Jämställdhetsakademin

Vilka är de viktigaste frågorna att arbeta med för att kvinnor och män ska ges likvärdiga förutsättningar att starta och driva företag i de gröna näringarna? Vid Jämställdhetsakademins nästa möte kommer denna fråga att diskuteras för att ytterligare kunna fokusera och spetsa arbetet med att skapa tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i de gröna näringarna.

Enligt SCB drivs ca en tredjedel av nystartade företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske av kvinnor och två tredjedelar drivs av män. På naturbruksprogrammet är förhållandet det omvända, ca en tredjedel av studenterna är män och två tredjedelar är kvinnor. Vart tar kvinnorna vägen efter studier på Naturbruksprogrammet? Varför är det inte fler av dem som startar företag inom de gröna näringarna? Jämställdhet handlar bland annat om att ta tillvara alla resurser som finns. När man tittar på SCBs statistik står det klart att de gröna näringarna har resurser som inte nyttjas i form av de unga kvinnor som är utbildade inom jordbruk, skogsbruk och fiske, men som inte startar och driver företag inom näringen. Det finns fler som skulle kunna bidra till tillväxt och utveckling i de gröna näringarna!

Vad krävs för att fler ska ta steget att förverkliga sina företagsidéer på landsbygden?

LRF har arbetat medvetet under en lång tid för att åstadkomma jämn könsbalans i sina styrelser. I dag utgörs riksförbundsstyrelsen av 54 % kvinnor och 46 % män och LRF-ungdomens styrelse av 55 % kvinnor och 45 % män. I regionstyrelserna är fördelningen 43 % kvinnor och 57 % män. Dessa siffror rör sig inom spannet 40/60 som brukar utgöra måttstock för jämställd fördelning av kvinnor och män.

I lokalavdelningarna ser det annorlunda ut. Där är endast 19 % av styrelseledamöterna kvinnor och 81 % är män. Här behövs ett fortsatt arbete för att nå en jämn könsfördelning. Medvetna insatser krävs också för att få fler kvinnor på regionordförandeposterna. I dag är endast 12 % av regionernas ordföranden kvinnor.

Forskning inom finansiell ekonomi och nationalekonomi visar på att en jämn könsbalans i börsbolagen styrelser leder till en mer engagerad styrelse och ett förbättrat styrelsearbete. En blandning av kön, ålder, bakgrund och erfarenhet torde vara en framgångsfaktor även inom andra typer av styrelser. Med en blandning av människor kan kreativitet och aktivitet öka!

Bristen på jämställdhet i samhället riskerar att hindra nya affärsmöjligheter och bromsa tillväxt och utveckling. Så länge kvinnor och män har olika möjligheter att starta och driva företag finns ingen förändring i sikte, varken i företagarsverige generellt eller i de gröna näringarna specifikt.

LRF strävar efter att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att driva företag inom de gröna näringarna. Företagandet ska också kunna kombineras med familjelivet. Jämställdhetsakademin bjuder därför in till ett seminarium där företagande, lönsamhet och familjeliv ska diskuteras. Hur hänger lönsamhet i företaget ihop med familj och fritid? Vad betyder en skev arbetsfördelning i familjelivet för företagandet? Hur skapas balans mellan företagande och familjeliv?

Tillsammans med jämställdhetsminister Maria Arnholm, företagare och en jämställdhetsexpert försöker LRF hitta idéer och förslag på förändringar som skulle kunna underlätta för företagare att få balans i arbete och familjeliv.  Jämställdhet är en nyckel!

Kom till Handelshögskolan i Stockholm på torsdag 28/2 kl. 11.00-12.30 och ta del av panelsamtalet mellan jämställdhetsminister Maria Arnholm, LRFs förbundsordförande Helena Jonsson, ordförande i Sveriges Kvinnolobby Gertrud Åström, VD för Humblestorm Mernosh Saatchi och Andreas Larsson från Pålsfolk AB. Moderator är Carina Lundberg Markow, chef för ägarfrågor, Folksam.

http://www.lrf.se/Om-LRF/Kontakta-LRF/Press/Nyheter/2013/Jamstalldhet-nyckeln-till-lonsamhet/

Helena Jonsson, LRFs förbundsordförande

Vad har offentlig upphandling med jämställdhet att göra? Varje dag serveras tre miljoner måltider inom offentlig sektor, bara en liten del är producerad i Sverige. Maten åker långt och kommer från länder där våra miljö- och djurskyddsregler inte gäller. Samtidigt beskriver många svenska bönder möjligheten att delta i offentliga upphandlingar som nyckeln till ett framgångsrikt svenskt jordbruk. När det gäller utvecklingen av landsbygden är det jätteviktigt att både kvinnor och män kan hitta en inkomst och välja landsbygden som boplats – målet för svensk regionalpolitik är ju att hela landet ska växa.

Premiera jämställdhetsarbete

Många företag inom de gröna näringarna är små företag med få anställda och kvinnors verksamheter beskrivs ofta som binäringar med låg omsättning. Men de är ofta innovativa och bärare av en nödvändig utveckling av de gröna näringarna i en mer hållbar riktning. Jag tror att det är viktigt att små företag får en reel tillgång till i första hand en lokal marknad och i förlängningen även större marknader. Här kan offentlig upphandling spela en avgörande roll. Istället för att som idag ofta nöja sig med att sätta EU:s minimilagstiftning som tak skulle den offentliga sektorn kunna bli pionjär för hållbar utveckling genom att i sina upphandlingar premiera jämställdhets-, miljö- och djurskyddsarbete. Prissätta sådant vi vet kommer stå oss dyrt i förlängningen om vi stirrar oss blinda på billigaste pris, oavsett produktionsförhållanden, just nu.

EU ska modernisera den offentliga upphandlingen och ett nytt lagförslag väntas inom kort. Nu finns ett gyllene tillfälle för svenska politiker att påverka den nya lagen i mer hållbar riktning.

Jag skulle vilja att man satsade på att:

• Utforma lagen om offentlig upphandling så att den stödjer samhällets efterfrågan på produktion av varor och tjänster med inarbetade kvalitetskrav.
• Förtydliga hur upphandling som främjar miljö, en god lokal utveckling och jämställdhet ska se ut.
• Uppdra åt ansvariga myndigheter att utveckla handledning som hjälper mindre företag ut på banan.
• Höja beloppen för direktupphandling och gränsen för tröskelvärdet mångdubbelt.

Jag tror att så här kan offentlig upphandling bidra till att skapa liv i den lokala marknaden – med mindre miljöpåverkan, ökad jämställdhet och en levande landsbygd som följd.
Helena Jonsson, förbundsordförande i LRF

När det gäller de ekonomiska skillnaderna mellan könen inom de gröna näringarna har LRF sett ett behov av mer kunskap om hur pengarna rör sig till, från och mellan kvinnor och män. LRFs tankesmedja, Jämställdhetsakademin, har därför undersökt hur de ekonomiska strömmarna i de gröna näringarna ser ut ur ett jämställdhetsperspektiv och funnit att det finns faktorer som har särskilt stor betydelse för de ekonomiska strömmarna.

Anknytningen till den geografiska platsen, bygden, och till familjen är tydlig i mycket småföretagande, men särskilt inom de gröna näringarna. Vikten av såväl den geografiska platsen som familjen ger en dubbel bindning som leder till mycket positivt som framför allt kontinuitet i företaget. Men det kan också vara konserverande för könsroller och andra strukturer. Även den strukturomvandling som skett och sker inom de gröna näringarna är av betydelse. Den leder till att gamla traditionella värden bryts mot nya. Man försöker anpassa sig efter både trender på världsmarknaden, vilket är ett måste för att få lönsamhet i verksamheten, och samtidigt behålla fokus på sina egna livsval. Det går inte alltid ihop.

När det gäller ekonomi visar vår undersökning att man talar om verksamheter som genererar intäkter och överskott, däremot inte om vem som drar in vilka pengar och vem som äger vad. Den här tystnaden riskerar att osynliggöra de bidrag som kommer från arbete utanför näringen. Ett arbete som framför allt kvinnor står för. En stor del av arbetet utanför gården kan förklaras med nödvändigheten av att få ekonomisk stabilitet och att undvika alltför stora risker. Men vi ser också att det händer saker. Kvinnors andelar i gården ökar och kvinnor har många idéer om hur näringen kan utvecklas. Den hårda regelstyrningen som gynnar stora och svårrörliga verksamheter är dock ett hinder för kvinnors växtkraft.

Forskningsrapporten Från vem och till vem? De gröna näringarnas ekonomiska flöden ur ett genusperspektiv går att beställa från LRFs distributionstjänst eller ladda ned på Jämställdhetsakademins hemsida.

Jämställdhetsakademin färdigställer i dagarna sin senaste forskningsrapport. Den handlar om de ekonomiska flödena inom de gröna näringarna ur ett genusperspektiv. Rapporten är en förstudie som visar att samspelet mellan mäns och kvinnors ekonomi är mycket starkt, att traditioner är styrande, men också att en utjämning kan spåras i de yngre generationerna.

En slutsats i rapporten är att det är männen som drar det längsta strået när det gäller vem som äger, vem som tar ut lön och vem som jobbar enbart på gården. En annan slutsats är att kvinnor såväl som män placeras i fack och att det är traditionen och det lokala samhället som är starkt dämpande för ökad jämställdhet. En hypotes är dock att det pågår en långsam feminisering av näringen – kvinnors andelar av ägandet ökar och rapporten visar att kvinnor har många idéer om hur gården kan utvecklas. Men det finns en starkt konserverande faktor som är den hårda regelstyrningen och systemet som gynnar stora och svårrörliga enheter.

Carin Holmquist, som är professor i entreprenörskap vid Handelshögskolan i Stockholm, har skrivit rapporten och kommer också att presentera den vid ett seminarium under Almedalsveckan. Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, LRFs förbundsordförande Helena Jonsson och Chefen för Ansvarsfulla Investeringar & Ägarstyrning på Nordea, Sasja Beslik, kommer att delta i seminariet och diskutera rapporten tillsammans med Carin.

Välkommen att delta i seminariet torsdag 7/7 kl. 13-15 i LRF ladan i Visby hamn!

Häromdagen besökte LRF jämställdhetsminister Nyamko Sabuni för att samtala om jämställdhetsfrågor som är angelägna för de gröna näringarna. Samtalet rörde sig kring lönsamhet och regelverk för företagare inom de gröna näringarna och utgångspunkten var de rapporter som Jämställdhetsakademin tagit fram; Den osynliga entreprenören och Trygghet ger balans.

Sabuni menade att Jämställdhetsakademins rapporter visar på att företagare inom de gröna näringarna efterfrågar andra insatser för att öka jämställdheten än vad företagare i övriga branscher gör. Jämställdhetsministern tyckte att idén att kunna använda vård av barn-pengen för att köpa tillsyn av sjuka barn var intressant. Denna idé lyfts fram i rapporten Trygghet ger balans och skulle kunna vara ett sätt att underlätta företagandet för kvinnorna som tar ut en betydligt större del av föräldrapenningen än männen.

Sabuni tyckte också att det var intressant att företagare inom de gröna näringarna visar på förslag på direkta politiska insatser som skulle kunna öka jämställdheten. Samtalet rörde sig här kring idén om att en lägre arbetsgivaravgift skulle öka lönsamheten och därmed bidra till den trygghet som företagare i de gröna näringarna behöver för att få balans i livet. I rapporten Trygghet ger balans är det framförallt kvinnor som lyfter fram svårigheten med att uppnå lönsamhet och att detta bidrar till att kvinnor har en mer negativ syn på företagandet. Kvinnor har också i högre utsträckning än män ett arbete utanför företaget som de bygger sin identitet kring. Ökad lönsamhet skulle därför kunna bidra till att kvinnor får en mer positiv bild av företagandet och i större utsträckning arbetar i företaget.

LRF bjöd in Nyamko Sabuni till ett gårdsbesök tillsammans med Jämställdhetsakademin och till Jämställdhetsakademins seminarium i Almedalen den 7/7, där en rapport om de ekonomiska flödena inom de gröna näringarna kommer att presenteras.