Jämställdhetsakademin

Som vi skrivit om tidigare så har Jämställdhetsakademin ställt forskningsfrågor till agronomstudenter från SLU, vilket har resulterat i tre olika uppsatser. En grupp har genomfört ett projektarbete som heter ”Bonde eller företagare?” som precis är klart.

Uppsatsen handlar om hur personer som är sysselsatta i de gröna näringarna betraktar sin yrkesroll, och om det finns någon skillnad mellan män och kvinnor i denna fråga. Studenterna har gjort 24 stycken intervjuer med medlemmar i LRF, samt en litteraturstudie om jämställdhet och företagande.

Resultaten visar att män i regel har betydligt större gårdar än kvinnor, och att de ofta fått sina lantbruk genom arv. Det är större andel kvinnor än män som arbetar med så kallade nya näringar, till exempel turism och livsmedelsförädling.

När det gäller just hur personerna ser på sin yrkesroll så visar det sig att det finns en del skillnader mellan kvinnor och män i undersökningen. De flesta män ser sig som företagare och lantbrukare (50 procent) , medan de flesta kvinnor ser sig som företagare och entreprenör (43 procent).

Uppsatsen kan läsas i sin helhet här. För dem som vill ha en snabbversion så finns det en PowerPoint-presentation kan laddas ner här som sammanfattar undersökningen.

Observera att det är studenterna och SLU som svarar för innehållet i studien.

Jämställdhetsakademin har haft ett samarbete med några studentgrupper på agronomprogrammet på Sveriges Lantbruksuniversitet. Det har inneburit att Jämställdhetsakademin har föreslagit några uppsatsfrågor, som studenterna sedan har gjort projektarbeten kring. Det har resulterat i tre stycken olika uppsatser från studenterna, som kommer att presenteras här på bloggen framöver. Observera att det är studenterna själva och SLU som ansvarar för forskningen och själva innehållet i uppsatserna, detta är alltså inte Jämställdhetsakademins studier.

Det har varit ett intressant samarbete som har gett lite svar på några av de många forskningsfrågor som finns att besvara – för som vi har skrivit tidigare om så finns det mycket att undersöka när det gäller jämställdhet och företagande i de gröna näringarna.

Jämställdhetsakademin samarbetar även gärna framöver med studenter, så vi vill uppmuntra studenter som vill skriva exjobb eller uppsats inom detta område att höra av sig!

Enligt Sveriges officiella företagsstatisk så är andelen kvinnor som driver företag inom de gröna näringarna låg. Enligt Statistiska centralbyrån så är 16 procent av dem som är företagare inom jord- och skogsbruk kvinnor, och enligt Jordbruksverkets siffror så står kvinnorna för 17 procent av dem som är jordbruksföretagare med enskild firma.

I Jämställdhetsakademins rapport Den osynliga entreprenören så visade forskningen att kvinnor är osynliga som företagare i de gröna näringarna – både i statistiken och i forskningen. De här officiella siffrorna stämmer alltså inte. Det beror framför allt på att det bara är en person som syns som företagare i statstiken när man har enskild firma, vilket de allra flesta företag inom de gröna näringarna är. LRF försöker nu därför att få fram mer rättvisande uppgifter, som visar hur det faktiska ledarskapet i företaget ser ut – för att se mer än det som står på pappret.

Vid två undersökningar (bland annat en Sifo-undersökning som man kan läsa här) som LRF gjort bland våra medlemmar om andra saker, så har man även ställt en fråga om ledarskapet av företaget. Man har ställt en fråga om det operativa ledarskapet av företaget, det vill säga vem eller vilka som leder företaget i praktiken. Svarsalternativen har varit en man, en kvinna eller en kvinna och en man tillsammans.

Resultaten visar tydligt att det är betydligt fler kvinnor som leder företag än vad som syns den officiella statistiken. I den ena undersökningen så har 32 procent av företagen en kvinna med i den operativa ledningen och i den andra undersökningen så har 38 procent en kvinna med i den operativa ledningen.

Andelen företag som drivs av män och kvinnor tillsammans, som familjeföretag, är alltså hög inom de gröna näringarna, företagen utgör en tredjedel av alla företag. Och i dessa företag så finns det alltså alltid en person, oftast kvinnan, som osynliggörs i statistiken. I och med de nya undersökningarna som LRF har gjort så kan vi för första gången visa några av dessa osynliggjorda kvinnor, och få en uppskattning av hur många de är.

I går skrevs det också om detta i en stor artikel i Svenska Dagbladets Näringsliv, och det har också tagits upp i en artikel i ATL.

För några år sen (eller ja okej då, hela sju år sen) så kom det en bra skrift från JämO. Den heter Xempelvis och ville vara ett inspirations- och kunskapsmaterial om jämställdhet i små företag. Trots att JämO alltså har försvunnit så finns skriften kvar i pdf-format på hemsidan att ladda ner för den som är intresserad.

LRF var med och tog fram skriften och en av artiklarna handlar om lantbrukarparet Annika och Johan Bergman som driver Elgesta gård. Annika och Johan intervjuas i artikeln om det företag som de driver, och hur de arbetar med jämställdhet på gården.

Annika är också aktiv inom föreningslivet och berättar i intervjun att när hon är ute på uppdrag så känner hon sig ibland ifrågasatt som mamma.

Jag får alltid frågan om barnen när jag är ute på styrelseuppdrag: ”Du är här, men barnen då?” Den frågan får aldrig mina manliga kollegor.

För en tid sen var det ett inlägg här i bloggen om jämställdhet i skogen, där vi tipsade om hur jämställdhetsfrågan har uppmärksammats inom skogsnäringen under 2009. Vissa av er kanske tänker: ”Vad har egentligen könsfördelning och jämställdhet med skogen att göra?” Då ska ni läsa en bra sammanfattande skrift som heter Vad gör kön i skogen, som Gun Lidestav har skrivit. Den är från 2003 men håller fortfarande när det gäller att förklara hur ett köns- och jämställdhetsperspektiv kan hjälpa oss att förstå verkligheten.

Gun Lidestav är forskare på SLU i Umeå och har forskat mycket kring just jämställdhet och skog. Hon är också författare till boken Kvinna och skogsägare som vi tipsat om i bloggen tidigare.

Som toppchefer i publika bolag så finns det tre gånger så många personer som heter Lars än vad det totalt sett finns kvinnor – det visar en undersökning som presenteras i en artikel i Dagens Industri och som också citeras i Veckans Affärer. Undersökningen har gått igenom alla namn på de personer som är VD och som sitter i styrelserna för de svenska börsbolagen. Det vanligaste namnet för en VD är alltså Lars, och de vanligaste styrelsennamnen är Carl, Erik, Anders, Lars, Pär och Olof. Och om man lägger ihop både VD- och styrelseposter så är Anders det allra vanligaste namnet. (Vilket också LRFs VD heter…)

 De vanligaste kvinnonamnen går inte att säga något om enligt undersökningen - eftersom kvinnorna är så få.

Folksam, där akademiledamoten Carina Lundberg Markow är chef för ansvarsfullt ägande, gjorde under förra året en uppmärksammad kampanj på samma tema. Kampanjen fick för övrigt också ett jämställdhetspris av Fredrika Bremer-förbundet. Man hade tre annonser under kampanjen, som ni kan se här:

År 1977 kom Anna Brita Malmsten in i LRFs riksförbundsstyrelse. I och med det blev hon historisk, som den första kvinnan i LRFs högsta styrelse. Det var 30 år efter att den första kvinnan kom in i Sveriges regering (Karin Kock) , så LRF kan inte påstås ha varit i framkant när det gäller representationen av bägge könen.

I höstas fyllde Anna Brita 80 år, vilket uppmärksammades både av LRF Jämtland och av Östersundsposten. I artikeln i Östersundsposten berättar Anna Brita om det första styrelsemötet med riksförbundsstyrelsen:

Döm om min förvåning när jag såg listan över styrelseledamöterna. På karlarna stod det lantbrukare eller godsägare som titel. På mig stod det fru. Det fick de ändra på.

Anna Brita satt i LRFs riksförbundsstyrelse från 1977 till 1991. Det dröjde ända till 1990 innan fler kvinnor kom in i LRFs riksförbundsstyrelse, så Anna Brita var alltså den enda kvinnan under 13 år.

Idag är det en jämnare könsfördelning i LRFs riksförbundsstyrelse, med 60 procent män och 40 procent kvinnor. I LRFs lokalavdelningar är det dock fortfarande en stor dominans av män, som utgör 83 procent av de förtroendevalda. Vi har också tidigare skrivit om LRFs arbete för att öka andelen förtroendevalda inom LRF.

Tillväxtverket har gjort en studie om kvinnor som är affärsänglar i Sverige Kvinnliga affärsänglar – viktiga aktörer på den finansiella marknaden.  Ladda hem eller beställ den här.

En affärsängel är en privatperson som investerar pengar i onoterade företag och som ofta också går in med kunskap, nätverk och erfarenhet till företaget (tänk Draknästet på SVT). I Sverige är andelen affärsänglar som är kvinnor cirka fem procent, och det är en andel som Tillväxtverket vill öka.

Enligt studien så investerar kvinnor som är affärsänglar oftare i företag som drivs av kvinnor, än vad män som är affärsänglar gör. Att öka andelen kvinnor som är affärsänglar skulle alltså kunna vara ett sätt att få in mer kapital till kvinnor som driver företag.

Regionalt Resurscentrum för kvinnor i Skåne släppte år 2008 en rapport som heter Dolt företagande. Kvinnor i familjeföretag. Rapporten handlar om kvinnors företagande i Skåne, och går in på Östra Göinge som en fallstudie där kvinnor som är företagare intervjuas.

Rapporten illustrerar samma sak som Jämställdhetsakademins studie Den osynliga entreprenören visade – att kvinnor som är företagare ofta är osynliga, speciellt i familjeföretag på landsbygden. Så här skriver Regionalt resurscentrum för kvinnor i Skåne om detta:

Kvinnorna kan benämnas av sig själva och andra som medhjälpare, företagarhustru eller stöd. Det är kvinnor som är osynliga i statistiken och som inte finns registrerade som ägare till en verksamhet, trots delat ansvar i familjeföretaget. 

Jämställdhetsakademin har uppmärksammats på flera håll inom media den senaste tiden. Idag, tisdag den 5 januari, var det till exempel en positiv notis i DN Kultur om Jämställdhetsakademin och vår rapport Den osynliga entreprenören. Tyvärr finns notisen inte på nätet, men ni som har tillgång till tidningen kan läsa notisen på sidan 4.

I senaste numret av Skogseko, Skogsstyrelsens tidning som går ut till alla skogsägare i Sverige som har mer än 5 hektar skog, fanns en helsidesartikel om Jämställdhetsakademin. Inte heller den artikeln finns upplagd på nätet.

En notis om Den osynliga entreprenören och Jämställdhetsakademin finns också i senaste numret av entré, som ges ut av Esbri -institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning. Här kan ni läsa den notisen (bläddra fram till sidan 9).

Tidningen Genus har också en artikel om Jämställdhetsakademin och vår forskningsrapport, över ett helt uppslag. Artikeln har rubriken ”LRF siktar bortom gubben med keps”, tyvärr finns inte den heller upplagd på nätet.