Jämställdhetsakademin

Jämställdhetsakademins forskningsrapport från 2010, Trygghet ger balans, riktar uppmärksamheten mot böndernas vardag och tar upp frågor om män och kvinnors förhållande till arbetstid, fritid, hem och familj. Rapporten lyfter fram hur kvinnor och män ser på förutsättningarna för att driva företag i de gröna näringarna, drivkrafter och hinder.

Den starkaste drivkraften för både kvinnor och män är att de tagit över ett familjeföretag som gått i arv. Men också lusten att bygga något eget uttrycks i lika hög grad av kvinnor och män. Att bygga något eget och ha en flexiblare tillvaro ser män som en fördel med att vara företagare inom de gröna näringarna, medan många kvinnor inte ser någon fördel. De skulle hellre vara anställda då det är svårt att få lönsamhet i företaget.

Rapporten visar också på en skev fördelning mellan kvinnor och män vad gäller arbete i företaget, obetalt hemarbete och uttag av föräldraledighet. Männen arbetar mer i företaget medan kvinnor tar en större del av det obetalda hemarbetet och föräldraledigheten. I rapporten uttrycker kvinnor en längtan efter egen tid, medan män längtar efter mer tid med familjen.

Både kvinnor och män efterlyser en bättre social trygghet för företagare. De beskriver hur de som företagare inte känner sig trygga och det största problemet som lyfts fram är vad som händer vid sjukdom eller när man inte orkar riktigt. Det är tryggheten som sådan som ger balans i livet.

Vad anser du är viktigt för att nå balans i livet?
Vad betyder den skeva arbetsfördelningen för företagandet?

Idag, den 15 oktober, är det Internationella dagen för kvinnor på landsbygden (World Rural Women’s Day). Dagen är till för att uppmärksamma dessa kvinnor, som alltför ofta är osynliga runt om i världen. Det visade ju också Jämställdhetsakademins studie Den osynliga entprenören. Faktum är att kvinnor på landsbygden utgör en fjärdel av hela jordens befolkning – så det är ingen liten minoritetsgrupp vi pratar om.

Temat för årets uppmärksammande av dagen är ”Rural women at the heart of innovation”. Med det menar man att kvinnor på landsbygden ofta ligger bakom nya innovationer och uppfinningar. Man lyfter också fram det faktum att kvinnorna står för 80 procent av matproduktionen i fattiga länder som är drabbade av svält och undernäring. Kvinnor måste därför finnas med när man försöker hitta lösningar till dessa problem.

World Rural Women’s Day är instiftad av IFAP, som är den internationella bondeorganisationen och dagen har också antagits av FN som en särskild dag för kvinnor på landsbygden.  Läs mer om dagen här.

Planterar lite jordgubbsplantor på morgonen innan jag hoppar in i. Börjar faktiskt bli rätt stolt över mina odlingar, som numera förutom gubbarna består av aubergine, sojabönor, vete, squash och så som kronan på verket ett körsbärsträd – som jag har fått i present. Hoppar över sminkningen och tar istället en sväng in till grannen för att ge henne ett handtag med ogräsrensningen (har visat sig ge extrapoäng) innan jag rusar till bussen.

Känner mig lite som Backyard Babies Dregen, Ernst Kirschsteiger och det andra sköna folket i den nya gröna vågen. Eko-chicsen. Vi på landet.

- Påminn mig om att jag måste skörda jordgubbarna innan lunch, hojtar jag till min kollega Sofie när jag kommer till jobbet. Och att jag ska titta till auberginerna innan jag går för dagen…

Medan min riktiga trädgård, eller trädgård och trädgård… den förtorkade jordplätt som omger vårt hus, får vila i frid sköter jag min gård i Farmville på Facebook helt skrupulöst. Och jag är inte ensam, jag är en av 11 miljoner nyfrälsta nätbönder.

Anna Larsson, ledamot i Jämställdhetsakademin

Del av en krönika som tidigare publicerats i Svenska Dagladet

Det är lätt att fastna i stereotyper. Och kanske är alla normer, invanda föreställningar och stereotyper den tuffaste utmaningen att förändra för att nå jämställdhet i verkligheten. Jordbruksverket faller i fällan. På sin hemsida, där de beskriver vad som händer när handjursbidraget försvinner, har de hittat på en fiktiv fråga.

Fråga: Om till exempel fadern på gården har handjursbidraget och sonen har stödrätter, vad händer då?

Svar: Situationen hanteras i princip på samma sätt som den gjorde när andra stöd försvann 2005, när gårdsstödet infördes. Antingen får fadern föra över tilläggsbeloppet till sonen eller så får fadern ta över sonens stödrätter.

Den självklara motfrågan blir – vad händer om modern har stödrätter som dottern ska ta över?

Malin Svensson, ledamot i Jämställdhetsakademin

Elise Claeson tar i sin kolumn i Svenska Dagbladet om kvinnors företagande den 17 augusti upp bondmoran som ett gott exempel på kvinnors företagande. Det är glädjande att hon lyfter upp den kraft och framåtanda som finns hos företagare inom de gröna näringarna, både i forna tiders bondesamhälle och i dag. Det är också så att andelen kvinnor som verkar som bönder och som företagare inom de gröna näringarna ökar, och allt fler unga tjejer vill bli bönder. De gröna näringarna är en framtidsbransch som lockar både män och kvinnor.

Men, det är också så att det finns ojämställdhet även i vår bransch, det är inte så enkelt som Elise Claeson menar att bondesamhället är ett matriarkat där kvinnorna styr och ställer. Kvinnor har inte samma makt som män över företagandet på landsbygden och i de gröna näringarna, det gäller både idag och för det forna bondesamhället.

Det är ett reellt problem som man inte ska blunda för – vilket vi inom LRF inte heller gör. Vi vet att ojämställdheten inom de gröna näringarna hindrar nya affärsmöjligheter och bromsar tillväxt och utveckling. Därför har LRF startat en jämställdhetsakademi, en tankesmedja som genom idéutveckling, forskning och opinionsbildning ska ge ökad kunskap om kvinnors och mäns möjligheter att starta och driva företag inom de gröna näringarna. För vi vet också att jorden, skogen, trädgården och landsbygdens miljö är resurser som behöver användas än mer i ett långsiktigt hållbart samhälle.

Vi välkomnar Elise Claeson och alla andra intresserade att ta del av den kunskap som kommer från LRFs Jämställdhetsakademi framöver.

Lars-Göran Pettersson, Förbundsordförande LRF

För några år sedan genomfördes projektet Framtidens nycklar, där LRF var en av projektägarna. Projektet gick ut på att synliggöra de behov som kvinnor på landsbygden har, och att göra det möjligt för kvinnor att leva, bo och verka på landsbygden utifrån sina behov och förutsättning. Det var ett stort projekt som innehöll flera delar, bland annat  mentorskapsprogram och utbildning. Inom projektet genomfördes också studier, och det är en av dem som vi vill tipsa om här.

Det är studien Kvinnor inom jord- och skogsbruk i fem regioner i Sverige – en studie av lantbrukarkvinnors försörjningsstrategier som gjorts av Eva Javefors Grauers och Anna Eskilsson från Linköpings universitet, år 2003. Studien var en förstudie till projektet Framtidens nycklar och genomfördes genom intervjuer med 30 kvinnor och 10 män.

LRF Norrbotten, tillsammans med andra organisationer, anordnar något som de kallar för KLAF-dagar den 22-25 oktober i år. KLAF står för Kvinnor, Landsbygd, Affärer, Företag och det är just dessa saker som är inriktningen för dagarna. Man vänder sig till kvinnor som är eller vill bli företagare inom de gröna näringarna – tanken är att deltagarna ska skapa kontakter och få inpiration till nya verksamheter och affärsmodeller.

Programmet är imponerande brett där de flesta nog kan hitta något som passar. Läs mer om dagarna här.

Jämställdhetsakademin fortsätter att tipsa om olika studier med koppling till företagande och jämställdhet inom de gröna näringarna. Nutek (nuvarande Tillväxtverket) tog år 2003 fram studien ”Kvinnor och män som jordbrukare”. Studien tittar på kvinnor och mäns företagande inom jordbrukssektorn ur ett genusperspektiv, och även regelverket för jordbruksstöd – med exempel från Östergötland.

Studien kan laddas ner här.