Jämställdhetsakademin

Om du fick två timmar till på dygnet, vad skulle du lägga dem på i första hand? Det var en av frågorna i Sifo-undersökningen som ligger till grund för Jämställdhetsakademins rapport Trygghet ger balans. Det finns likheter i hur kvinnor och män har svarat, men det är skillnaderna som dominerar. Bland männen svarar 36 % att de två timmarna skulle läggas på familjen medan 51 % av kvinnorna vill lägga de extra två timmarna på egen tid i form av exempelvis motion, läsning och hobby. En möjlig tolkning av detta är att kvinnor i större utsträckning än män redan har tillgång till sin familj, då de tar hand om barnen och sköter en större del av hemarbetet. I rapporten framgår att 56 % av männen tagit ut mindre än en månad av föräldraledigheten och ytterligare 11 % har tagit ut 1-3 månader av föräldraledigheten. Män i de gröna näringarna längtar efter mer tid med sina barn, men nyttjar inte möjligheten till föräldraledighet i så stor utsträckning. Hur kommer det sig? Vilka hinder finns för män att vara föräldralediga? Hur kan hindren rivas?

En ny avhandling från Umeå Universitet visar att ojämställda män mår psykiskt dåligt av att inte göra lika mycket hemma som partnern. I den nya studien framträder en bild som inte är så ny, nämligen att det fortfarande är mycket ojämställt i de svenska hemmen. Men resultatet visar också att ojämställda par mår psykiskt sämre än jämställda. Kvinnorna mår sämre av den extra bördan medan männen mår dåligt för att de inte lever upp till förväntningarna.

I de gröna näringarna är fördelningen av hemarbetet extremt skev. Jämställdhetsakademins rapport Trygghet ger balans bygger på en Sifo-undersökning där kvinnor och män som driver företag i de gröna näringarna deltagit. Undersökningen  visar att 84 % av kvinnorna sköter mer än hälften av hemarbetet medan 6 % av männen uppger att de inte gör någonting alls av hemarbetet och 35 % säger att de utför mellan 10-20 % av hemsysslorna.  Det är viktigt att hålla i minne att såväl kvinnor som män som deltog i undersökningen driver företag.

Det framhålls ofta att företagande ställer sådana krav att det inte går att kombinera med ansvar för hem och barn. Men det framstår i skärande toner i Jämställdhetsakademins rapport att detta gäller för män, men inte för kvinnor. Hur kan kvinnor som är företagare klara av detta  och ändå sköta så stora delar av hemarbetet? Hur kommer det sig att det finns en extremt skev arbetsfördelning av hemarbetet i de gröna näringarna? Och om vi kopplar detta till avhandlingen från Umeå Universitet; hur mår män i de gröna näringarna av denna ojämställdhet?

Bristen på jämställdhet i samhället riskerar att hindra nya affärsmöjligheter och bromsa tillväxt och utveckling. Så länge kvinnor och män har olika möjligheter att starta och driva företag finns ingen förändring i sikte, varken i företagarsverige generellt eller i de gröna näringarna specifikt.

LRF strävar efter att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att driva företag inom de gröna näringarna. Företagandet ska också kunna kombineras med familjelivet. Jämställdhetsakademin bjuder därför in till ett seminarium där företagande, lönsamhet och familjeliv ska diskuteras. Hur hänger lönsamhet i företaget ihop med familj och fritid? Vad betyder en skev arbetsfördelning i familjelivet för företagandet? Hur skapas balans mellan företagande och familjeliv?

Tillsammans med jämställdhetsminister Maria Arnholm, företagare och en jämställdhetsexpert försöker LRF hitta idéer och förslag på förändringar som skulle kunna underlätta för företagare att få balans i arbete och familjeliv.  Jämställdhet är en nyckel!

Kom till Handelshögskolan i Stockholm på torsdag 28/2 kl. 11.00-12.30 och ta del av panelsamtalet mellan jämställdhetsminister Maria Arnholm, LRFs förbundsordförande Helena Jonsson, ordförande i Sveriges Kvinnolobby Gertrud Åström, VD för Humblestorm Mernosh Saatchi och Andreas Larsson från Pålsfolk AB. Moderator är Carina Lundberg Markow, chef för ägarfrågor, Folksam.

http://www.lrf.se/Om-LRF/Kontakta-LRF/Press/Nyheter/2013/Jamstalldhet-nyckeln-till-lonsamhet/

Carin Holmquist

Här om dagen var jag på ett möte där vi bara var två kvinnor, jag och författaren till seminarieunderlaget. Resten av deltagarna var män. Kanske var det därför jag noterade det olikartade språkbruket. Den kvinnliga forskarens tal genomsyrades av ett förhållningssätt som inbjöd till diskussion. Hon använde flitigt uttryck som ”kanske”, ”jag tror”, ”möjligen” och ”jag tänker att”. De manliga forskarnas tal ville spika fast fakta. De använde flitigt uttryck som ”som visats”, ”teorin säger” och ”det är så att”. Hon talade i första person (jag), de talade i tredje person (man, det). Det här är väl belagt i forskningen sedan länge men jag upphör aldrig att förvåna mig över vilka effekter det får.

Å ena sidan är det kvinnliga öppnande och subjektiva sättet att uttrycka sig enormt stimulerande för en dialog – vetenskaplig eller annan. Genom att visa att hon som person är inblandad och att hon inte är tvärsäker så öppnar hon dialogrummet för andra, hon krattar så att säga manegen för en dialog. Det manliga sättet att uttrycka sig stänger mer genom att det betonar det generella och objektiva – den som vill ha en dialog på ett ”teorin säger” påstående måste ofta gå till direkt attack och ifrågasätta sanningshalten i påståendet. Å andra sidan gör det kvinnliga sättet att uttrycka sig lätt fel intryck – framförallt på en publik av män. ”Kanske”, ”jag tror” tolkas ofta mer som osäkerhet och okunskap än som öppnande av en dialog.

Jag känner mig alltid kluven till att påtala detta för unga kvinnor eftersom det kvinnliga sättet att uttrycka sig har så stora fördelar och borde ha en självklar plats. Men jag ser ständigt negativa effekter för just dessa kvinnor. Så jag gjorde som jag brukar, talade med henne efter seminariet och visade exempel på uttryck hon respektive männen hade använt flitigt. Gav henne rådet att uttrycka sig på ett annat sätt. Tyvärr på ett sätt som liknar det manliga. För henne som individ är jag säker på att det är ett gott råd, för dialogen – forskning eller annan – är jag lika säker på att det är ett dåligt råd. Dialogen tjänar nämligen alltid på öppenhet och att de som har dialogen inte är så fastlåsta i (förmenta) sanningar.

Carin Holmquist är innehavare av Familjen Stefan Perssons professur i entreprenörskap vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon har där byggt upp Centrum för Entreprenörskap och Affärsskapande med forskning och undervisning inom entreprenörskapsområdet. Holmquist är pionjär inom forskningsområdet kvinnors företagande och har också under flera decennier arbetat med policies och praktiskt med att främja kvinnors företagande.

Människor är människor, oavsett var i världen man bor, oavsett religion eller kultur.

Vi är alla överens om att kvinnor på landsbygden har en stor roll när det gäller utvecklingen mot en hållbar framtid. Då har vi alla också ett ansvar för att gynna deras företagande, ge dem rätt att kunna påverka sina egna liv och att fullt ut delta aktivt i samhället. Detta oavsett om man bor i Afrika, Sydeuropa eller Norden. I Sverige har vi en ekonomisk och demokratisk stabilitet som är få andra länder förunnat. Om inte vi kan leva upp till de mål CSW 56th session sätter upp, hur ska vi då kunna förvänta oss att andra som har större svårigheter ska kunna lyckas? Vi har ett ansvar för att vara ett gott exempel som visar att det är möjligt och därmed också skapa förutsättningar för ett samhälle som är hållbart, ekonomiskt, miljömässigt och socialt.

Onsdag 28/3 diskuterar Titti Jöngren, Gertrud Åström, Kajsa Johansson och Amelie von Zweigbergk hur arbetet med att uppnå målen som CSW 56th session satt upp ska gå vidare i världen och i Sverige. De ingick alla i regeringsdelegationen till CSW. Vid ett seminarium som LRF bjuder in till tillsammans med Sveriges Kvinnolobby, berättar de hur de ser på arbetet ur sina respektive perspektiv .

Hur ska jämställdhet inom de gröna näringarna utvecklas och hur har landsbygdens kvinnor betydelse för att minska hunger och fattigdom? I ett seminarium 28 mars får vi veta mer.

I början av mars var bland andra LRFs-styrelsens ledamot Titti Jöngren i New York och pratade när FNs kvinnokommission hade möte -Commission on the Status of Women 2012.

Nu är det dags för oss i Sverige att få veta vad som mötet kom fram till och vilken betydelse stärkandet av landsbygdens kvinnor har i arbetet för utveckling och mot fattigdom och hunger.

Det är LRF och Sveriges Kvinnolobby som bjuder in till seminariet onsdag 28 mars 14:30-16.30, på Franzéngatan i Stockholm.

Medverkar gör de som var med i New York. Förutom Titti Jöngren finns även Gertrud Åström, ordförande i Sveriges Kvinnolobby, Kajsa Johansson, Kooperation utan gränser och Amelie von Zweigbergk, statssekreterare med ansvar för bland annat jämställdhet.

Dessutom kommer kvartetten att tillsammans med LRFs förbundsordförande Helena Jonsson diskutera hur vi kan utveckla jämställdheten i Sverige i allmänhet och inom de gröna näringarna i synnerhet.

Vid seminariet kommer också LRFs Jämställdhetsakademi att presenteras. Jämställdhetsakademin är en modell för hur jämställdhetsarbetet inom de gröna näringarna bedrivs i dag.

Anmälan senast 26 mars till ulrika.auno@lrf.se

Vid frågor kontakta Ulrika Auno, 0612-77 18 04 eller ulrika.auno@lrf.se.

Dagens utmaningar för landsbygdens kvinnor
Stärkandet av landsbygdens kvinnor och deras roll i att
arbeta för utveckling och mot fattigdom och hunger

Uppföljningsseminarium Commission on the Status of Women 2012

Lantbrukarnas Riksförbund och Sveriges Kvinnolobby bjuder in till ett seminarium för att sprida och diskutera sina kunskaper och erfarenheter från FN:s kvinnokommissions 56:e session, som ägde rum i New York 27/2-9/3.

Vid seminariet presenteras också LRFs Jämställdhetsakademi.

Seminariet genomförs onsdag 28 mars kl.14.30-16.30 i LRF-huset på Franzéngatan 6 i Stockholm.

För frågor och anmälan kontakta Ulrika Auno, ulrika.auno@lrf.se

Från måndag och två veckor framåt sammanträder FN:s kvinnokommission i New York, Comission on the Status of Women. CSW genomförs årligen och detta är det femtiosjätte mötet! Temat för 2012 års möte är ekonomiskt stärkande av kvinnor på landsbygden, genusmedveten samhällsstyrning och fattigdomsbekämpning.

Sveriges regering skickar en delegation som ska delta i de olika förhandlingarna och vara med och besluta om framtidens globala jämställdhetsarbete. Till denna delegation bjuder regeringen in enskilda organisationer som har värdefull kunskap på det område som sessions tema berör. I år har LRF fått en inbjudan att delta som en av experterna i regeringsdelegationen! Detta är fantastiskt roligt och inspirerande! Det innebär att LRF får vara med och påverka vid FN:s kvinnokommission och sprida den kunskap om jämställdhet i de gröna näringarna som bland annat tagits fram av Jämställdhetsakademin. Men det innebär också att LRF får med sig ny kunskap och nya erfarenheter tillbaka till vår organisation, vilket kan utveckla vårt jämställdhetsarbete.

LRFs representant vid CSW i New York kommer att vara Titti Jöngren, ledamot i LRFs förbundsstyrelse. Titti har stor erfarenhet både av internationellt arbete och jämställdhetsfrågor och kommer med sitt engagemang och sin drivkraft att bidra stort till delegationens arbete. I delegationen ingår också en av Jämställdhetsakademins ledamöter, Gertrud Åström. Gertrud, som i delegationen företräder Sveriges Kvinnolobby, har varit delaktig i flera av Jämställdhetsakademins rapporter och skrifter. Det innebär att den kunskap som Jämställdhetsakademin lyft fram i dessa nu också kan bidra till FN:s kvinnokommission genom Gertruds engagemang i delegationen.

Vi ser fram emot rapporter från New York!

Jämställdhetsakademins forskningsrapport från 2010, Trygghet ger balans, riktar uppmärksamheten mot böndernas vardag och tar upp frågor om män och kvinnors förhållande till arbetstid, fritid, hem och familj. Rapporten lyfter fram hur kvinnor och män ser på förutsättningarna för att driva företag i de gröna näringarna, drivkrafter och hinder.

Den starkaste drivkraften för både kvinnor och män är att de tagit över ett familjeföretag som gått i arv. Men också lusten att bygga något eget uttrycks i lika hög grad av kvinnor och män. Att bygga något eget och ha en flexiblare tillvaro ser män som en fördel med att vara företagare inom de gröna näringarna, medan många kvinnor inte ser någon fördel. De skulle hellre vara anställda då det är svårt att få lönsamhet i företaget.

Rapporten visar också på en skev fördelning mellan kvinnor och män vad gäller arbete i företaget, obetalt hemarbete och uttag av föräldraledighet. Männen arbetar mer i företaget medan kvinnor tar en större del av det obetalda hemarbetet och föräldraledigheten. I rapporten uttrycker kvinnor en längtan efter egen tid, medan män längtar efter mer tid med familjen.

Både kvinnor och män efterlyser en bättre social trygghet för företagare. De beskriver hur de som företagare inte känner sig trygga och det största problemet som lyfts fram är vad som händer vid sjukdom eller när man inte orkar riktigt. Det är tryggheten som sådan som ger balans i livet.

Vad anser du är viktigt för att nå balans i livet?
Vad betyder den skeva arbetsfördelningen för företagandet?

När det gäller de ekonomiska skillnaderna mellan könen inom de gröna näringarna har LRF sett ett behov av mer kunskap om hur pengarna rör sig till, från och mellan kvinnor och män. LRFs tankesmedja, Jämställdhetsakademin, har därför undersökt hur de ekonomiska strömmarna i de gröna näringarna ser ut ur ett jämställdhetsperspektiv och funnit att det finns faktorer som har särskilt stor betydelse för de ekonomiska strömmarna.

Anknytningen till den geografiska platsen, bygden, och till familjen är tydlig i mycket småföretagande, men särskilt inom de gröna näringarna. Vikten av såväl den geografiska platsen som familjen ger en dubbel bindning som leder till mycket positivt som framför allt kontinuitet i företaget. Men det kan också vara konserverande för könsroller och andra strukturer. Även den strukturomvandling som skett och sker inom de gröna näringarna är av betydelse. Den leder till att gamla traditionella värden bryts mot nya. Man försöker anpassa sig efter både trender på världsmarknaden, vilket är ett måste för att få lönsamhet i verksamheten, och samtidigt behålla fokus på sina egna livsval. Det går inte alltid ihop.

När det gäller ekonomi visar vår undersökning att man talar om verksamheter som genererar intäkter och överskott, däremot inte om vem som drar in vilka pengar och vem som äger vad. Den här tystnaden riskerar att osynliggöra de bidrag som kommer från arbete utanför näringen. Ett arbete som framför allt kvinnor står för. En stor del av arbetet utanför gården kan förklaras med nödvändigheten av att få ekonomisk stabilitet och att undvika alltför stora risker. Men vi ser också att det händer saker. Kvinnors andelar i gården ökar och kvinnor har många idéer om hur näringen kan utvecklas. Den hårda regelstyrningen som gynnar stora och svårrörliga verksamheter är dock ett hinder för kvinnors växtkraft.

Forskningsrapporten Från vem och till vem? De gröna näringarnas ekonomiska flöden ur ett genusperspektiv går att beställa från LRFs distributionstjänst eller ladda ned på Jämställdhetsakademins hemsida.