10
Apr

Mål eller visioner?

De 16 miljövisionerna

För en tid sedan presenterades 2016 års uppföljning av de 16 miljökvalitetsmålen som ska vara uppnådda 2020. Endast två av dem bedöms möjliga att uppnå. Om målet Levande skogar stå det så här i rapporten: ”Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Målet är inte uppnått och kommer inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. ”
Riksskogstaxeringens siffror på ökade arealer gammal skog, lövrik skog och död ved verkar man ta med en klackspark i uppföljningen. Att fler av skogens fågelarter ökar än minskar nämns i förbifarten. Men någon tydlig riktning anses det inte vara.
I rapporten finns också den i miljörörelsen så vanliga övertron på att hyggesfritt skogsbruk skulle rädda den biologiska mångfalden. Det torde knappast öka förutsättningarna för den stora andel av rödlistans arter som är knutna till lövträd eftersom de flesta av dem är ljusälskare som inte klarar att leva i kontinuitetsskogsbrukets granskogar.
Att utveckla de skogspolitiska styrmedlen är receptet för att nå längre skriver man i uppföljningen. Bl a nämns systemtillsyn. Det starkaste styrmedlet av alla, skogsägarnas motivation, nämns överhuvudtaget inte. Och risken är att den sjunker om man hela tiden matas med negativa uppgifter. Positiv feedback och uppnåbara mål ökar däremot motivationen. Dagens miljömål kan utifrån detta knappast kallas mål, snarare visioner.

 

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

22
Mar

Idag är ingen vanlig dag

Idag är ingen vanlig dag. Idag är det  den Internationella skogsdagen och det står bara bra saker om skogen i såväl gamla som nyare medier. Landsbygdsministern vill att vi ska lyssna på tonerna från skogen, det nya bioekonomiundret. Norrskog uppmanar politikerna att hylla skogen genom att gå från ord till handling. Och familjeskogsbrukets internationella allians, IFFA, uppmanar världen att ”Plant more trees, use more wood”.

Olika är bra!

Idag är ingen vanlig dag. Idag rockar vi sockor för att visa vårt stöd för internationella Downs syndromdagen och för att uppmärksamma och hylla människors olikheter. Olika är bra. Det gäller både människor och skog.
Idag är ingen vanlig dag. Det är också världspoesidagen. Det blev jag varse först när det bara återstod två timmar av dagen så den hann jag aldrig fira.
Idag är ingen vanlig dag. Idag är det fyra år sedan jag blev mormor. En ny, helt oförstörd människa såg dagens ljus och framtiden kom plötsligt mycket närmare. En ny generation väcker hos mig en förunderlig känsla av evigt liv.
Idag är ingen vanlig dag. För första gången i år är dagen längre än natten. Solen stiger allt högre på himlen och dagarna blir ljusare.

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

8
Mar

Glesbygdsgirls vs Amazing Women

Internationella kvinnodagen 8 mars. Hur uppmärksammas den i svensk skogsnäring? Ja forskningsantologin ”Den öppna skogen” lyfts fram i Skogsland, liksom det faktum att LRF Skogsägarnas ordförande Sven-Erik Hammar är ny ordförande i LRFs Jämställdhetsakademi. Norra Skogsägarna tjuvstartade redan för en månad sedan med att vinna det Svenska Jämställdhetspriset för sin övertygelse om att jämställdhet är en förutsättning för hållbarhet och långsiktig lönsamhet. Och det multinationella SCA då? Jo dom ser Amazing Women Everywhere. Genom att visa filmer på ”modiga” kvinnor som boxas, seglar, åker rollerblades, dansar hiphop och ”bryter tabun” anser man tydligen att man gör en insats för jämställdheten. Någon reklammakare måste ha haft en dålig dag.  Jag ser i ”bloggmolnet” att jag redan ondgjort mig över detta i ett blogginlägg från 2014. Jag har inte ändrat uppfattning i frågan. Visst finns det amazing women everywhere, de som varje dag drar hem ved för att kunna värma hemmet och laga mat till familjen, de som planterar skogsplantor för framtidens ved, virke, frukter och djurfoder, de som jobbar på i en skogsbransch där den manliga kulturen är ingrodd i väggarna – de är modiga och amazing. Lyft dem till skyarna som brukar naturens råvaror så att världen överlever.
Den anspråkslösa lilla boken ”Den öppna skogen” vill hitta nya vägar till en mer öppen och jämställd skogssektor. Jag har vid genomläsningen verkligen ansträngt mig för att försöka hitta något nytt i den. Den utmynnar i tre utmaningar och där hittar jag faktiskt något nytt, för bristen på toalettlösningar i skogen har jag  aldrig sett lyftas fram så tydligt. Dock lär det finnas större utmaningar  i vår kära skogsbransch. Bokrecensenten tycker i alla fall att texterna är spänstiga analyser av ofta fleråriga studier.

Årets spänstigaste facebookgrupp är Glesbygdsgirls

Det spänstigaste jag har upplevt det senaste året är facebookgruppen Glesbygdsgirls. Från noll till 8700 på några veckor. Kvinnor i alla åldrar och fasoner bjuder där på sina landsbygdsupplevelser. Det är fantastiskt att se allt som händer, vilka krafter och talanger, vilka underbara livsmiljöer det finns. Stoltheten över alla landsbygdskvinnor gör mig stark, glad och modig. Och ingen tvekan råder om att i en match mellan Glesbygdsgirls och SCAs Amazing Women skulle Glesbygdsgirls ta hem segern.

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

25
Feb

En GD kom, tre ordförande gick

Idag fick Skogsstyrelsen en ny generaldirektör, Herman Sundqvist. Samtidigt tappade Skogforsk, Föreningen Skogen och grupp 2 i nationella skogsprogrammet sin ordförande, Herman Sundqvist, och en initierad och engagerande skogsblogg lades ner. Som helhet var det ändå en bra dag. Jag tror nämligen att Herman Sundqvist är  väl lämpad att leda den för skogen, skogsägarna och skogsnäringen så viktiga sektorsmyndigheten.
Jag känner Herman från styrelsen för Föreningen Skogen där han är en engagerad och kunnig ordförande. En del tyckare beskriver Herman som en utpräglad produktionsmänniska. Jag håller inte med. Han har också ett starkt natur- och miljöintresse och kunnande. I sin roll som skogschef på Sveaskog har han kanske förknippats med företagets krav på sänkta slutavverkningsåldrar. Samtidigt ska vi komma ihåg att Sveaskog sätter av 20 procent av den produktiva skogsmarken som naturvårdsareal. Jag tror att Herman klarar den balans mellan skogspolitikens två mål som hans nya roll kräver. Viktigt är dock att han kan kasta loss från det storskaliga perspektivet och även förstå de små skogsägarnas förutsättningar.
Reaktionerna på dagens GD-utnämning har till största delen varit positiva. Från Naturskyddsföreningen och WWF syns ingen reaktion. Föreningen Skydda Skogen anser dock att regeringen har dåligt omdöme och att den nye generaldirektören är ”ett hot mot skogens mångfald och klimatet”. Regeringens ”dåliga omdöme” tycker jag nog snarare är att  man dragit ut så länge på beslutet om en ny GD. Interna stridigheter  i regeringen?

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

14
Feb

Storebror ser dig

Storebror ser dig

Jag lyssnade tidigare i veckan på ett intressant seminarium om laserskanning i skogsbruket. En imponerande teknisk utveckling. Med laserskanning mäter man nu skogens stående virkesvolym med lika stor eller större precision än vid fältmätning. Är du ute i skogen när den laserskannas kan du säkert få ditt midjemått, eller i alla fall diametern, mätt. De ekonomiska skalfördelarna är stora så skogsbolaget som mätte sina egna skogar passade också på att skanna grannarnas skogar. Vad detta kommer att innebära för virkesaffärerna i området förtäljer icke historien.
Skogsstyrelsen är också med i ett projekt om laserskanning. Resultatet finns utlagt i form av olika kartor över skog och mark. Läs mer om detta här. Många bra-att-ha-uppgifter för skogsägaren finns där, tillgängliga för ALLA.
Miljörörelsen fick för dem bra-att-ha-uppgifter på Skogsstyrelsens webb Skogens Pärlor nu i februari. Utöver nyckelbiotoper, naturreservat, rödlistade arter etc läggs nu alla avverkningsanmälningar ut där. Avverkningsanmälningar är offentlig handling, men tidigare har miljöorganisationerna fått begära ut handlingarna från myndigheten inför sina inventeringsräder på enskilda skogsägares marker. Nu finns allt lättillgängligt på nätet. Som skogsägare kan man inte annat än uppleva det som en uppmaning från myndigheten till miljörörelsen att ge sig ut och inventera när man i sitt pressmeddelande säger så här: ”Vi är glada över att äntligen kunna presentera avverkningsanmälningar så att allmänhet och andra kan ta del av dem.”
Vart tar skogsägarens integritet vägen i den här utvecklingen?

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

4
Feb

Ända in i kaklet

Klent bloggat har det blivit senaste tiden. En anledning är att jag håller på att gå i pension. Aldrig kunde jag väl tänka mig att det skulle vara så tidskrävande. Nu går det inte längre att skjuta upp allt det där som skulle ha gjorts i förrgår. Samtidigt är det ju så många spännande nya saker som händer. Idag kunde jag till exempel inte hålla mig ifrån en workshop om samverkan mellan olika skogliga kunskapswebbar.
Jag har i flera år känt mig frustrerad över den brokiga floran av skogswebbar, särskilt som vi från LRF Skogsägarna är med och finansierar tre av dem. Inom mig har misstankarna gnagt att vi dubbeljobbar och uppfinner hjulet gång på gång. Desto skönare känns det nu när arbetet är igång med att kartlägga vilka webbar som finns, för vilka målgrupper, med vilken finansiering och framförallt – vilka är samverkansmöjligheterna? Förhoppningsvis kommer det att leda till både bättre och kostnadseffektivare kunskapsförmedling.  Här är några exempel på olika webbar:
Skogsskötselserien, ”bibeln” med de främsta forskarnas främsta kunskap. Kunskap Direkt, skogsägarnas världsunika rådgivare på stubben.  Skogssverige, den för 20 år sedan epokgörande webportalen. Den sprillans nya Kunskapsbanken hos Skogforsk. Och på SYN-kurser finns de öppna delarna av Skötselskolan.
För mig som ägnat 30 år av mitt yrkesliv åt kunskapsförmedling är det här rena julafton. Och däri ligger förklaringen till att jag nu kör 100 knyck ända in i kaklet.

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

11
Jan

Ohyggliga hyggen?

Är hygget en "katastrof"?

Gynnsam placering av helgdagarna i jul- och nyår tycks, i brist på skidspår och andra vinteraktiviteter, ha lockat till att motionera tangentborden ute i landet. De skogliga debattartiklarna har varit fler än vanligt. En del lyfter skogens och skogsnäringens betydelse för klimatet och för att i framtiden kunna uppnå ett fossiloberoende samhälle, som härhär  och sedan tidigare även här. Andra skjuter in sig på hyggen, anser att hyggen fördärvar klimatet och möjligheterna till friluftsliv.
Att många tycker illa om hyggen vet vi sen tidigare. Vi som var med på 70-talet minns den flammande hyggesdebatten. Den var betydligt mer befogad då än nu. 70-talshyggena var STORA och fullständigt renrakade. Idag ser hyggena helt annorlunda ut. 8% av arealen lämnas kvar som kantzoner och andra vardagshänsyn. Medelarealen på familjeskogsbrukets hyggen är tre hektar.
Vi lever i ett fritt land där vi får tycka och torgföra vad vi vill. Men nog är det klädsamt om tyckandet har sin bas i fakta och ett visst helhetsperspektiv. Att se på hygget som en lösryckt företeelse håller inte. Det är en fas i skogens kretslopp, inte ett konstant tillstånd för tid och evighet. Och visst läcker ett nyupptaget hygge koldioxid när avverkningsavfallet bryts ner och inga träd hunnit växa upp. Mätningar i Småland på Gudrunhyggen visar dock att redan efter 7-8 år tar den nya trädgenerationen upp lika mycket koldioxid som avges vid nedbrytningen. Och sett över en hel omloppstid är skogen en stor koldioxidupptagare. När råvaran sedan används för att ersätta fossila råvaror kommer den verkliga klimatnyttan. Jag blir djupt oroad när jag ser okunniga utsagor om att hyggen är en klimatmässig katastrof från personer som borde veta bättre.
Att hyggen inte är någon höjdare för friluftslivet är ingen nyhet. Men att med detta som bas utfärda ett generellt rop på alternativt skogsbruk är som att skjuta mygg med hagelbössa. Merparten av svenska folket rör sig inte längre än 300 meter från bebyggelsen in i skogen. I dessa tätortsnära skogar ska vi anpassa skogsbruket efter de sociala behoven. Ute i skogsägarföreningar och -bolag jobbar man för att bli bättre på detta. Och här kan olika former av kontinuitetsskogsbruk vara bra metoder. Att däremot ute i landets vidsträckta skogar sänka tillväxten, och därmed även klimatnyttan, med kontinuitetsskogsbruk vore synnerligen oklokt (med undantag för vissa speciella ståndorter). Nej låt oss istället arbeta vidare för en god dialog mellan skogsägare, skogsentreprenörer och andra intressenter. Med insikt och förståelse för varandras verksamheter kan både skogsbruk, friluftsliv och turism samsas i skogen.

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

31
Dec

Skogsåret 2015

Gott Nytt Skogsår!

Sista dygnet med 2015. En tillbakablick minner om ett stormigt år, inte så mycket bokstavligt som skogspolitiskt.
- Artskyddsförordningens orimliga effekter framstod under 2015 i sin fulla klarhet. En obetänksam korsbefruktning mellan två direktiv som i ett nafs stryker ett streck över skogsägarens ersättnings- och äganderätt. Skogsbranschen gjorde gemensam sak i frågan. Resultat synes ännu icke.
- Statsministern talade upprepade gånger under 2015 om skogen som Sveriges gröna guld. Den ”ska bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi” står det i visionen för det nationella skogsprogrammet. Programarbetet har under året gått igång på allvar och än så länge hyser vi hopp om att det ska anta den helhetssyn på skogen som vi saknar.
- Skogens och skogsråvarans klimatnytta har under året ofta funnits på agendan i olika läger. Utmaningen för oss är att nå igenom den enögda kortsiktiga synen att skogen gör bäst klimatnytta där den står. Istället måste vi nå fram med de mer vidsynta och långsiktiga forskarnas budskap att det är genom ett aktivt brukande, hög tillväxt och substitution av fossila råvaror som skogen gör störst klimatnytta. Miljömålsberedningen har fått även klimatfrågan på sitt bord och jobbar febrilt för att leverera resultat under 2016. Och så avslutades ju året med ett globalt klimatavtal från Parismötet, visserligen mycket generellt men ändå ett steg framåt. Skogen nämns på flera ställen i avtalet.
- I Bryssel är det hållbarhetskriterier för skogen som är på allas läppar. Oljebolagen, som inte vill ha konkurrens från bioenergi, och miljörörelsen, som inte vill ha skogsbruk, har gått samman i en ohelig allians. Hindrande hållbarhetskriterier skulle hjälpa dem att  minska brukandet av skogen. Vi anser istället att nationell anpassad lagstiftning är vägen att hantera skogens hållbarhet.
- Året avslutades med att det kom direktiv för en översyn av skogsvårdslagen under 2016. Vad det resulterar i torde vi få se till nästa nyår. Naturskyddsföreningen är i alla fall så nöjda med direktiven att de nu går in i arbetet med det nationella skogsprogrammet. Översynen av lagen var deras krav för det. Man kan tro att det är en sandlådelek men så går det svenska skogspolitiska spelet till.

Det var förstås mycket mer än det här som hände under 2015 men timmen är sen och skribenten trött. Jag hade för ett år sedan ett antal nyårsönskningar, bl a att 2015 års ögon skulle öppnas upp för skogen som bas för vår hållbara välfärd, klimat, energi, samhällsekonomi, levande landsbygd och livsmiljö. Och visst har ögonlocken lyft sig lite grann men det behövs nog aktivt arbete även 2016 för att blicken ska klarna. Ett riktigt Gott Nytt Skogsår 2016 önskar jag er!

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

23
Dec

Världens julklapp

Paris julklapp till världen - ett klimatavtal

Världens julklapp!!! – vad kan det vara? ÅRETS julklapp är tydligen robotdammsugaren, men för mig som har en man med körkort på dammsugare platsar inte robotdammsugaren som världens julklapp. Inte heller träningsarmbandet eller råsaftscentrifugen som utnämnts till Årets julklapp tidigare år. Fred på jorden, som toppar så många önskelistor, skulle förstås platsa som världens julklapp, men tyvärr verkar den inte vara inom räckhåll på ett tag.
Nej världens julklapp är för mig det nya klimatavtalet. Det må vara både fluffigt och luddigt i kanten, men det är ändå ett stort steg framåt att alla nationer på planeten Jorden enats om att uppnå balans mellan utsläpp och upptag av växthusgaser. Och skogen nämns flera gånger i avtalstexten, världen behöver mer skog, skog som växer mer och brukas hållbart. Det ger både klimatnytta och ekonomisk utveckling. Destruktiv avskogning utan återbeskogning måste upphöra. I Sverige har vi haft lagstadgad återväxtplikt sedan 1905. Någon har räknat ut att om skogarna världen över skulle skötas enligt den svenska modellen så skulle det kompensera koldioxidutsläppen från all världens förbränning av fossila råvaror.
Lägg därtill att Sverige förra veckan fick förlängd dispens på skattebefrielse för förnybara biodrivmedel till 2018 (biogas 2020). Visserligen bara en  tillfällig respit för att utveckla mer långsiktiga spelregler men ändå bättre än ingenting. Men nog är det överhuvudtaget en tankevurpa att belägga koldioxidneutral energi från skogsråvara med koldioxidskatt? Som om man skulle ha alkoholskatt på mjölk.
Jag önskar mina läsare en fin och energigivande jul med världens julklapp i åtanke.

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

10
Dec

Rim och reson i artskyddet efterlyses

Dyra fåglar för skogsägaren!

Igår bevistade jag ett seminarium om de brännheta artskyddsfrågorna. Det var en skrämmande och klargörande upplevelse. (se webbsändning på den här länken)
Dagen inleddes med vittnesbörd från verkligheten. En markägare hade med hänvisning till artskyddsförordningen utan ersättning förbjudits att avverka 17 hektar skog som skulle ha inbringat en intäkt på 2 miljoner kronor. Anledningen var att det förekom tjäderspel i området. I övrigt hade området inga speciella naturvärden. Smaka på den prislappen!
Bollandet mellan myndigheter, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen, var som lök på laxen för markägaren i det här fallet. Och det blev knappast bättre när Naturvårdsverkets representant på seminariet beskrev Artskyddsförordningens regler som ”intressanta och rafflande” och att det i princip är omöjligt att få dispens.
Vår svenska artskyddsförordning tillkom 2007 och har sin bas i EUs art- och habitatdirektiv, EUs fågeldirektiv och det nationella artskyddet (=fridlysta arter). Art- och habitatdirektivet har hårdare restriktioner, men bara för vissa utpekade arter. Fågeldirektivet är ”snällare” men gäller alla fågelarter. Nitiska, eller var de bara omedvetna, lagstiftare gjorde då så vid artskyddsförordningens födelse att man tog art- och habitatdirektivets restriktioner som gällande i hela artskyddsförordningen. Och vips så är du som skogsägare rättslös om det flyger en lavskrika, talltita eller annan fågel från ”fågellistan” genom din planerade slutavverkning och kan förväntas häcka där. Varsågod och avstå avverkning och ersättning för detta. Billigt för staten och ekonomiskt katastrofalt för skogsägaren.
Detta är ett brott mot den grundlagsskyddade äganderätten anser LRFs jurister. Om pågående markanvändning avsevärt försvåras finns rätt till ersättning. Miljörörelsens jurist hävdade istället att detta bara gäller vid ”laglig” markanvändning, och artskyddsförordningen sätter ribban för vad som är lagligt. Detta kan aldrig ha varit lagstiftarens avsikt säger vi som tror på rim och reson och sunt bondförnuft.
Min kollega Gunnar Lindén sammanfattade vad artskyddsförordningen innebär för skogsägaren så här: Onödigt – Kontraproduktivt – Rättsosäkert.

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad