Linda Hedlund

Idag har jag lärt mej att lärk är tyngre än tall. Genom praktisk tillämpning.

Lillhästan och jag började med att släpa ut tall i lagom längder till körväg. Därefter kom en lärk i lika lagom längder. ”Det här går inte matte”, sa lillhästan. ”Det gör det visst det”, sa jag, och då hade hon redan börjat röra sej framåt så att det gick kunde hon inte neka till.

Men halva lärken ligger kvar. Dagens hästar är bara vana att jobba nån timme om dan, sen blir dom trötta. Annat var det förr. Det försöker jag tala om för lillhästan men hennes syn på saken är att då skulle hon vilja jobba långa dagar varje dag så hon vänjer sej …

Den stormfällda tallveden vi släpar ut blir husbehovsved. Lärken tycker dock ägaren är lite syndigt att elda upp. Frågan blev då: vem vill ha en stormfälld lärk (stor) och i så fall till vad?

Halva finns vid bilväg mellan Märsta och Sigtuna, och den andra halvan också så småningom …

Apropå bioenergi så har jag genom erfarenhet också lärt mej att inte uppröras över insändare. Alla har rätt att tycka vad dom vill. Men lite upprörd kan man väl få bli över Skogslands debatt i fredags? ”Biobränsle kräver uppodling vilket minskar fotosyntesen …” Och jag som trodde det var tvärtom. Att odling ökar fotosyntesen. Eller snarare, att allt grönt som växer gör det med hjälp av fotosyntes, som är den ”naturliga” vägen att binda solenergi här på jorden.

Vi exponerade oss väl i Almedalsveckan och för min del slutade den med att vi presenterade ”förnybart.nu”. Även om vi inte är överens med Naturskyddsföreningen om varje detalj så är vi faktiskt överens om huvuddragen – och att det går! Det senare tror jag själv stenhårt på – att det går! Flytande drivmedel kanske tar lite längre tid, men även det kommer att gå.

Att värma upp bostäder och andra lokaler med fossila bränslen anser vi i Sverige redan nu vara helt onödigt. Att generera el med fossila bränslen borde vara lika onödigt. Ändå kommer merparten av elen i ett globalt perspektiv från kolkraft. Och jag läser i utlandsnyheterna att Världsbanken satsar hur många miljoner som helst på att modernisera indiska kolkraftverk.

Det är lika ”lätt” att göra el av biobränslen som att göra värme. Varför satsar man inte på biobränsleeldade kraftverk istället för på koleldade?

Jag ser ett problem för Sverige här. Vår el är ”ren” ur klimatsynpunkt, så i vårt land kan vi glatt använda el, t.ex. elbilar, och känna oss klimatvänliga: Men i de flesta andra länder kan man inte göra det. Där är elen en av de största klimatbovarna. Och hur kommer teknikutvecklingen att gå då? För vi är ett för litet land för att driva utvecklingen själva.

Alltså – vår viktigaste uppgift kanske är att missionera för el baserad på biobränslen eller vind, eller …???”