23
Jul

Sverige är större än …?

Koppla av och upp med Telia i tätortsnära landsbygd

”Sverige är större än storstan” är LRFs slogan inför valet. Och landsbygdsfrågorna verkar onekligen ha stigit i rang hos de flesta riksdagspartierna. Inför sommarsemestern tycks även allas vårt Telia ha börjat tänka på landsbygden. I Stockholms tunnelbana kunde man för ett par veckor sedan se den här affischen. Någon reklammakare har vrängt ut-och-in på  sin landsbygdspolitiska ådra och skaldat om hur man med Telia kan både koppla av och koppla upp ”långt ute på skånska slätten”. Jag har för min del aldrig tvivlat på det. Däremot hyser jag stora tvivel vad gäller Norrlands inland, inte vad gäller att koppla av där, men däremot att koppla upp. Tänk den dag vi på affischer i tunnelbanan kan läsa ”Är långt ute i de norrländska skogarna och #kopplar upp ”.

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

18
Jul

Skogsälskande Sommarpratare

En av de skogsälskande sommarpratarna

Två olika sommarpratare har den här veckan delat sina tankar om skogen med oss radiolyssnare. Onsdag 16 juli kunde vi i Sommar i P1 lyssna till den miljöprisade naturvärdesinventeraren Sebastian Kirppu. Dagen efter lades ett Sommarprogram med den unga skogsmaskinföraren Johan Elofsson ut på Lantbrukspodden. Jag har lyssnat på båda och det tycker jag du kära bloggläsare också ska göra (länkar ligger på respektive namn). De har båda en stark kärlek till skogen. Gemensamt för dem är också att far-/morföräldrar spelat en viktig roll för deras skogsintresse. Hur många av de barn som nu växer upp har dessa generationsband till skogen? 
Båda sommarpratarna tycks också ha haft en sökande period i sitt liv. Där slutar dock likheterna mellan dem. De har valt olika vägar för att stilla sin längtan till skogen. Sebastian har valt att gå in i skogens minsta skrymslen och lärt sig hitta massor av de växt- och djurarter som lever i naturskogarna. Johan har valt att se skogen inifrån och ut, dess betydelse för att kunna försörja sig på landsbygden.
Sebastians kunskaper är imponerande djupa, men smala. Att han röstades fram som svenska folkets Sommarpratare är svårt att förstå även för andra än denna recensent i Aftonbladet. Att hans kunskap är stor förvärrar det faktum att han i programmet sprider helt fel information.  Han säger där att 2000 rödlistade skogslevande arter inte kan leva vidare i brukad skog. Som naturvärdesinventerare på Länsstyrelsen måste det anses som ett rent tjänstefel att sprida dylik desinformation. Reaktioner på bl a detta finns på den här länken.
Johan har också djupa kunskaper, men mer om hur man brukar skogen med hjälp av den skogsmaskin han kör. Han uttrycker i detta också sin omsorg om skogen, att skapa framtidens skogar så skonsamt som möjligt.

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

14
Jul

Regelförenkling på facebook?

I veckan har regeringen tagit beslut om förenkling av en del regler för att underlätta för skogsägare/-företagare, läs om det på denna länk. Halva Sveriges skogsareal ägs av enskilda skogsägare och jag är ganska säker på att de är positiva till dessa förenklingar. Från några av miljörörelsens mer extrema företrädare är  reaktionerna de motsatta. Så här skriver en av dem på facebook ”Se där – regeringen gör allt för att det ska bli enklare att skövla det sista av det sista. Fy fan! Dessa galningar måste bort!” Jag undrar om det skett nån sorts regelförenkling på facebook, eller får man uttrycka sig hur som helst där? På facebooksidan Vi som gillar skog har vi i alla fall policyn att det som skrivs där inte får vara kränkande eller stötande, innehålla svordomar, personangrepp eller skällsord.  
Jag kan aldrig tänka mig att den person jag citerade här ovan skulle kunna få något seriöst medialt utrymme. Under veckan kommer vi dock att få höra en annan av skogsbrukets stora motståndare som sommarpratare i radion. Förhoppningsvis uttrycker han sig mer städat. Tyvärr verkar han sakna insikt om de små skogsägarnas villkor och att regelförenklingar kan vara viktiga för dem. På sin facebooksida skriver han så här ”… skogsindustrin är den enda som gynnas av en miljöfientlig regerings beslut? Man skäms över hur vår natur behandlas av alliansregeringen med Centerpartiet som miljötalesparti.” Lyssnar du som läser detta på hans sommarprogram så hoppas jag att du också lyssnar på lantbrukspoddens sommarpratare 17 juli, en ung skogsmaskinförare som berättar om sin vardag i skogen och sina tankar om livet. Läs mer om honom här.

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

7
Jul

Skogen i Almedalen

 

Södras ordförande, iklädd träfiber, talade sig varm för skogsråvarans möjligheter

Almedalsveckan gick och semestern kom. För andra året i rad har jag betraktat Almedalsveckan på distans, twittrat, facebookat och gjort mitt bästa för att sprida det som hänt där på skogsfronten. Det är slående hur perspektivet på skogsfrågorna ändrats på kort tid. 2011 var det inte många aktiviteter på skogstema. Vi gjorde från LRF Skogsägarna ett tafatt seminarium tillsammans med Landsbygdsdepartementet för att lansera Skogsriket och miljöorganisationerna höll några enstaka seminarier. 2012 var det fullt pådrag mot skogsbruket. Det var rödlistade arter, naturskogar och hotad biologisk mångfald på agendan. Genom Visby marscherade Fältbiologerna utklädda till levande buskar i protest mot Ojnarefallet. Själva stod vi på Donners plats med älgchips, barkbröd och vår heliga skrift om familjeskogsbrukets erbjudande.
2013 var perspektivet ändrat. Skogens betydelse för klimat, förnybar energi och biobaserade produkter tog betydligt mer plats än de snäva rödlistefrågorna. Och i år har Almedalsprogrammet flödat av aktiviteter om skogsråvaran som nyckeln till en hållbar biobaserad samhällsekonomi. Det handlar inte längre om ATT det skulle gå att ställa om med skogen som bas, det handlar om HUR vi gör det. LRF Skogsägarnas ordförande Sven Erik Hammar sammanfattar det hela så här : ”Det kommer en ny tid och där kommer skogen att spela en avgörande roll.”
Jag tar nu semester och blogginläggen kanske kommer lite glesare, följer nog regnvädrens frekvens. Ha en riktigt skön sommar!

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

29
Jun

Spårlöst i skogen

Dessa körspår växer igen på ett par år

Så kom då äntligen en positiv rapport om körskador vid avverkning, dvs inga körskador och med goda hänsyn till natur- och kulturmiljö. Rapporten kom från Skogsstyrelsen som inventerat 35 avverkningar väster om Vättern. Hoppas nu bara att det pressmeddelandet inte går spårlöst förbi utan får lika stor uppmärksamhet i media som när det uppstått körskador.
En hel del körskador går att förhindra med god planering och hjälpmedel. Förhoppningsvis ger de utbildningssatsningar som pågår detta resultat. För ett par år sen halverades andelen avverkningar där man körde över vattendrag efter en massiv utbildningssatsning på maskinförare och planerare. Vet man mer om vilka effekter körskador vid vattendrag kan ge så är man mer motiverad att tänka till och anstränga sig lite extra.
Att tro att det ska gå att avverka och köra ut virke helt spårlöst är dock naivt. Vi människor har valt att nyttja virkesresursen i skogen och då får vi, i dagsläget, också acceptera att det inte går helt spårlöst förbi. Fotot här intill är taget några veckor efter att virket från en avverkning körts ut. Kanske ser det för ett ovant öga ut som körskador men det är bara markvegetationen och humuslagret som skadats. Jag lovar att när det gått ett par år så är det grönt i spåren igen. Och längre ner längs vägen finns en bäck som maskinerna hade klarat att köra över utan några skador. Kunskap och attityd gör skillnad.

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

23
Jun

Backcasting i skogen

Ser framtidens skog och skogsnäring ut så här?

Backcasting – kan det handla om flugfiske, kast med liten back eller längtan tillbaka till dåtiden? Nej ingetdera. Metoden backcasting används när man har en vision och vill hitta vägen fram till den. Jag har nyligen deltagit i en arbetsgrupp på temat ”Vad ska vi ha skogen till i framtiden?” Under två träffar har vi, ca femton personer från olika delar av skogssektorn, förflyttat oss fyrtio år fram i tiden och försökt beskriva hur vi vill att allt som har med skog att göra ser ut då. Samma process pågår också i tre andra grupperingar med helt annan sammansättning av människor. Vår grupp heter ”Skogsbruk”, de andra tre heter ”Naturvård och miljö”,  ”Samiska verksamheter” och ”Rekreation och lokalutveckling”.
Arbetet ingår i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Future Forests. Syftet är lyfta frågan om skogens framtid från den nuvarande nivån, där debatten huvudsakligen förs via media, till högre höjder. Olika intressenter får på ett strukturerat sätt formulera sina respektive visioner av den skogligaframtiden. De proffessionella processledarna kommer från FOI (Totalförsvarets Forskningsinstitut) vilket kanske innebär att de är förberedda på värre krig än mellan skogsbruk och miljörörelse. Förhoppningarna är att projektet ska minska polariseringen mellan olika intressenter så att de på sikt kan närma sig varandra. Läs mer om delprojektet på sid 16-17 i den här tidningen.
Jag har ju inte FOIs kunnande och erfarenhet men i maggropen känns det som att de olika framtidstrupperna är väldigt olika stora. I vår grupp är vi 3 personer från skogsägarrörelsen och  4-5 från storskogsbruket. I de andra trupperna finns organisationer som Naturskyddsföreningen, WWF, Jordens Vänner, Framtidsjorden, Fältbiologerna, Sportfiskarna, Jägarna, Friluftsfrämjandet, Ekoturismföreningen, Hembygdsförbundet, Orienteringsförbundet m fl m fl. Det fladdrar lite i min maggrop när de som äger skogen är i sådan minoritet när den viktiga frågan om vad vi ska ha skogen till i framtiden behandlas.

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

20
Jun

I midsommartid

 

Midsommarnatten är ljus även i skogen

”Vi skal ikkje sova bort sumarnatta, ho er for ljos til det”. Så inleds en fin gammal norsk visa som alltid ljuder inom mig veckorna runt midsommar när natten aldrig blir mer än en svag skymning. Ljuset förleder mig att tro att jag är odödlig och inte behöver sova. Jag skulle kunna påta i trädgården eller motionera datorn halva natten om det inte vore för att jag av bitter erfarenhet vet att ögonlocken, och även andra kroppsdelar,  är tunga som bly på morgonen när klockan ringer.
Ljuset ger naturen en hisnande växtkraft. Det bara sprutar grönska ur marken och träden. Nog är det lätt att förstå att midsommarfirandet i fornnordisk tid började som riter till fruktbarhetsgudinnan Freja. Midsommarstången tycks däremot ha en yngre historia. I vad mån den är en manlig fruktbarhetssymbol lämnar jag åt er läsare att uttolka när ni snart dansar/skuttar runt den.
Nätterna är ljusa även i skogsnäringen den här veckan. Komet, pilotprojektet där markägare frivilligt väljer vilka marker man vill avsätta, kommer successivt att utvidgas till hela landet. Södra investerar 700 milj kr i Mörrum. Biodiesel slipper tills vidare beskattning även om det är över 15% inblandning, vilket hittills varit ett hämmande tak. Och facebooksidan Vi som gillar skog passerade just ikväll 6000 gillare. Låt oss njuta av och fira midsommarljuset

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

15
Jun

Skogen – en upplevelse i 3D

 

Skog - en källa till upplevelser för stor som liten

Att jobba med skogsfrågor innebär för min del sällan att jobba i skogen. Men en av sommarens vackraste junidagar blev jag utsläppt i skogen för att processleda en grupp eldsjälar kring skogens sociala värden. Syftet var att kläcka idéer till ett pilotprojekt om hur man skulle kunna locka fler ur allmänheten ut i skogen.
Svenska folket säger när man frågar dem att gå i skogen är deras favoritsysselsättning på fritiden. Siffrorna över hur många som verkligen är ute i skogen minskar dock. Fler och fler bor längre och längre från skogen både fysiskt och mentalt. Man har inte längre en mormor eller farfar som bor på landet och äger skog. Det  innebär  på sikt att färre och färre känner till och uppskattar skogens många värden. Man läser tidningar, tror att den svenska skogen är på väg att ta slut och ansluter sig till Stockholms-Söderns  ”stoppa-skogsbruket-grupper”.
Att vistas i skogen är bra för både kropp och själ, det visar forskningen tydligt. Den visar också att det är den brukade skogen vi helst vill vara i. Variation, genomsikt, lätt att gå, inslag av lövträd, gläntor, utsikt är några av de skogsegenskaper som uppskattas. 
Vi hade förlagt vår arbetsdag om skogens sociala värden till Norrtäljes närskog. Mestadels rörde vi oss på kommunens mark. Där hade man under många år inte skött skogen, antagligen av rädsla för att få kritik för avverkningsrester och körspår. Längs med motionsspåret stod oröjd ungskog, ogallrad gallringsskog och gammal skog med hängande vindfällen. Ingen av miljöerna inbjöd till att kliva in och njuta av skogen. Först när vi kom över rågången till en enskild markägares skog var det gallrat, soligt och inbjudande. Den brukade skogen är trivsam. Den har sina olika faser, kan ju inte alltid vara en medelålders gallrad skog hela sin omloppstid.  Men i ett variationsrikt landskap med många enskilda skogsägare finns det alltid en trivsam skog någonstans.
Dagens bästa kommentar var när en av deltagarna berättade om skolpojken som kom ut i skogen och förundrat vände sig till sin lärare och sa ”Wow, det är ju  3D!”

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

9
Jun

Lik i garderoben

En tall-lik i en misskött garderob

Nu ska jag avslöja ett av mina lik i garderoben. Liket är en hektar oskött skogsmark runt en fiskarstuga vid en vacker sjö. När min far byggde stugan för drygt 40 år sedan var där ett försumpat kalhygge. Det kalhygget har av olika anledningar stått så gott som orört sen dess. En sorts naturskog har det blivit. Eller en bedrövligt dålig produktionsskog. De ljusälskande tallar som först växte upp är nu bara döda skelett. De klarade inte att stå i skuggan av de snabbare växande björkar som tagit över. Och nu är granen på väg att smyga sig in underifrån. Ren och skär misshushållning med markens produktionsförmåga. Tillika har det glunkats från grannar att vår ”naturskog” stjäl ljus och sjöutsikt.
I ett trevande försök att rädda grannsämja och skogsbrukarheder startade vi nyligen, till småfåglarnas stora förtvivlan, operation ”20-år-för-sen-röjning”. Sparvhöken gjorde ett sista sök bland trädtopparna innan småfågelbiotopen övergick till siktröjd stugtomt.
Naturmarodör eller god granne, vad var jag egentligen? Och hur ska man prioritera när olika värden står mot varandra? Var på rangskalan står människans upplevelsevärden?
20 år till så skulle den misskötta skogen kanske ha platsat som nyckelbiotop med grovt löv och rikt fågelliv. 40 år till så skulle granen ha tagit över och kvävt lövet. Naturskogen har, liksom kulturskogen, sin dynamik. En skillnad är att kulturskogen går att kombinera med människans rekreationsbehov vilket är mer än man kan säga om mitt ”lik i garderoben”.

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

4
Jun

Skriv bättre i jobbet

Jag har gått på skrivarkurs, ”Skriv bättre i jobbet”, på Poppius journalistskola.  Visste du att Miljöpartiets kontor och Poppius journalistskola ligger i samma hus? Endast ett par decimeter innergolv skiljer dem åt. Den insikten blev en ögonöppnare för mig.
Jag fick mig förstås några  ögonöppnare under själva kursen också. Till exempel att den exakta skogliga terminologin inte höjer läsvärdet på en text. Och att jag skriver för långa meningar med för långa ord. För att inte tala om vikten av att skriva det viktigaste först, inte spara det till slutknorren.
Alla kursdeltagarna var kvinnor. Är männen redan fullfjädrade skribenter? Eller är det i alla branscher så som i skogen att det är kvinnor som hamnar på kommunikationsjobben? Det var dock av en man som jag för några år sedan lärde mig att ”man ska vara rädd om ordens valörer”. Han hade i sin tur lärt sig det av sin far. Jag tänker ofta på ordens valörer, luktar, smakar, rullar runt dem på tungan som ett gott vin. De allra bästa orden kan faktiskt ge en lätt berusningseffekt också.

 

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad