Linda Hedlund

Åkte bil mellan Storuman och Östersund – ”Inlandsvägen” – och vi korsade dessutom inlandsbanan fram och tillbaka. Det är bara att konstatera att Sverige är väldigt vackert, särskilt så här i juni, och det finns mycket skog. Resan gav anledning att reflektera över min syn på det där med hyggen. Jag har alltid sagt att jag gillar hyggen, annars skulle man aldrig se nåt för all skog. Även om man bara får utsikten mot sjön för några år innan det växer upp igen, så kommer utsikten nån annan stans senare.

Jag vidhåller detta. Tänk så tråkig vår resa igår skulle varit utan alla hyggen, som öppnar upp och gör att man ser lite, får lite vyer. Ett riktigt färskt hygge kanske inte är så vackert i sej, men med ett eller två år på nacken var dom lilarosa drömmar i landskapet. Jag vet inte riktigt vad allt var som blommade, men vackert var det! Irriterande nog hade man på vissa ställen lämnat en lövbård mot vägen – då ser man ju inget!

Dessutom fick jag kryssa Dorotea, KG:s ”hemma”. Christer (Segerstéen) bjöd på glass, för jag ville absolut stiga ur bilen så det skulle bli ett riktigt ”kryss”, att jag verkligen klivit på marken.

LRF-stämma. ”Vårt examensprov”,  sa vår vd KG Burman. Och visst känns det lite så. Pirrigt hur vårt näringspolitiska arbete uppfattas av dom som ska ha ut nåt konkret av det. Både kollektivt för hela vår personal men även personligt för mej. Har jag gjort rätt eller fel? Samtidigt en väldigt rolig mötesplats där ”alla” är och där man får chans att prata både politik och annat.

Annars var stämman på gränsen till tråkig. Inga konflikter alls. Det är jättebra. Härligt att vi är så ense och drar åt samma håll. Efter avslutade förhandlingar diskuterades just det. Vad är det som har gjort att vi sluter upp så enigt bakom styrelsen. Men det känns lite tidigt att spekulera än. De ”hetaste” motionerna kommer imorgon. Men först ska vi ha en trevlig kväll!