Jämställdhetsakademin

Om du fick två timmar till på dygnet, vad skulle du lägga dem på i första hand? Det var en av frågorna i Sifo-undersökningen som ligger till grund för Jämställdhetsakademins rapport Trygghet ger balans. Det finns likheter i hur kvinnor och män har svarat, men det är skillnaderna som dominerar. Bland männen svarar 36 % att de två timmarna skulle läggas på familjen medan 51 % av kvinnorna vill lägga de extra två timmarna på egen tid i form av exempelvis motion, läsning och hobby. En möjlig tolkning av detta är att kvinnor i större utsträckning än män redan har tillgång till sin familj, då de tar hand om barnen och sköter en större del av hemarbetet. I rapporten framgår att 56 % av männen tagit ut mindre än en månad av föräldraledigheten och ytterligare 11 % har tagit ut 1-3 månader av föräldraledigheten. Män i de gröna näringarna längtar efter mer tid med sina barn, men nyttjar inte möjligheten till föräldraledighet i så stor utsträckning. Hur kommer det sig? Vilka hinder finns för män att vara föräldralediga? Hur kan hindren rivas?

En ny avhandling från Umeå Universitet visar att ojämställda män mår psykiskt dåligt av att inte göra lika mycket hemma som partnern. I den nya studien framträder en bild som inte är så ny, nämligen att det fortfarande är mycket ojämställt i de svenska hemmen. Men resultatet visar också att ojämställda par mår psykiskt sämre än jämställda. Kvinnorna mår sämre av den extra bördan medan männen mår dåligt för att de inte lever upp till förväntningarna.

I de gröna näringarna är fördelningen av hemarbetet extremt skev. Jämställdhetsakademins rapport Trygghet ger balans bygger på en Sifo-undersökning där kvinnor och män som driver företag i de gröna näringarna deltagit. Undersökningen  visar att 84 % av kvinnorna sköter mer än hälften av hemarbetet medan 6 % av männen uppger att de inte gör någonting alls av hemarbetet och 35 % säger att de utför mellan 10-20 % av hemsysslorna.  Det är viktigt att hålla i minne att såväl kvinnor som män som deltog i undersökningen driver företag.

Det framhålls ofta att företagande ställer sådana krav att det inte går att kombinera med ansvar för hem och barn. Men det framstår i skärande toner i Jämställdhetsakademins rapport att detta gäller för män, men inte för kvinnor. Hur kan kvinnor som är företagare klara av detta  och ändå sköta så stora delar av hemarbetet? Hur kommer det sig att det finns en extremt skev arbetsfördelning av hemarbetet i de gröna näringarna? Och om vi kopplar detta till avhandlingen från Umeå Universitet; hur mår män i de gröna näringarna av denna ojämställdhet?

Bristen på jämställdhet i samhället riskerar att hindra nya affärsmöjligheter och bromsa tillväxt och utveckling. Så länge kvinnor och män har olika möjligheter att starta och driva företag finns ingen förändring i sikte, varken i företagarsverige generellt eller i de gröna näringarna specifikt.

LRF strävar efter att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att driva företag inom de gröna näringarna. Företagandet ska också kunna kombineras med familjelivet. Jämställdhetsakademin bjuder därför in till ett seminarium där företagande, lönsamhet och familjeliv ska diskuteras. Hur hänger lönsamhet i företaget ihop med familj och fritid? Vad betyder en skev arbetsfördelning i familjelivet för företagandet? Hur skapas balans mellan företagande och familjeliv?

Tillsammans med jämställdhetsminister Maria Arnholm, företagare och en jämställdhetsexpert försöker LRF hitta idéer och förslag på förändringar som skulle kunna underlätta för företagare att få balans i arbete och familjeliv.  Jämställdhet är en nyckel!

Kom till Handelshögskolan i Stockholm på torsdag 28/2 kl. 11.00-12.30 och ta del av panelsamtalet mellan jämställdhetsminister Maria Arnholm, LRFs förbundsordförande Helena Jonsson, ordförande i Sveriges Kvinnolobby Gertrud Åström, VD för Humblestorm Mernosh Saatchi och Andreas Larsson från Pålsfolk AB. Moderator är Carina Lundberg Markow, chef för ägarfrågor, Folksam.

http://www.lrf.se/Om-LRF/Kontakta-LRF/Press/Nyheter/2013/Jamstalldhet-nyckeln-till-lonsamhet/

Jämställdhetsakademins forskningsrapport från 2010, Trygghet ger balans, riktar uppmärksamheten mot böndernas vardag och tar upp frågor om män och kvinnors förhållande till arbetstid, fritid, hem och familj. Rapporten lyfter fram hur kvinnor och män ser på förutsättningarna för att driva företag i de gröna näringarna, drivkrafter och hinder.

Den starkaste drivkraften för både kvinnor och män är att de tagit över ett familjeföretag som gått i arv. Men också lusten att bygga något eget uttrycks i lika hög grad av kvinnor och män. Att bygga något eget och ha en flexiblare tillvaro ser män som en fördel med att vara företagare inom de gröna näringarna, medan många kvinnor inte ser någon fördel. De skulle hellre vara anställda då det är svårt att få lönsamhet i företaget.

Rapporten visar också på en skev fördelning mellan kvinnor och män vad gäller arbete i företaget, obetalt hemarbete och uttag av föräldraledighet. Männen arbetar mer i företaget medan kvinnor tar en större del av det obetalda hemarbetet och föräldraledigheten. I rapporten uttrycker kvinnor en längtan efter egen tid, medan män längtar efter mer tid med familjen.

Både kvinnor och män efterlyser en bättre social trygghet för företagare. De beskriver hur de som företagare inte känner sig trygga och det största problemet som lyfts fram är vad som händer vid sjukdom eller när man inte orkar riktigt. Det är tryggheten som sådan som ger balans i livet.

Vad anser du är viktigt för att nå balans i livet?
Vad betyder den skeva arbetsfördelningen för företagandet?

Kvinnor får inte plats i kommunala bolagsstyrelser

I en undersökning har Uppdrag granskning ringt samtliga kommunalråd i de 32 kommuner som helt saknar kvinnor på ordinarie plats i kommunens egna bolagsstyrelser. Nästan alla kommunalråd anger kvinnornas brist på intresse som en av anledningarna till bristen på jämställdhet.

Se programmet ikväll kl 20.00 i SVT

Kairos Future har gjort en arbetsmarknadsstudie om kvinnliga chefer. Här kan ni läsa ett sammandrag av den.

På sju år, mellan 2001 och 2008, har andelen kvinnliga chefer i Sverige ökat med 6 procentenheter, från 26 % till 32 %. Med samma förändringstakt kommer Sverige först år 2033 att ha lika många kvinnor som män som är chefer. Det rapporterar SCB i ett pressmeddelande. Och det är en positiv utveckling av flera skäl än de uppenbara som handlar om jämställdhet. Kvinnliga chefer är populära, särskilt bland kvinnliga anställda.

“There´s a special place in hell for women who don´t help each other” – proklamerade USA:s f d utrikesminister Madeleine Albright i ett tal från 2004. Det sägs ibland att kvinnor är dåliga på att hjälpa varandra i karriären. Nu har det kommit resultat som pekar på motsatsen –åtminstone då vi talar om relationen mellan chef och medarbetare.

En färsk studie från Kairos Future visar att den chefs- och medarbetarmatchning som fungerar bäst är den mellan kvinnliga chefer och kvinnliga medarbetare. Av de kvinnliga medarbetare som har en kvinnlig chef är hela 63 % nöjda med sin chef. Bland de kvinnliga medarbetare som har manliga chefer är enbart drygt hälften, 55 %, nöjda med chefen.

Bra ledarskap verkar, enligt flera av Kairos Futures arbetsmarknadsstudier, vara nyckeln till framgång när det gäller att skapa nöjda medarbetare som vill stanna kvar på arbetsplatsen och dessutom rekommendera den till andra talanger.

Snart blir det brist på arbetskraft i Sverige. År 2011 vänder det – rekordmånga går i pension och gruppen som lämnar arbetsmarknaden är större än den som gör intåg på den. Många av de högutbildade kandidater som arbetsgivare kommer att tvingas konkurrera om, är kvinnor. Kvinnor skaffar sig högre utbildning i större utsträckning än män och så har det varit i många år. Ett sätt att locka till sig bra ung kompetens i framtiden handlar om att bana vägen för fler kvinnliga chefer redan nu!

Tankar kring jämställhet

Vad leder till jämställdhet? Jag för min del känner att det kan vara flera olika saker beroende på vad man lägger in i begreppet jämnställdhet, men en viktig del är att man respekterar sig själv som människa. LRF strävar efter fler kvinnor som engagerar sig både som företagare och förtroendevalda. Det är positivt.

Det görs satsningar på många olika håll, projektmedel skjuts till och kurser erbjuds. Jag har själv tagit del av utbudet och har en del funderingar. Emellanåt så känns det, håll ni på med de mjuka frågorna i företagen så ska ni se att allt blir bra.
Jag vill diskutera jordbrukspolitik, lönsamhet, strategier, marknad i stort och smått, forskning, företagsutveckling på olika nivåer från den småskaliga till nationell och internationell nivå för att först då skulle vi få en ökad spegling av olika frågor. Det känns som det finns fler än jag som vill det. Har det gjorts någon gång i LRFs historia? En mötesplats där kvinnor diskuterar dessa frågor? Skulle vara intressant att veta.

Själv har jag engagerat mig inom vindkraft, dels för möjligheten att tjäna pengar men också för att kunna vara med och påverka miljön och ta del av framtiden inom energi.
Att gå samman och göra gemensamma investeringar är något som vi har gjort i Qvinnovindar som är en ekonomisk vindkraftförening. Vi var tio från början nu har vi gått in i ett nytt projekt och är 53 st som gemensamt har köpt ett kvarts 2 Mwh verk. Kvinnor äger idag ca 1% av jordens resurser,ska vi kunna bli mer jämnlika måste vi börja ta för oss.

Bloggat av
Vanja Wallemyr, lantbrukare & medlem i LRF

Som vi skrivit om tidigare så har Jämställdhetsakademin ställt forskningsfrågor till agronomstudenter från SLU, vilket har resulterat i tre olika uppsatser. En grupp har genomfört ett projektarbete som heter ”Bonde eller företagare?” som precis är klart.

Uppsatsen handlar om hur personer som är sysselsatta i de gröna näringarna betraktar sin yrkesroll, och om det finns någon skillnad mellan män och kvinnor i denna fråga. Studenterna har gjort 24 stycken intervjuer med medlemmar i LRF, samt en litteraturstudie om jämställdhet och företagande.

Resultaten visar att män i regel har betydligt större gårdar än kvinnor, och att de ofta fått sina lantbruk genom arv. Det är större andel kvinnor än män som arbetar med så kallade nya näringar, till exempel turism och livsmedelsförädling.

När det gäller just hur personerna ser på sin yrkesroll så visar det sig att det finns en del skillnader mellan kvinnor och män i undersökningen. De flesta män ser sig som företagare och lantbrukare (50 procent) , medan de flesta kvinnor ser sig som företagare och entreprenör (43 procent).

Uppsatsen kan läsas i sin helhet här. För dem som vill ha en snabbversion så finns det en PowerPoint-presentation kan laddas ner här som sammanfattar undersökningen.

Observera att det är studenterna och SLU som svarar för innehållet i studien.

Jämställdhetsakademin har haft ett samarbete med några studentgrupper på agronomprogrammet på Sveriges Lantbruksuniversitet. Det har inneburit att Jämställdhetsakademin har föreslagit några uppsatsfrågor, som studenterna sedan har gjort projektarbeten kring. Det har resulterat i tre stycken olika uppsatser från studenterna, som kommer att presenteras här på bloggen framöver. Observera att det är studenterna själva och SLU som ansvarar för forskningen och själva innehållet i uppsatserna, detta är alltså inte Jämställdhetsakademins studier.

Det har varit ett intressant samarbete som har gett lite svar på några av de många forskningsfrågor som finns att besvara – för som vi har skrivit tidigare om så finns det mycket att undersöka när det gäller jämställdhet och företagande i de gröna näringarna.

Jämställdhetsakademin samarbetar även gärna framöver med studenter, så vi vill uppmuntra studenter som vill skriva exjobb eller uppsats inom detta område att höra av sig!

För några år sen (eller ja okej då, hela sju år sen) så kom det en bra skrift från JämO. Den heter Xempelvis och ville vara ett inspirations- och kunskapsmaterial om jämställdhet i små företag. Trots att JämO alltså har försvunnit så finns skriften kvar i pdf-format på hemsidan att ladda ner för den som är intresserad.

LRF var med och tog fram skriften och en av artiklarna handlar om lantbrukarparet Annika och Johan Bergman som driver Elgesta gård. Annika och Johan intervjuas i artikeln om det företag som de driver, och hur de arbetar med jämställdhet på gården.

Annika är också aktiv inom föreningslivet och berättar i intervjun att när hon är ute på uppdrag så känner hon sig ibland ifrågasatt som mamma.

Jag får alltid frågan om barnen när jag är ute på styrelseuppdrag: ”Du är här, men barnen då?” Den frågan får aldrig mina manliga kollegor.