Enligt SCB drivs ca en tredjedel av nystartade företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske av kvinnor och två tredjedelar drivs av män. På naturbruksprogrammet är förhållandet det omvända, ca en tredjedel av studenterna är män och två tredjedelar är kvinnor. Vart tar kvinnorna vägen efter studier på Naturbruksprogrammet? Varför är det inte fler av dem som startar företag inom de gröna näringarna? Jämställdhet handlar bland annat om att ta tillvara alla resurser som finns. När man tittar på SCBs statistik står det klart att de gröna näringarna har resurser som inte nyttjas i form av de unga kvinnor som är utbildade inom jordbruk, skogsbruk och fiske, men som inte startar och driver företag inom näringen. Det finns fler som skulle kunna bidra till tillväxt och utveckling i de gröna näringarna!

Vad krävs för att fler ska ta steget att förverkliga sina företagsidéer på landsbygden?

I de gröna näringarna är fördelningen av hemarbetet extremt skev. Jämställdhetsakademins rapport Trygghet ger balans bygger på en Sifo-undersökning där kvinnor och män som driver företag i de gröna näringarna deltagit. Undersökningen  visar att 84 % av kvinnorna sköter mer än hälften av hemarbetet medan 6 % av männen uppger att de inte gör någonting alls av hemarbetet och 35 % säger att de utför mellan 10-20 % av hemsysslorna.  Det är viktigt att hålla i minne att såväl kvinnor som män som deltog i undersökningen driver företag.

Det framhålls ofta att företagande ställer sådana krav att det inte går att kombinera med ansvar för hem och barn. Men det framstår i skärande toner i Jämställdhetsakademins rapport att detta gäller för män, men inte för kvinnor. Hur kan kvinnor som är företagare klara av detta  och ändå sköta så stora delar av hemarbetet? Hur kommer det sig att det finns en extremt skev arbetsfördelning av hemarbetet i de gröna näringarna? Och om vi kopplar detta till avhandlingen från Umeå Universitet; hur mår män i de gröna näringarna av denna ojämställdhet?

I lokalavdelningarna ser det annorlunda ut. Där är endast 19 % av styrelseledamöterna kvinnor och 81 % är män. Här behövs ett fortsatt arbete för att nå en jämn könsfördelning. Medvetna insatser krävs också för att få fler kvinnor på regionordförandeposterna. I dag är endast 12 % av regionernas ordföranden kvinnor.

Forskning inom finansiell ekonomi och nationalekonomi visar på att en jämn könsbalans i börsbolagen styrelser leder till en mer engagerad styrelse och ett förbättrat styrelsearbete. En blandning av kön, ålder, bakgrund och erfarenhet torde vara en framgångsfaktor även inom andra typer av styrelser. Med en blandning av människor kan kreativitet och aktivitet öka!

Företag i de gröna näringarna är ofta små. Det är vanligt att de bedrivs i form av en enskild firma där mannen är registrerad som företagare medan det faktiska arbetet sköts av både mannen och kvinnan. Han syns, hon görs osynlig. Detta är ett exempel på en struktur som bär upp ojämställdheten. Ett annat exempel är att kvinnor ofta har ett vanligt lönearbete på deltid, och sedan ”hjälper till” utan lön i företaget vilket ger dem låg ersättning vid sjukdom eller barnafödande och leder till att deras pension blir låg.

Vilka fler exempel på ojämställdhet har du mött? Vilka förändringar vill du se?

Kvinnor som är företagare i de gröna näringarna görs ofta osynliga såväl i statistik över de gröna näringarna, som i forskning kring kvinnors företagande, liksom i företagandet. Därmed blir kvinnors förutsättningar att starta och driva företag inom de gröna näringarna – tillväxtnäringarna – också osynliggjorda.

På detta vill LRF råda bot! LRFs Jämställdhetsakademi arbetar för att öka kunskapen, hitta lösningar och bidra till en kreativ diskussion om hur kvinnor kan ges likvärdiga förutsättningar att starta och driva företag. Läs mer i Jämställdhetsakademins rapport Den osynliga entreprenören.

LRF strävar efter att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att driva företag inom de gröna näringarna. Företagandet ska också kunna kombineras med familjelivet. Jämställdhetsakademin bjuder därför in till ett seminarium där företagande, lönsamhet och familjeliv ska diskuteras. Hur hänger lönsamhet i företaget ihop med familj och fritid? Vad betyder en skev arbetsfördelning i familjelivet för företagandet? Hur skapas balans mellan företagande och familjeliv?

Tillsammans med jämställdhetsminister Maria Arnholm, företagare och en jämställdhetsexpert försöker LRF hitta idéer och förslag på förändringar som skulle kunna underlätta för företagare att få balans i arbete och familjeliv.  Jämställdhet är en nyckel!

Kom till Handelshögskolan i Stockholm på torsdag 28/2 kl. 11.00-12.30 och ta del av panelsamtalet mellan jämställdhetsminister Maria Arnholm, LRFs förbundsordförande Helena Jonsson, ordförande i Sveriges Kvinnolobby Gertrud Åström, VD för Humblestorm Mernosh Saatchi och Andreas Larsson från Pålsfolk AB. Moderator är Carina Lundberg Markow, chef för ägarfrågor, Folksam.

http://www.lrf.se/Om-LRF/Kontakta-LRF/Press/Nyheter/2013/Jamstalldhet-nyckeln-till-lonsamhet/

Staden som man och landet som kvinna är problematiskt ur flera synvinklar. Viljan och växtkraften hos hälften av befolkningen – och i många små orter på landsbygden – tas inte tillvara och många bra idéer tillåts aldrig växa sig stora. Och inte till nytta för någon. För det är tyvärr aldrig tanken som räknas, idéer måste förverkligas. Det är ett sant slöseri att så mycket potential inte tas tillvara, den goda utveckling som hela landet så väl behöver uteblir.

Man kan konstatera att trots att kvinnors roll i företagen är viktig är den många gånger osynliggjord och undervärderad. Under hösten kommer LRFs jämställdhetsakademi att ordna ett seminarium på just detta tema. Jag ser fram emot ett spännande möte med idéer om hur vi bidra till ett förändrat synsätt kring båda dessa motsatsförhållanden. För det är dags att göra upp med konserverande och stereotypa inställningar, en gång för alla.

Sverige behöver både mäns och kvinnors idéer och växtkraft, likväl som både staden och landet behövs för vår fortsatta utveckling.

Helena Jonsson,
Förbundsordförande LRF

Frågan är vad som hänt på 12 år. Inte mycket. Kvinnor synas hårdare i sömmarna, toleransen för kvinnors misslyckanden är lägre och törsten efter att få gräva i kvinnliga ledares privatliv är så mycket större. Det är sorgligt. För det är bara att konstatera – med den här kulturen är det nästintill omöjligt för en kvinna att bli vald som Sveriges statsminister. Med den här kulturen är det bara att konstatera att det är lättare för en kvinna att bli statschef än regeringschef i Sverige idag. Det är lättare att födas in i ämbetet än att bli vald i en kultur som inte fullt ut accepterar kvinnor som ledare.

Vad göra? Kulturen måste givetvis förändras och det gör sig inte självt. Och vem kan komma med bättre verklighetsbilder och därmed också förslag på lösningar än de som själva varit i den yttersta skottgluggen? Samla Mona Sahlin, Maud Olofsson, Gudrun Schyman och Maria Wetterstrand till ett samtal. Låt kvinnor som varit våra främsta politiska ledare i nutid sätta oss på spåren för att hitta vägen framåt.

I tidningen Feministiskt perspektiv ser jag att det ska arrangeras en feministisk tribunal den 16 september där, förutom forskare, flera kvinnor med ett tidigare politiskt ledarskap från socialdemokraterna och vänsterpartiet ska delta. Men gör det inte till en höger/vänsterfråga. Frågan skär genom alla politiska läger. Så samla våra främsta politiska ledare och starta en förändring på allvar. Faktiskt en utmärkt uppgift för vår egen Jämställdhetsakademi, när jag tänker efter.

Malin Forsbrand
Ledamot i LRFs jämställdhetsakademi

Lars-Göran Pettersson
F.d. förbundsordförande i LRF och grundare av Jämställdhetsakademin

Malin Forsbrand
Akademiledamot