jämställdhetsakademin säger grattis!

Glesbygdsverket, som numera ingår i Tillväxtverket, gjorde förra året en studie på uppdrag av regeringen. Man tittade där på kvinnors företagande i gles- och landsbygd samt identifierade hinder och möjligheter. En slutsats som drogs i studien var att  kvinnors företagande tenderar att osynligggöras i offentlig statistik, vilket bidrar till minskad synlighet. En annan slutsats var att det behövs en mer jämställd affärsrådgivning. Man rekommenderar inte särskild rådgivning gentemot kvinnors företagande, utan istället behövs det bättre kvalitet i den befintliga rådgivningen så att den blir mer jämställd.

Studien kan laddas ner på Glesbygdsverkets hemsida, som ännu så länge finns kvar.

Som jag nämnt tidigare så är det tyvärr ett faktum att jord- och skogsbruk inte finns med i många studier om företagande. Det är sant både när det gäller allmänna studier och de studier som fokuserar på kvinnors företagande. Det har konstaterats av till exempel Nutek som säger följande i en utredning år 2005:

Jordbruket förbigås ofta i företagarstudier

Det innebär att det finns ett behov av mer kunskap när det gäller företagande inom de gröna näringarna, och inte minst hur man kan få ett mer jämställt företagande i de gröna näringarna. Det är på grund av detta kunskapsbehov som jämställdhetsakademin har grundats.

Det är heller inte bara inom forskningen som jord- och skogsbruk ignoreras. Det är också sant när det gäller kommunalt stöd till företagare – även där utestänger man alltså de gröna näringarna. Detta har konstaterats bland annat av Jordbruksverket, som skriver följande i en studie från 2004:

Kommunernas näringslivsråd och nätverk inkluderar ofta inte jord- och skogsbruksföretag i sina satsningar på företagare

Jämställdhetsakademin fortsätter att tipsa om tidigare studier och forskning som gjorts inom området jämställdhet och företagande. Idag tipsar vi om en studie från Jordbruksdepartementet, Det går långsamt fram… – jämställdheten inom jord- och skogsbrukssektorn. Den har några år på nacken, den kom år 2004, men är läsvärd ändå. Den tar bland annat upp historik kring arbetsfördelning på gården, kvinnor och män på landsbygden, ägande, inkomstfördelning, kvinnlig representation inom olika områden samt utbildning och forskning.

Studien kan läsas i sin helhet här.

Carina Lundberg Markow sitter med i jämställdhetsakademin och är chef för ägarfrågor på Folksam. Hon och hennes medarbetare har tagit fram sitt årliga jämställdhetsindex, som tittar på könsfördelning i styrelserna i börsbolagen. Det är tyvärr inte så rolig läsning, endast 10 procent av bolagen har en jämn könsfördelning (vilket definieras som minst 40 procent av båda könen). 21 procent av bolagen har inte en endaste kvinna med i styrelsen. Det är visserligen en jämnare könsfördelning jämfört med år 2004, men det är några få av bolagen som står bakom den förbättringen. Som Carina säger

De bra blir bättre och de dåliga sämre

På dessa ställen kan du läsa mer om Folksams jämställdhetsindex och intervjuer med Carina Lundberg Markow.

En intressant jämförelse kan göras med hur det ser ut i bolagen och föreningarna inom de gröna näringarna. I början av 2009 gjorde vi en sammanställning av könsfördelning hos LRF och LRFs organisationsmedlemmar. Där var det 23 procent kvinnor i styrelserna, 4 procent av VD:arna som var kvinnor (vilket är en VD av 30) och ingen styrelseordförande som var kvinna. En uppdatering av dessa siffror kommer inom kort, som tittar på hur det ser ut efter vårens alla stämmor.

Jämställdhetsakademin satsar på forskning om jämställdhet och företagande i de gröna näringarna, och ska göra minst två studier per år under projekttiden. Det är viktigt att den forskningen handlar om rätt saker, som faktiskt är av betydelse. För att se till att det faktiskt blir så gör vi lite olika saker. Det första är att vi gör en forskningsöversikt, som jag berättat om tidigare, så att vi vet vad som forskats om tidigare och var kunskapsluckorna finns.

En annan sak, som vi gjorde igår, är att vi samlar folk inom LRF och låter dem komma med önskemål om vilka områden vi behöver veta mer inom. Vi hade alltså en workshop, i form av ett Open Space, med anställda och förtroendevalda från LRF och LRFs dotterbolag där vi tillsammans svarade på frågan Vad behöver LRF veta mer om för att nå ett jämställt företagande i de gröna näringarna?

Vi fick många svar på det vilket är jätteroligt och visar behovet av den här satsningen. Vilka frågor ser du som viktiga att vi får svar på inom forskningen? Hör av dig till mig eller kommentera direkt här i bloggen!

Kristina Yngwe, Inger Persson och Kristina Rådkvist

Ylva Folin, Arne Gustavsson och Eva Söder

Kö för att upp frågor på agendan. Kristina Segerström, Johan Thorburn, Malin Svensson och Kristina Yngwe

Detta är en intressant och viktig fråga, för det spelar faktiskt roll vilka ord och begrepp man använder. Språk signalerar mycket om våra värderingar och föreställningar så det finns all anledning att tänka efter om vad man säger. Jag kan hålla med Ann-Sofie om att begreppet ”kvinnlig företagare” inte är så lämpligt, framförallt eftersom ”kvinnlig” fokuserar på betydelsen hur en kvinna är och vilka egenskaper hon har. Det finns fler som gjort denna analys och alltså undviker att använda det begreppet. Så kommer även jämställdhetsakademin att göra framöver.

Frågan är vilket begrepp som ska användas istället, det finns några olika varianter som används. Carin Holmquist, ledamot i jämställdhetsakademin och professor på Handelshögskolan, använder begreppet ”företagerskor”. Tillväxtverket använder ”företagarkvinnor”, på andra ställen ser man begreppet ”kvinnor som är företagare”. Vad tycker du som läser, vilket begrepp är bäst och varför?

I förra veckan träffade jag Pär Larsson på Vinnova, för att få veta mer om deras program Forskning om kvinnors företagande. De har fått ett uppdrag från Näringsdepartementet att förnya och bredda forskningen om kvinnors företagande, eftersom det anses behövas för att förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande i Sverige.

Vinnova har lite mer pengar till detta än jämställdhetsakademin, de har totalt 30 miljoner, och det var intressant att höra vilka frågor som de har valt att ge forskningspengarna till. Tyvärr så fanns det inget direkt om de gröna näringarna bland forskningsämnena, vilket ju är ytterligare ett tecken på att LRFs jämställdhetsakademi behövs.

Vinnovas forskningsprojekt håller på till 2011, men den som är intresserad kan redan nu läsa mer i boken Sesam öppna dig. Den innehåller fjorton fristående uppsatser med olika teman kring forskning om kvinnors företagande. Bland författarna syns Carin Holmquist, som sitter med i akademin, och Katarina Pettersson på Nordregio som just nu jobbar för fullt med vår forskningsöversikt.