Regeringen har beslutat att tillsätta en delegation för jämställdhet i arbetslivet. Delegationen ska utreda kvinnors och mäns olika villkor och lämna förslag på insatser som kan främja jämställdhet i arbetslivet och minska lönegapet mellan kvinnor och män.
- Flickor lyckas bättre än pojkar i skolan, men lönekuvertet förblir tunnare. Det är dags att kvinnors utbildning lönar sig lika mycket som männens. Att lönegapet ska fortsätta minska är en viktig jämställdhetsprioritering, säger jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.
- I kvinnodominerade sektorer är karriär- och utvecklingsmöjligheterna ofta begränsade vilket måste ses som ett allvarligt samhällsproblem. Det är orimligt att vi 2011 fortfarande har en könssegregerad arbetsmarknad, säger arbetsmarknadsminister Hillevi Engström
Individers val av exempelvis utbildning, deltidsarbete och anställning har betydelse för löneskillnader och jämställdhet i arbetslivet. Valen är fria, men de får konsekvenser på lön, pension och livsinkomst.
Det finns fortfarande brister i jämställdhet när det gäller kvinnors och mäns möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och i näringslivet, att stanna kvar och utvecklas i arbetslivet liksom att kunna kombinera arbete och familjeliv. Kvinnors löner är lägre än mäns och lönegapet är i stort sett lika stort som för tjugo år sedan. Kvinnor har en sysselsättningsgrad som är lägre än mäns. Kvinnor arbetar deltid i betydligt större omfattning än män, både frivilligt och ofrivilligt. Av de sysselsatta arbetar en tredjedel av kvinnorna deltid även om andelen heltidsarbetande har ökat de senaste tio åren. Bland männen arbetar nästan 90 procent heltid. Avgiftsbestämda pensionssystem innebär att skillnaderna mellan kvinnor och män har effekter även efter det att arbetslivet avslutats.
Även inom de gröna näringarna finns löneskillnader. Statistiken visar dock att skillnaderna mellan kvinnor och män är mindre i gröna näringarna än i andra näringar, men också att lönenivåerna som sådana är lägre. Annorlunda uttryckt är kvinnor och män i gröna näringarna mer jämställda men fattigare än kvinnor och män i andra delar av arbetslivet. För att klara försörjningen arbetar en stor andel kvinnor i de gröna näringarna deltid utanför företaget, medan männen arbetar mer i företaget. I många fall skulle inte företaget överleva utan kvinnors bidrag i form av den lön de har utifrån. Läs mer i Jämställdhetsakademins rapport Från vem och till vem? De gröna näringarnas ekonomiska flöden ur ett genusperspektiv.
Jämställdhetsakademin