Igår arrangerades Kompetensgalan i Stockholm. Här lyfts arbetslivets hjältar fram. Bland anaat delades priset Årets chef ut. Lena Larsson, VD på Värmlands Folkblad tog emot det priset. Läs mer om galan och pristagarna.
http://chef.se/

Min första kvinnogala

Förra måndagen firades den internationella kvinnodagen för 100 gången. Jag firade den för första gången på en gala på Kulturhuset i Stockholm. Tidskriften Veckans affärer utsåg för 12e året i rad de 125 mäktigaste kvinnorna i näringslivet. Det var en tillställning som bjöd på både skoj och allvar. Flera namnkunniga personer var där och diskuterade sin syn på jämställdhet och vinsterna med olikheter i näringslivet.

När jag satt på prisutdelningen kom jag att tänka på ett begrepp som hörs allt oftare- social innovation. Vad är då social innovation egentligen? Sociala innovationer är nya idéer som fungerar för att nå sociala mål. Det handlar om att gå från problem till lösningar. Det handlar om att samhället går från att göra ”åt” och ”för” till att göra ”med” och ”tillsammans”.
För mig är social innovation att se alla människor som en resurs oavsett bakgrund eller kön eller ålder och att gemensamt hitta lösningar för nå mål.

Om man drar paralleller till jämställdhet i de gröna näringarna så handlar det om att ta tillvara all kompetens och tillsammans arbeta för att landsbygden ska fortsätta att utvecklas och nya framgångsrika företag ska växa fram. Många runt omkring oss har talanger vi inte har en aning om. Läste precis om vem som utvecklade det första flygplanet. Det var inga välutbildade ingenjörer utan ett gäng amerikanska cykelreparatörer. Det är ett bra exempel på hur viktigt det är att bejaka alla människors goda idéer för att nå oanade höjder, i det här fallet bokstavligt talat!

Det blir alltmer tydligt för mig att jämställdhet är en rättvisefråga men också en otroligt viktig utvecklingsfråga för LRF. Genom Jämställdhetsakademin vill vi se till att bana väg för att fler kvinnor på landsbygden ska få möjlighet att förverkliga sina karriärdrömmar. Precis som pristagarna i måndags har gjort.

Lars Göran Pettersson
Förbundsordförande i LRF och ledamot i Jämställdhetsakademin

Tankar kring jämställhet

Vad leder till jämställdhet? Jag för min del känner att det kan vara flera olika saker beroende på vad man lägger in i begreppet jämnställdhet, men en viktig del är att man respekterar sig själv som människa. LRF strävar efter fler kvinnor som engagerar sig både som företagare och förtroendevalda. Det är positivt.

Det görs satsningar på många olika håll, projektmedel skjuts till och kurser erbjuds. Jag har själv tagit del av utbudet och har en del funderingar. Emellanåt så känns det, håll ni på med de mjuka frågorna i företagen så ska ni se att allt blir bra.
Jag vill diskutera jordbrukspolitik, lönsamhet, strategier, marknad i stort och smått, forskning, företagsutveckling på olika nivåer från den småskaliga till nationell och internationell nivå för att först då skulle vi få en ökad spegling av olika frågor. Det känns som det finns fler än jag som vill det. Har det gjorts någon gång i LRFs historia? En mötesplats där kvinnor diskuterar dessa frågor? Skulle vara intressant att veta.

Själv har jag engagerat mig inom vindkraft, dels för möjligheten att tjäna pengar men också för att kunna vara med och påverka miljön och ta del av framtiden inom energi.
Att gå samman och göra gemensamma investeringar är något som vi har gjort i Qvinnovindar som är en ekonomisk vindkraftförening. Vi var tio från början nu har vi gått in i ett nytt projekt och är 53 st som gemensamt har köpt ett kvarts 2 Mwh verk. Kvinnor äger idag ca 1% av jordens resurser,ska vi kunna bli mer jämnlika måste vi börja ta för oss.

Bloggat av
Vanja Wallemyr, lantbrukare & medlem i LRF

Hon gör halva jobbet med det syns inte

TV4 Nyheterna i Väst har gjort ett repotage på en gård med koppling till att kvinnors arbete och ledarskap i de gröna näringarna inte syns. Klicka på länken och titta på nyhetsklippet

http://www.tv4play.se/nyheter/lokala_nyheter/vast?videoId=1.1544847

Den 8 mars listar Veckans Affärer de 125 mäktigaste kvinnorna i näringslivet. Årets prisutdelning äger rum på Konserthuset i Stockholm. Måndagen bjuder på seminarium med expertpanel, debattörer samt Fredrik Reinfeldt som svarar på frågor kring jämställdhet i näringslivet. LRF är delaktig i eventet och lyfter kvinnors företagande på landsbygden genom Jämställdhetsakademin.

Priset Näringslivets mäktigaste kvinna instiftades 1999 och har sedan dess delats ut årligen.

Läs gärna mer på www.va.se

Kvinnor i Fören 7-8 mars ombord på Cinderella/Viking Line

Det är Internationella kvinnodagen den 8 mars.
Det är mycket mera än så. Vi vill bygga broar mellan stad och landsbygd. Vi vill samarbeta med männen men mer på våra villkor. Därför arrangerar vi ”Kvinnor i Fören” för tredje året i rad.
Allt kan du läsa på www.kvinnoriforen.se
Under konferensen har vi med lysande exempel på hur man kan bygga upp företag på landsbygden med egen kraft och stark vilja och en tro som kan försätta berg. Det är tredje året vi genomför denna konferens. Med mod glöd och passion får vi en gemenskap fylld med energi att ta med oss hem.

När man åker buss får man reda på massor . Och eftersom vi är övervägande kvinnor så är diskussionsämnena skiftande – och det blir många skratt och massor av viktigt kunskapsutbyte! Redan innan Jönköping(vi ahr åkt från Varberg) har vi konceptat ett nytt friskvårdsprojekt som skulle kunna bli mall för alla Sveriges landsting. Och på Smålandsrasta i fiket börjar en diskussion om könskvoteringarnas vara eller ickevara. Det känns vaket, inspirerande och genomtänkt – i båda åsiktsgrupperna som skapas. Diskussionen känns viktig och jag blir varse en sak jag inte tänkt på förut: Kvinnor bollar LÄNGE sina idéer. Varför? Är själva bollandet kanske viktigare än ett snabbt beslut? Ja det kanske det är! Kanske vet vi innerst inne att ett hastigt (kanske kortsiktigt) beslut inte är hållbart på sikt. Så för våra barns skull och för miljöns skull och för allt det där andra som kallas mjuka värden… (eller lull-lull som någon på hög beslutsposition en gång kallade kvinnligt nätverkande)

– Så borde vi inte ge oss så lätt… vi borde inte vara så snälla jämt… Själv gillar jag att tänka spretigt (det var min sambo som kallade det så först). Det var för att han inte förstod. Men spretigt betyder att jag tänker i flera nivåer samtidigt – och tuggar tuggummi på samma gång!
Jag kom just på att det är därför jag sitter och skumpar på en buss genom Sverige för att hitta den där energin – och motivationen som får mig att fortsätta vara den jag vill vara! Och lyckas med mitt företag eller det jag tror på – och tjäna pengar – och bli lycklig – och få en framtid!

Vill du veta mera ring Helén Andersson 0708-301391

Bloggat av Helén och Eva, arrangörer av Kvinnor i fören
- om natten i traktorland, när alla sover och hjärnan får en chans att tänka utan avbrott!

Det finns ett talesätt – ”syns du inte så finns du inte”. Det ligger något i det. Inte minst i dagens samhälle där du helst ska vara tillgänglig 24 timmar om dygnet och där din status grundas i hur många vänner du har på facebook. Till dygnet-runt-tillgängligheten och raden av sociala medier kan vi välja att säga nej om vi vill. I andra sammanhang har vi inget val. Och då kvarstår – syns du inte så finns du inte.

I LRF har vi under en tid pratat om den osynliga entreprenören. Det är kvinnan som inte syns i företagsstatistiken men som driver företag, utvecklar och satsar. Hon kanske satsar både tid och kapital. Den osynliga entreprenören är vanlig. Den officiella statistiken från SCB och Jordbruksverket visar att andelen kvinnor som leder företag i de gröna näringarna är 16 respektive 18 procent. Men när LRF gick ut och frågade ett urval medlemmar om vem i företaget som hade det strategiskt operativa ledarskapet blev siffrorna mellan 32 och 38 procent. SCB och Jordbruksverket mäter ägandet i företaget men vad säger egentligen det om vem som driver företaget?

Siffror, siffror, siffror kan någon tycka. Vad spelar det för roll? Jo, statistik upplevs som fakta. Och rätt ska givetvis vara rätt. Våra näringar bör framställas så som de faktiskt ser ut, med en stor andel kvinnor. Och om kvinnor göms undan i statistiken – på grund av trubbiga mätmetoder – är risken att hon också blir osynliggjord av andra. Till exempel inom politik och av myndigheter som skapar näringspolitiska förutsättningar och regelverk. Eller av banker, rådgivare och andra som är viktiga för den långsiktiga planeringen i det enskilda företaget.

För oavsett vem som står på pappret till den enskilda firman så är det givetvis viktigt att såväl kvinnans som mannens trygghet bejakas. Det är viktigt att kvinnan och mannen känner att de bedöms på likvärdiga grunder när de söker lån till investeringar och företagsidéer.

LRF har startat en jämställdhetsakademi. Den handlar om att öka konkurrenskraften i våra näringar, att se till att såväl kvinnor som män ges bästa möjliga förutsättningar att starta och driva företag inom våra näringar. Den handlar också om att kunna hitta nya politiska förslag och idéer som kan bidra till tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i våra medlemmars företag.

LRF:s kärnbudskap är klockrent. Vi ser att jorden, skogen, trädgården och landsbygdens miljö är resurser som behöver nyttjas än mer i ett långsiktigt hållbart samhälle. Då kan inte hälften av befolkningen erbjudas sämre förutsättningar på grund av dåliga fakta, gamla normer och föreställningar. Eller än värre inte få upp ögonen för våra näringar – för att de inte ser att det är näringar för såväl kvinnor som män.

Malin Svensson
Ledamot i LRF:s jämställdhetsakademi

Jämställdhetsakademin fortsätter att tipsa om studier och rapporter som har med jämställdhet och företagande att göra.

Den statliga myndigheten Vinnova har i uppdrag att bland annat främja jämställdhet inom sina verksamhetsområden, och verka för genusperspektiv inom forskningen. Man har också haft ett särskilt Forsknings- och Utvecklingsprogram för detta, som heter Genusperspektiv på innovationssystem och jämställdhet.

I höstas släppte de en rapport som beskriver några av de forskningsprojekt som finansierades inom programmet. Ett av de projekten tittar på regionala program som stödjer innovationer, och konstaterar att mansdominerade branscher får betydligt mer stöd för att utvecklas. Forskaren Malin Lindberg lyfter fram hästnäringen som en tillväxtdrivande bransch och skriver följande:

Ett exempel på en bransch som är i stark tillväxt och där både kvinnor och män arbetar är hästnäringen. Det finns 300 000 hästar i Sverige, vilket gör Sverige till det näst hästtätaste landet i Europa efter Island. Hästbranschen omsätter 20 miljarder per år, plus spridningseffekter med en omsättning på upp till 26 miljarder. Branschen sysselsätter ungefär 10 000 personer heltid och kringverksamheterna upp till 18 000 personer.

Hon menar vidare att det faktum att hästföretag ses som tillväxtdrivande är ett exempel på  tankesätt som kan bryta upp kopplingen mellan innovationer och mansdominerade näringar.

Rapporten heter Från hantverkskilt till hästföretag och kan laddas ner här.

Som beskrivits tidigare så har Jämställdhetsakademin haft ett samarbete med studenter från Sveriges Lantbruksuniversitet. En av studentgrupperna tog sig an frågan “Hur ser allmänhetens bild av en bonde/företagare inom de gröna näringarna ut?”

Studenterna har dels gjort intervjuer och dels gjort en medieanalys av Upsala Nya Tidning. Resultatet var att det fanns två tydliga bilder av bonden som målades upp av både media och av de intervjuade personerna.

Den ena kan sägas peka bakåt och visar upp en traditionell bild av en bonde, det är då spannmål, kött- och mjölkproduktion som definierar yrkesrollen. I denna bild framställs bonden som en man i blåställ och keps.

Den andra bilden beskriver bonden som mer “modern” och affärsmässig genom att vara företagare med höga ambitioner och framåtanda – den bilden av bonden är också mer könsneutral.

Hela uppsatsen kan laddas ner här., och en PowerPoint-presentation kan laddas ner här.

Observera att det är studenterna och SLU som svarar för innehållet i uppsatsen.

Regeringen beslutade i förra veckan att förlänga programmet Främja kvinnors företagande, med ytterligare ett år. Enligt beslutet så ska insatser för kvinnor som är företagare i de gröna näringarna prioriteras, bland annat genom affärsutveckling och synliggörande. Man ska också förbättra företagsstatistiken, vilket ju är välbehövligt och som vi skrivit om till exempel här, här och här.

Lars-Göran Pettersson, ordförande i LRF och Jämställdhetsakademin säger så här om regeringens beslut

Det är glädjande att regeringen satsar på företagande i de gröna näringarna. Det finns stora tillväxtmöjligheter på landsbygden och de gröna näringarna behöver nyttjas än mer i ett hållbart samhälle. Därför är det viktigt att ge människor, både kvinnor och män, de bästa möjliga förutsättningarna att starta och driva företag i de gröna näringarna.

Och om kvinnor inom de gröna näringarna:

Vi ser också att det finns ett stort intresse hos kvinnor för att starta företag och arbeta inom de gröna näringarna. Andelen kvinnor ökar år efter år, vilket bland annat visar sig i LRFs medlemssiffror där andelen kvinnor nu närmar sig 38 procent