Jämställdhetsakademin

Vilka är de viktigaste frågorna att arbeta med för att kvinnor och män ska ges likvärdiga förutsättningar att starta och driva företag i de gröna näringarna? Vid Jämställdhetsakademins nästa möte kommer denna fråga att diskuteras för att ytterligare kunna fokusera och spetsa arbetet med att skapa tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i de gröna näringarna.

Enligt SCB drivs ca en tredjedel av nystartade företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske av kvinnor och två tredjedelar drivs av män. På naturbruksprogrammet är förhållandet det omvända, ca en tredjedel av studenterna är män och två tredjedelar är kvinnor. Vart tar kvinnorna vägen efter studier på Naturbruksprogrammet? Varför är det inte fler av dem som startar företag inom de gröna näringarna? Jämställdhet handlar bland annat om att ta tillvara alla resurser som finns. När man tittar på SCBs statistik står det klart att de gröna näringarna har resurser som inte nyttjas i form av de unga kvinnor som är utbildade inom jordbruk, skogsbruk och fiske, men som inte startar och driver företag inom näringen. Det finns fler som skulle kunna bidra till tillväxt och utveckling i de gröna näringarna!

Vad krävs för att fler ska ta steget att förverkliga sina företagsidéer på landsbygden?

Som beskrivits tidigare så har Jämställdhetsakademin haft ett samarbete med studenter från Sveriges Lantbruksuniversitet. En av studentgrupperna tog sig an frågan ”Hur ser allmänhetens bild av en bonde/företagare inom de gröna näringarna ut?”

Studenterna har dels gjort intervjuer och dels gjort en medieanalys av Upsala Nya Tidning. Resultatet var att det fanns två tydliga bilder av bonden som målades upp av både media och av de intervjuade personerna.

Den ena kan sägas peka bakåt och visar upp en traditionell bild av en bonde, det är då spannmål, kött- och mjölkproduktion som definierar yrkesrollen. I denna bild framställs bonden som en man i blåställ och keps.

Den andra bilden beskriver bonden som mer ”modern” och affärsmässig genom att vara företagare med höga ambitioner och framåtanda – den bilden av bonden är också mer könsneutral.

Hela uppsatsen kan laddas ner här., och en PowerPoint-presentation kan laddas ner här.

Observera att det är studenterna och SLU som svarar för innehållet i uppsatsen.

Som vi skrivit om tidigare så har Jämställdhetsakademin ställt forskningsfrågor till agronomstudenter från SLU, vilket har resulterat i tre olika uppsatser. En grupp har genomfört ett projektarbete som heter ”Bonde eller företagare?” som precis är klart.

Uppsatsen handlar om hur personer som är sysselsatta i de gröna näringarna betraktar sin yrkesroll, och om det finns någon skillnad mellan män och kvinnor i denna fråga. Studenterna har gjort 24 stycken intervjuer med medlemmar i LRF, samt en litteraturstudie om jämställdhet och företagande.

Resultaten visar att män i regel har betydligt större gårdar än kvinnor, och att de ofta fått sina lantbruk genom arv. Det är större andel kvinnor än män som arbetar med så kallade nya näringar, till exempel turism och livsmedelsförädling.

När det gäller just hur personerna ser på sin yrkesroll så visar det sig att det finns en del skillnader mellan kvinnor och män i undersökningen. De flesta män ser sig som företagare och lantbrukare (50 procent) , medan de flesta kvinnor ser sig som företagare och entreprenör (43 procent).

Uppsatsen kan läsas i sin helhet här. För dem som vill ha en snabbversion så finns det en PowerPoint-presentation kan laddas ner här som sammanfattar undersökningen.

Observera att det är studenterna och SLU som svarar för innehållet i studien.