Jämställdhetsakademin

Om du fick två timmar till på dygnet, vad skulle du lägga dem på i första hand? Det var en av frågorna i Sifo-undersökningen som ligger till grund för Jämställdhetsakademins rapport Trygghet ger balans. Det finns likheter i hur kvinnor och män har svarat, men det är skillnaderna som dominerar. Bland männen svarar 36 % att de två timmarna skulle läggas på familjen medan 51 % av kvinnorna vill lägga de extra två timmarna på egen tid i form av exempelvis motion, läsning och hobby. En möjlig tolkning av detta är att kvinnor i större utsträckning än män redan har tillgång till sin familj, då de tar hand om barnen och sköter en större del av hemarbetet. I rapporten framgår att 56 % av männen tagit ut mindre än en månad av föräldraledigheten och ytterligare 11 % har tagit ut 1-3 månader av föräldraledigheten. Män i de gröna näringarna längtar efter mer tid med sina barn, men nyttjar inte möjligheten till föräldraledighet i så stor utsträckning. Hur kommer det sig? Vilka hinder finns för män att vara föräldralediga? Hur kan hindren rivas?

Carin Holmquist

Här om dagen var jag på ett möte där vi bara var två kvinnor, jag och författaren till seminarieunderlaget. Resten av deltagarna var män. Kanske var det därför jag noterade det olikartade språkbruket. Den kvinnliga forskarens tal genomsyrades av ett förhållningssätt som inbjöd till diskussion. Hon använde flitigt uttryck som ”kanske”, ”jag tror”, ”möjligen” och ”jag tänker att”. De manliga forskarnas tal ville spika fast fakta. De använde flitigt uttryck som ”som visats”, ”teorin säger” och ”det är så att”. Hon talade i första person (jag), de talade i tredje person (man, det). Det här är väl belagt i forskningen sedan länge men jag upphör aldrig att förvåna mig över vilka effekter det får.

Å ena sidan är det kvinnliga öppnande och subjektiva sättet att uttrycka sig enormt stimulerande för en dialog – vetenskaplig eller annan. Genom att visa att hon som person är inblandad och att hon inte är tvärsäker så öppnar hon dialogrummet för andra, hon krattar så att säga manegen för en dialog. Det manliga sättet att uttrycka sig stänger mer genom att det betonar det generella och objektiva – den som vill ha en dialog på ett ”teorin säger” påstående måste ofta gå till direkt attack och ifrågasätta sanningshalten i påståendet. Å andra sidan gör det kvinnliga sättet att uttrycka sig lätt fel intryck – framförallt på en publik av män. ”Kanske”, ”jag tror” tolkas ofta mer som osäkerhet och okunskap än som öppnande av en dialog.

Jag känner mig alltid kluven till att påtala detta för unga kvinnor eftersom det kvinnliga sättet att uttrycka sig har så stora fördelar och borde ha en självklar plats. Men jag ser ständigt negativa effekter för just dessa kvinnor. Så jag gjorde som jag brukar, talade med henne efter seminariet och visade exempel på uttryck hon respektive männen hade använt flitigt. Gav henne rådet att uttrycka sig på ett annat sätt. Tyvärr på ett sätt som liknar det manliga. För henne som individ är jag säker på att det är ett gott råd, för dialogen – forskning eller annan – är jag lika säker på att det är ett dåligt råd. Dialogen tjänar nämligen alltid på öppenhet och att de som har dialogen inte är så fastlåsta i (förmenta) sanningar.

Carin Holmquist är innehavare av Familjen Stefan Perssons professur i entreprenörskap vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon har där byggt upp Centrum för Entreprenörskap och Affärsskapande med forskning och undervisning inom entreprenörskapsområdet. Holmquist är pionjär inom forskningsområdet kvinnors företagande och har också under flera decennier arbetat med policies och praktiskt med att främja kvinnors företagande.

Jämställdhetsakademins forskningsrapport från 2010, Trygghet ger balans, riktar uppmärksamheten mot böndernas vardag och tar upp frågor om män och kvinnors förhållande till arbetstid, fritid, hem och familj. Rapporten lyfter fram hur kvinnor och män ser på förutsättningarna för att driva företag i de gröna näringarna, drivkrafter och hinder.

Den starkaste drivkraften för både kvinnor och män är att de tagit över ett familjeföretag som gått i arv. Men också lusten att bygga något eget uttrycks i lika hög grad av kvinnor och män. Att bygga något eget och ha en flexiblare tillvaro ser män som en fördel med att vara företagare inom de gröna näringarna, medan många kvinnor inte ser någon fördel. De skulle hellre vara anställda då det är svårt att få lönsamhet i företaget.

Rapporten visar också på en skev fördelning mellan kvinnor och män vad gäller arbete i företaget, obetalt hemarbete och uttag av föräldraledighet. Männen arbetar mer i företaget medan kvinnor tar en större del av det obetalda hemarbetet och föräldraledigheten. I rapporten uttrycker kvinnor en längtan efter egen tid, medan män längtar efter mer tid med familjen.

Både kvinnor och män efterlyser en bättre social trygghet för företagare. De beskriver hur de som företagare inte känner sig trygga och det största problemet som lyfts fram är vad som händer vid sjukdom eller när man inte orkar riktigt. Det är tryggheten som sådan som ger balans i livet.

Vad anser du är viktigt för att nå balans i livet?
Vad betyder den skeva arbetsfördelningen för företagandet?

När det gäller de ekonomiska skillnaderna mellan könen inom de gröna näringarna har LRF sett ett behov av mer kunskap om hur pengarna rör sig till, från och mellan kvinnor och män. LRFs tankesmedja, Jämställdhetsakademin, har därför undersökt hur de ekonomiska strömmarna i de gröna näringarna ser ut ur ett jämställdhetsperspektiv och funnit att det finns faktorer som har särskilt stor betydelse för de ekonomiska strömmarna.

Anknytningen till den geografiska platsen, bygden, och till familjen är tydlig i mycket småföretagande, men särskilt inom de gröna näringarna. Vikten av såväl den geografiska platsen som familjen ger en dubbel bindning som leder till mycket positivt som framför allt kontinuitet i företaget. Men det kan också vara konserverande för könsroller och andra strukturer. Även den strukturomvandling som skett och sker inom de gröna näringarna är av betydelse. Den leder till att gamla traditionella värden bryts mot nya. Man försöker anpassa sig efter både trender på världsmarknaden, vilket är ett måste för att få lönsamhet i verksamheten, och samtidigt behålla fokus på sina egna livsval. Det går inte alltid ihop.

När det gäller ekonomi visar vår undersökning att man talar om verksamheter som genererar intäkter och överskott, däremot inte om vem som drar in vilka pengar och vem som äger vad. Den här tystnaden riskerar att osynliggöra de bidrag som kommer från arbete utanför näringen. Ett arbete som framför allt kvinnor står för. En stor del av arbetet utanför gården kan förklaras med nödvändigheten av att få ekonomisk stabilitet och att undvika alltför stora risker. Men vi ser också att det händer saker. Kvinnors andelar i gården ökar och kvinnor har många idéer om hur näringen kan utvecklas. Den hårda regelstyrningen som gynnar stora och svårrörliga verksamheter är dock ett hinder för kvinnors växtkraft.

Forskningsrapporten Från vem och till vem? De gröna näringarnas ekonomiska flöden ur ett genusperspektiv går att beställa från LRFs distributionstjänst eller ladda ned på Jämställdhetsakademins hemsida.

Jag sitter med programtidningen för Almedalsveckan i min hand. Den är över 100 sidor tjock! Almedalsveckan innehåller över 1400 programpunkter och kallas för världens största arena och mötesplats för direkt utbud och utbyte av åsikter. Och här kommer LRFs Jämställdhetsakademi att vara med!

Det känns otroligt spännande att Jämställdhetsakademin har en plats på denna arena och får möjlighet att lyfta jämställdhetsfrågor som är viktiga för de gröna näringarna. Denna gång kommer det att handla om de ekonomiska flödena och hur de rör sig till, från och mellan kvinnor och män. Spännande också att Nyamko Sabuni, Helena Jonsson och Sasja Beslik är med och diskuterar de ekonomiska flödena tillsammans med Jämställdhetsakademins Carin Holmquist!

Vår förhoppning är nu att många hittar till Jämställdhetsakademins seminarium i det enorma utbud som finns under Almedalsveckan. Hoppas att du är en av dem som kommer till LRF ladan den 7 juli kl. 13!

Läs mer i inbjudan till seminarium i Almedalen

Jämställdhetsakademin färdigställer i dagarna sin senaste forskningsrapport. Den handlar om de ekonomiska flödena inom de gröna näringarna ur ett genusperspektiv. Rapporten är en förstudie som visar att samspelet mellan mäns och kvinnors ekonomi är mycket starkt, att traditioner är styrande, men också att en utjämning kan spåras i de yngre generationerna.

En slutsats i rapporten är att det är männen som drar det längsta strået när det gäller vem som äger, vem som tar ut lön och vem som jobbar enbart på gården. En annan slutsats är att kvinnor såväl som män placeras i fack och att det är traditionen och det lokala samhället som är starkt dämpande för ökad jämställdhet. En hypotes är dock att det pågår en långsam feminisering av näringen – kvinnors andelar av ägandet ökar och rapporten visar att kvinnor har många idéer om hur gården kan utvecklas. Men det finns en starkt konserverande faktor som är den hårda regelstyrningen och systemet som gynnar stora och svårrörliga enheter.

Carin Holmquist, som är professor i entreprenörskap vid Handelshögskolan i Stockholm, har skrivit rapporten och kommer också att presentera den vid ett seminarium under Almedalsveckan. Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, LRFs förbundsordförande Helena Jonsson och Chefen för Ansvarsfulla Investeringar & Ägarstyrning på Nordea, Sasja Beslik, kommer att delta i seminariet och diskutera rapporten tillsammans med Carin.

Välkommen att delta i seminariet torsdag 7/7 kl. 13-15 i LRF ladan i Visby hamn!

”Arbetsförhållanden och arbetsrelaterade symptom bland lantbrukarkvinnor” är namnet på en ny rapport från Siftelsen Lantbruksforskning, SLF, där man studerat den kvinnliga lantbrukarens arbetssituation på ett nytt sätt. Tidigare undersökningar har dominerats av män då många kvinnor arbetar deltid utanför gården.

Kvinnor i lantbruket arbetar hårdare men trivs bättre med sitt arbete än kvinnor i stort. Trots ett tyngre, smutsigare och bullrigare arbete har lantbrukarkvinnorna mindre allergi och astma men större besvär med höfterna. En trolig orsak till att lantbrukarkvinnorna trivs bättre är att de har större frihet i arbetet, har kontroll över sina arbetsuppgifter och inte behöver arbeta under tidspress.

Ta del av rapporten på SLF´s hemsida http://www.lantbruksforskning.se

Vem äger kunskapen om maskiner och teknik? Detta kunskapsområde som blivit i det närmaste essentiellt för att kunna driva ett modernt västerländskt lantbruk. I mitt examensarbete har jag sökt svar på frågan om hur kvinnliga lantbrukare använder maskiner, hur de tänker kring maskiner och om de traditionella genusuppfattningarna, där maskinrelaterat utomgårdsarbete anses vara männens arbetsområde, fortfarande består i det svenska lantbruket.

Min kvalitativa studie där fjorton (med något undantag) heltidsarbetande kvinnliga lantbrukare intervjuades visar att ansvaret för inköp och reparationer av maskiner likaväl som utförande av de maskinrelaterade arbetsuppgifterna fortfarande i hög grad vilar på männen. Att de kvinnor som ensamma drev sina gårdar ägnade betydligt mer tid och engagemang åt maskinerna är de som drev lantbruk tillsammans med sin make, visar med tydlighet att maskiner är ett område som hör samman med den manliga könsrollen. Finns det en man närvarande har han ansvar för maskinerna, är kvinnan ensam blir hon mer aktiv inom den biten.

Jag sökte ett svar frågan om vilka informella hinder som finns för kvinnor att tillgodogöra sig kunskap om och intresse för maskiner. Det handlar dels om subtila orsaker såsom relationen till föräldrarna, hur man blivit uppmuntrad i barndomen, eventuell närvaro av bröder. Kommentarer från grannar och den egna maken. Helt enkelt en uppfattning om vad man förväntas göra, förväntas vara intresserad av. Sådant som är svårt att sätta fingret på men som nog påverkas oss mer än vi vill tro. Sen finns också mer konkreta hinder för kvinnor att bli maskinförare. Ett är maskinernas utformning. Långa ben och armar, stora händer och en tung kropp i allmänhet är ibland en förutsättning för att kunna hantera en maskin på bästa sätt. Med flera inställningsmöjligheter av exempelvis stol och armstöd i förarhytten skulle dessa problem kunna minskas.

Så, är då denna könsuppdelning av arbetsuppgifter ett problem? Majoriteten av de medverkande kvinnorna i min studie uppgav att de inte höll på särskilt mycket med maskiner och att de heller inte hade en önskan att göra det. Jag anser trots det att frågan är värd att belysa och diskutera. Jämställdhet, enligt mig, handlar inte om att män och kvinnor i alla avseenden måste vara lika. Det handlar inte om att kvinnor måste göra precis samma saker som män för att få anses vara ”goda feminister”. Men det handlar om att män och kvinnor ska kunna vara lika. Att ha samma möjlighet att utveckla olika intressen och göra livsval. Och där är vi inte ännu. Inte inom lantbruket och inte i samhället i stort.

Stella Andermo
mark/växt-agronom

Jämställdhetsakademin fortsätter att tipsa om studier och rapporter som har med jämställdhet och företagande att göra.

Den statliga myndigheten Vinnova har i uppdrag att bland annat främja jämställdhet inom sina verksamhetsområden, och verka för genusperspektiv inom forskningen. Man har också haft ett särskilt Forsknings- och Utvecklingsprogram för detta, som heter Genusperspektiv på innovationssystem och jämställdhet.

I höstas släppte de en rapport som beskriver några av de forskningsprojekt som finansierades inom programmet. Ett av de projekten tittar på regionala program som stödjer innovationer, och konstaterar att mansdominerade branscher får betydligt mer stöd för att utvecklas. Forskaren Malin Lindberg lyfter fram hästnäringen som en tillväxtdrivande bransch och skriver följande:

Ett exempel på en bransch som är i stark tillväxt och där både kvinnor och män arbetar är hästnäringen. Det finns 300 000 hästar i Sverige, vilket gör Sverige till det näst hästtätaste landet i Europa efter Island. Hästbranschen omsätter 20 miljarder per år, plus spridningseffekter med en omsättning på upp till 26 miljarder. Branschen sysselsätter ungefär 10 000 personer heltid och kringverksamheterna upp till 18 000 personer.

Hon menar vidare att det faktum att hästföretag ses som tillväxtdrivande är ett exempel på  tankesätt som kan bryta upp kopplingen mellan innovationer och mansdominerade näringar.

Rapporten heter Från hantverkskilt till hästföretag och kan laddas ner här.

Som beskrivits tidigare så har Jämställdhetsakademin haft ett samarbete med studenter från Sveriges Lantbruksuniversitet. En av studentgrupperna tog sig an frågan ”Hur ser allmänhetens bild av en bonde/företagare inom de gröna näringarna ut?”

Studenterna har dels gjort intervjuer och dels gjort en medieanalys av Upsala Nya Tidning. Resultatet var att det fanns två tydliga bilder av bonden som målades upp av både media och av de intervjuade personerna.

Den ena kan sägas peka bakåt och visar upp en traditionell bild av en bonde, det är då spannmål, kött- och mjölkproduktion som definierar yrkesrollen. I denna bild framställs bonden som en man i blåställ och keps.

Den andra bilden beskriver bonden som mer ”modern” och affärsmässig genom att vara företagare med höga ambitioner och framåtanda – den bilden av bonden är också mer könsneutral.

Hela uppsatsen kan laddas ner här., och en PowerPoint-presentation kan laddas ner här.

Observera att det är studenterna och SLU som svarar för innehållet i uppsatsen.