Äldsta dottern har flyttat. Mycket traumatiskt för en mor. Nog tror jag hon klarar sej, men det blir så tomt i huset. Och lillsyrran säger ”ska jag bo här alldeles ensam nu” … Och så känner man sej så gammal. Dessutom har hon flyttat till Flogsta i Uppsala. Där har jag bott. Och jag vet ju hur det gick till då … (men kul hade vi).

Så det gäller att fokusera på verksamheten. Det händer mycket, samtidigt som skogsägareföreningarna står enade och relativt starka i världen. Vi funderar på framtidsfrågor för föreningarna, och våra framgångsfaktorer.

Det går inte att komma runt att konstruktionen med LRF Skogsägarna sannolikt bidragit till den positiva utvecklingen av skogsägarekooperationen. Det är roligt att känna den framtidstron, samtidigt som vi alla vet att ständig utveckling och förändring är nödvändig för fortsatt framgång.

Kanske har jag världens roligaste jobb!