Linda Hedlund

Läste om Skogsstyrelsens syn på främmande och inhemska trädslag. Jaha. I vilket tidsperspektiv då? Till myndighetens försvar kan möjligen sägas att man inte försöker påskina att det är självklart vilka träd som är främmande och vilka som inte är det.

Har någon hört talas om främmande eller inhemska trädgårdsväxter?! Jordbruksgrödor?!

För sådär 20 år sen jobbade jag på Naturvårdsverket och bedömde bl a ansökningar om import av ”vilda” djur. Reglerna sa att man inte fick införa arter som inte fanns i landet, men som skulle kunna föröka sej i vilt tillstånd här. Det kan tyckas ganska enkelt. Men det var det inte.

Nu tror jag inte det är det som debatten om främmande träd i skogen handlar om. Det handlar om att en skog anses ”naturlig” medan en trädgård eller en åker är ”onaturlig”. Alltså kan man tillåta främmande växter i trädgårdar eller åkrar men inte i skogen.

Förklara gärna logiken i detta för mej.

Läste några rapporter från Naturvårdsverket. En om synen på främmande trädslag i skogsbruket. Den talade om de stora problemen med invasiva främmande trädslag – som t.ex. contortatall. OK, contortan är främmande, men INVASIV? Då tänker jag på vattenhyacinten i Victoriasjön i Afrika, som på några år ändrade hela ekosystemet i sjön. Där kan man tala om en invasiv främmande art. Contortan, och andra för Sverige nya trädslag, är på sin höjd främmande. Och att då argumentera med hela artilleriet för, eller snarare mot, invasiva arter som verkligen ställer till problem, då blir det närmast skrattretande.

Nästa rapport var Klimateffekter på svenskt miljömålsarbete. Även här nämns främmande arter. Då blir jag lite konfunderad. Om nu klimatet blir varmare, och om experterna har rätt så torde vi inte kunna förhindra det. Då måste vi ju per definition få in massor av främmande arter, dvs arter som trivs i det klimat vi får. Och många av dom arter vi har dör ut, helt enkelt därför att arter är anpassade till olika klimat. Att inte släppa in alla nya arter som knackar på dörren måste vara ungefär lika dumt som att tro att vi kan rädda kvar alla arter som lever här nu. Och lika omöjligt. Jag tror vi måste tänka om lite när det gäller ”främmande” arter. Om man överför tanken till oss människor så anses ju mångfald berikande!

Sen måste jag bara nämna en favvis från den senare rapporten. Jag hade börjat reta mej på att författaren inte tycktes kunna skilja på stort och smått när jag kom till meningen ”En ökad tillväxt kan i sig innebära att rötter växer in i fornminnen.” Ett problem? Värt att nämna i en och en halv A4 lång text om skog? Ska vi fixa klimatproblematiken måste vi nog fokusera på de större frågorna!

Det verkar bli debatt kring SLUs utredning om ”intensivskogsbruk” på begränsade delar av vår skogsareal. Då tycker jag man gör en höna av en fjäder. Vi måste väl kunna pröva nya metoder, testa oss framåt för att hitta bättre sätt att producera skog och även bättre sätt att nå hållbarhet och klara biologisk mångfald?

Som jag läser SLU:s utredning, som är beställd av regeringen, är det just det den handlar om. Det talas om ”adaptiv skötsel”, att vi ska pröva och lära oss hela tiden. Göra en sak, utvärdera, göra ännu bättre, utvärdera. För jag hoppas att ingen tycker eller tror att det vi gör idag är optimalt – självklart finns en förbättringspotential!

Jag tror det är själva ordet ”intensivskogsbruk” som leder tankarna fel. Visst, mycket handlar om gödsling, eftersom det är den mest beprövade metod vi har att snabbt öka tillväxten. Och näringsämnen är oftast det som begränsar tillväxten i våra skogar. Men sen handlar det om klonade granar – och vem ser skillnad på en klonad gran och en vanlig gran i naturen?! Inte jag! Och sen handlar det också om nya trädslag. Lövträd som poppel och ask. Lärk. Men även sitkagran och contortatall.

Jag tror vi måste tänka efter hur vi använder våra ord. Jag läste en krönikör som hävdade att när man hugger ner skog i Syd så kallar vi det ”skövling”. I Sverige kallas samma sak ”skogsbruk”. Om man planterar klonade granar på några hektar så är det ”intensivskogsbruk”. Om man sår in några hektar med en välförädlad vetesort så är det …. ????