Jämställdhetsakademin

Enligt Sveriges officiella företagsstatisk så är andelen kvinnor som driver företag inom de gröna näringarna låg. Enligt Statistiska centralbyrån så är 16 procent av dem som är företagare inom jord- och skogsbruk kvinnor, och enligt Jordbruksverkets siffror så står kvinnorna för 17 procent av dem som är jordbruksföretagare med enskild firma.

I Jämställdhetsakademins rapport Den osynliga entreprenören så visade forskningen att kvinnor är osynliga som företagare i de gröna näringarna – både i statistiken och i forskningen. De här officiella siffrorna stämmer alltså inte. Det beror framför allt på att det bara är en person som syns som företagare i statstiken när man har enskild firma, vilket de allra flesta företag inom de gröna näringarna är. LRF försöker nu därför att få fram mer rättvisande uppgifter, som visar hur det faktiska ledarskapet i företaget ser ut – för att se mer än det som står på pappret.

Vid två undersökningar (bland annat en Sifo-undersökning som man kan läsa här) som LRF gjort bland våra medlemmar om andra saker, så har man även ställt en fråga om ledarskapet av företaget. Man har ställt en fråga om det operativa ledarskapet av företaget, det vill säga vem eller vilka som leder företaget i praktiken. Svarsalternativen har varit en man, en kvinna eller en kvinna och en man tillsammans.

Resultaten visar tydligt att det är betydligt fler kvinnor som leder företag än vad som syns den officiella statistiken. I den ena undersökningen så har 32 procent av företagen en kvinna med i den operativa ledningen och i den andra undersökningen så har 38 procent en kvinna med i den operativa ledningen.

Andelen företag som drivs av män och kvinnor tillsammans, som familjeföretag, är alltså hög inom de gröna näringarna, företagen utgör en tredjedel av alla företag. Och i dessa företag så finns det alltså alltid en person, oftast kvinnan, som osynliggörs i statistiken. I och med de nya undersökningarna som LRF har gjort så kan vi för första gången visa några av dessa osynliggjorda kvinnor, och få en uppskattning av hur många de är.

I går skrevs det också om detta i en stor artikel i Svenska Dagbladets Näringsliv, och det har också tagits upp i en artikel i ATL.

Jämställdhetsakademin har uppmärksammats på flera håll inom media den senaste tiden. Idag, tisdag den 5 januari, var det till exempel en positiv notis i DN Kultur om Jämställdhetsakademin och vår rapport Den osynliga entreprenören. Tyvärr finns notisen inte på nätet, men ni som har tillgång till tidningen kan läsa notisen på sidan 4.

I senaste numret av Skogseko, Skogsstyrelsens tidning som går ut till alla skogsägare i Sverige som har mer än 5 hektar skog, fanns en helsidesartikel om Jämställdhetsakademin. Inte heller den artikeln finns upplagd på nätet.

En notis om Den osynliga entreprenören och Jämställdhetsakademin finns också i senaste numret av entré, som ges ut av Esbri -institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning. Här kan ni läsa den notisen (bläddra fram till sidan 9).

Tidningen Genus har också en artikel om Jämställdhetsakademin och vår forskningsrapport, över ett helt uppslag. Artikeln har rubriken ”LRF siktar bortom gubben med keps”, tyvärr finns inte den heller upplagd på nätet.

Två stycken sinsemellan rätt så olika tidningar har med en artikel om Jämställdhetsakademin i sina senaste nummer. Artiklarna skiljer sig också en del, beroende på de två tidningarnas olika utgångspunkter och målgrupper. Kul att Jämställdhetsakademin är intressant för båda dessa tidningar!

Den ena tidningen är Yrkesläraren, som är en tidskrift om yrkesutbildning som ges ut av Lärarförbundet. Tidningen har i sitt senaste nummer flera uppslag (sid 6-11) om naturbruksgymnasier, och i anslutning till dessa så finns också en artikel om Jämställdhetsakademin.

Den andra tidningen är Genusperspektiv, som är ett forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning. I det senaste numret finns en stor artikel om Jämställdhetsakademin med titeln ”LRF siktar bortom gubben med keps”.

Den statliga myndigheten Tillväxtverket arbetar för ökat företagande i Sverige. Ett av sätten man gör detta på är genom satsningen Främja kvinnors företagande som ska leda till att fler kvinnor startar, driver, köper och utvecklar företag.

Man jobbar inom denna satsning bland annat mycket med förebilder, man lyfter fram kvinnor som är företagare på olika sätt. Det finns till exempel filmer på You Tube, där kvinnor som är företagare intervjuas om sitt företagande. En av dessa kvinnor som intervjuas är bonden och entreprenören Hanna Johansson. Se filmen med Hanna här.

Det är glädjande att även företagare inom de gröna näringarna finns med i denna satsning och lyfts fram -speciellt som de gröna näringarna ofta inte tas med i allmänna företagssammanhang och företagsforskning.

Elise Claeson är kolumnist i Svenska Dagbladet, och i måndagens kolumn tog hon upp bland annat de gröna näringarna och LRFs Jämställdhetsakademi.

Jag håller med Elise Claeson om några av de saker som hon tar upp, till exempel att de gröna näringarna är en framtidsbransch och att det där produceras många viktiga saker – som närproducerad mat, öppna landskap och förnybar energi.

Men jag håller inte med henne när det gäller frågan om jämställdhet i våra näringar. Elise Claeson menar att det är kvinnorna som styr på gården, och att det är männen som kompenseras för detta genom att få ”sitta och glänsa i styrelser”, som hon uttrycker det. Hon ser inga problem med detta utan tycker att det är en naturligt jämställd kultur.

LRF håller inte med henne om detta. Vi vill att både män och kvinnor ska ha möjlighet att driva gård och företag – och sitta i styrelser. Vi tror nämligen att det blir bättre om alla möjligheter till att driva företag i de gröna näringarna tas tillvara, för att få nya affärsmöjligheter och tillväxt. Vi tror också att det blir bättre om både män och kvinnor finns med och styr en organisation. 

Dit har vi ännu inte kommit, faktum är att kvinnor inte har samma makt som män över företagandet i de gröna näringarna och inte heller över LRF som organisation. Detta är ett reellt problem som man inte ska blunda för – vilket vi inom LRF inte heller gör. Därför jobbar vi på olika sätt för att ändra detta, och Jämställdhetsakademin är ett av dessa sätt.

Att andelen kvinnor som är medlemmar i LRF ökar och att fler tjejer vill bli bönder är inte trots det jämställdhetsarbete som har utförts, som Elise Claeson tycks mena, utan tack vare detta arbete. Och vi gläds över denna positiva utveckling, men vi vet också att det ännu finns mer att göra. Därför fortsätter vi att arbeta för att ge kvinnor och män samma möjligheter att utvecklas inom de gröna näringarna.

Lars-Göran Pettersson

Förbundsordförande LRF

Tidigt i morse, 05.40 närmare bestämt, var det ett inslag om Jämställdhetsakademin på programmet Vaken som sänds i Sveriges Radio P3 och P4. Projektledare Petra Pilawa-Podgurski intervjuades, och fick bland annat frågor om varför LRF har startat en Jämställdhetsakademi och varför kvinnor som är företagare i de gröna näringarna är osynliga.

Var du inte uppe så tidigt i morse? Eller hade du annat annat att göra än att lyssna på radion? Gå in och lyssna i efterhand här. Klicka på ”Lyssna” uppe i högra hörnet, och sen får du spola fram till del 7  av programmet, och där startar sen inslaget 03.30 in.

Jämställdhetsakademins första studie Den osynliga entreprenören har gett upphov till flera artiklar på olika håll, här kommer ett axplock av ytterligare pressklipp:

”Kvinnorna syns inte” i E24 och Passion for business

”Kvinnliga bönder är osynliga” i Fria Tidningen

”Osynliga – trots att de är många” i GöteborgsPosten och ”Jag lever min dröm”, också i GöteborgsPosten

”Kvinnor är de osynliga lantbrukarna” i JordbruksAktuellt

”Kvinnliga bönder osynliga” i Norran

”Kvinnliga företagare syns ej” i Jord och Skog

Sveriges Radio P4 Sjuhärad har gjort ett reportage om Jämställdhetsakademins arbete och studien Den osynliga entreprenören. I inslaget intervjuas både företagaren Sofia Eriksson och Jämställdhetsakademins projektledare Petra Pilawa-Podgurski.

I går hade TV4 Nyheterna i Halland ett nyhetsinslag med anledning av Jämställdhetsakademins rapport Den osynliga entreprenören. De intervjuar bland annat grisbonden Maria Cronquist i reportaget, som är värt att se.

Jämställdhetsakademins studie Den osynliga entreprenören som släpptes i tisdags har gett upphov till två stycken artiklar i tidningen ATL Lantbrukets affärer. Dels artikeln ”Kvinnor i lantbruket osynliga företagare” som berättar om studien, och dels artikeln ”Hon gjorde gården framgångsrik” som berättar om företagaren och entreprenören Pia Hulkoff.

Pia berättar bland annat om hur hon som företagare gått från att vara osynlig till synlig, och hur hon har upplevt att hennes make har lättare att få låna av banken än vad hon själv har.