Jämställdhetsakademin

Som beskrivits tidigare så har Jämställdhetsakademin haft ett samarbete med studenter från Sveriges Lantbruksuniversitet. En av studentgrupperna tog sig an frågan ”Hur ser allmänhetens bild av en bonde/företagare inom de gröna näringarna ut?”

Studenterna har dels gjort intervjuer och dels gjort en medieanalys av Upsala Nya Tidning. Resultatet var att det fanns två tydliga bilder av bonden som målades upp av både media och av de intervjuade personerna.

Den ena kan sägas peka bakåt och visar upp en traditionell bild av en bonde, det är då spannmål, kött- och mjölkproduktion som definierar yrkesrollen. I denna bild framställs bonden som en man i blåställ och keps.

Den andra bilden beskriver bonden som mer ”modern” och affärsmässig genom att vara företagare med höga ambitioner och framåtanda – den bilden av bonden är också mer könsneutral.

Hela uppsatsen kan laddas ner här., och en PowerPoint-presentation kan laddas ner här.

Observera att det är studenterna och SLU som svarar för innehållet i uppsatsen.

Som vi skrivit om tidigare så har Jämställdhetsakademin ställt forskningsfrågor till agronomstudenter från SLU, vilket har resulterat i tre olika uppsatser. En grupp har genomfört ett projektarbete som heter ”Bonde eller företagare?” som precis är klart.

Uppsatsen handlar om hur personer som är sysselsatta i de gröna näringarna betraktar sin yrkesroll, och om det finns någon skillnad mellan män och kvinnor i denna fråga. Studenterna har gjort 24 stycken intervjuer med medlemmar i LRF, samt en litteraturstudie om jämställdhet och företagande.

Resultaten visar att män i regel har betydligt större gårdar än kvinnor, och att de ofta fått sina lantbruk genom arv. Det är större andel kvinnor än män som arbetar med så kallade nya näringar, till exempel turism och livsmedelsförädling.

När det gäller just hur personerna ser på sin yrkesroll så visar det sig att det finns en del skillnader mellan kvinnor och män i undersökningen. De flesta män ser sig som företagare och lantbrukare (50 procent) , medan de flesta kvinnor ser sig som företagare och entreprenör (43 procent).

Uppsatsen kan läsas i sin helhet här. För dem som vill ha en snabbversion så finns det en PowerPoint-presentation kan laddas ner här som sammanfattar undersökningen.

Observera att det är studenterna och SLU som svarar för innehållet i studien.

Jämställdhetsakademin har haft ett samarbete med några studentgrupper på agronomprogrammet på Sveriges Lantbruksuniversitet. Det har inneburit att Jämställdhetsakademin har föreslagit några uppsatsfrågor, som studenterna sedan har gjort projektarbeten kring. Det har resulterat i tre stycken olika uppsatser från studenterna, som kommer att presenteras här på bloggen framöver. Observera att det är studenterna själva och SLU som ansvarar för forskningen och själva innehållet i uppsatserna, detta är alltså inte Jämställdhetsakademins studier.

Det har varit ett intressant samarbete som har gett lite svar på några av de många forskningsfrågor som finns att besvara – för som vi har skrivit tidigare om så finns det mycket att undersöka när det gäller jämställdhet och företagande i de gröna näringarna.

Jämställdhetsakademin samarbetar även gärna framöver med studenter, så vi vill uppmuntra studenter som vill skriva exjobb eller uppsats inom detta område att höra av sig!

För en tid sen var det ett inlägg här i bloggen om jämställdhet i skogen, där vi tipsade om hur jämställdhetsfrågan har uppmärksammats inom skogsnäringen under 2009. Vissa av er kanske tänker: ”Vad har egentligen könsfördelning och jämställdhet med skogen att göra?” Då ska ni läsa en bra sammanfattande skrift som heter Vad gör kön i skogen, som Gun Lidestav har skrivit. Den är från 2003 men håller fortfarande när det gäller att förklara hur ett köns- och jämställdhetsperspektiv kan hjälpa oss att förstå verkligheten.

Gun Lidestav är forskare på SLU i Umeå och har forskat mycket kring just jämställdhet och skog. Hon är också författare till boken Kvinna och skogsägare som vi tipsat om i bloggen tidigare.