13 Kommentarer

1

bernardo 3 april, 2012

Kan inte annat an att halla med

2

Mats 3 april, 2012

Grov generalisering. För att göra en riktig analys av fröträdens vara eller inte bör du även ta hänsyn till de låga skogsvårdskostnaderna och värdetillväxten på fröträden. Dessutom det stora plantuppslaget som ger motståndskraft mot sjukdomar, skadeinsekter, sork och älg m,m.
Däremot har du alldeles rätt i att metoden ska användas på rätt sätt med förberedande gallringar och markberedning i rätt tid. Dessutom bör man undvika vindutsatta lägen.
Det stora nöjet med att äga skog är för mig att gå runt i den och planera åtgärder årligen. Då gör man kontinuerligt äterväxtkontroll och kan avveckla fröträden när det är mest lämpligt. Har något träd blåst ned gynnar det den biologiska mångfalden. Har många fallit har man troligtvis gjort fel från början eller drabbats av någon stor storm. Då är det så koncentrerat att det inte blir särskilt stora fördyringar för avverkningen.
Det du beskriver är återväxtplaneringens formulär 1:A Hyggesrensa, markbered rejält, plantera med högförädlade plantor av rätt provinens. Gör en återväxtkontroll två år senare och glöm bort framtill röjning.
Fy fan vad tråkigt !
Att det är skogsbolagens standardmetod beror på att de ej har tillräckligt med personal för att kunna bedriva ett riktigt ståndortsanpassat och kunskapsintensivt skogsbruk.
Varför göra på samma sätt som liten skogsägare?
Har man inte tid själv finns det skogsbruksföretagare att anlita med erfarenhet av de lokala förhållandena.
Har man inget intresse – då kanske det bästa är att sälja fastigheten till någon lokal skogsbruksföretagare.

3

Pelle sallin 4 april, 2012

Jag tycker som du. Frötträdsträsket är en av flera effekter av naturvårdsraseriet på 80-90 talen. En ytterligare faktor som måste beaktas är att ”ortens” proviniens kommer att växa 12-30 procent sämre än frö som tagits från dagens förädlade material.
En tröst kan det vara att veta att hitintills har ingen jägmästare lyckats förhindra att ny skog kommit upp på hyggena.

4

Marianne Eriksson 4 april, 2012

Mats, du verkar vara en aktiv och kunnig skogsägare. Deltog du i studiekampanjen Kraftsamling Skog? Där räknade vi en hel del på ekonomin i olika åtgärder, bl a självföryngring jämfört med plantering. På den här länken hittar du en broschyr där du på sidan 6 se en sådan ekonomisk jämförelse, http://www.lrf.se/PageFiles/5201/portalbroschyrslutversion08.pdf Det är endast på de magraste markerna i norra Sverige där det är brist på förädlat frö som självföryngring får ett högre nuvärde än plantering, trots investeringskostnaden.
Du har en viss poäng i att det med många stammar kan finnas chans att någon klarar sig från skador av olika slag. Och visst behövs död ved för den biologiska mångfalden men det finns också skogsskyddsregler som säger att högst 5 m3sk per ha får lämnas kvar av färsk ved. Jag håller inte med om det du säger om att det inte blir fördyrade avverkningar för flyttkostnaden slår hårt mot små volymer. Jag kan inte heller hålla med om att det är lätt att få tag i lokala skogsbruksföretagare.
Givetvis vore idealet att alla skogsägare vore som du, kunniga, närvarande och aktiva i sin skog. Nu är det dock ett faktum att en tredjedel av alla fastigheter ägs av skogsägare som bor i en annan kommun än den där skogen ligger. Vi kan ju inte gärna tvinga dem att avyttra sin skog. Att vara utbo behöver inte betyda att man inte är intresserad av sin skog och dess skötsel. För många innebär det dock att man inte kan vara fysiskt närvarande och aktiv på samma sätt som du. Då passar plantering av den anledningen bättre som föryngringsmetod.
Mats, jag önskar dig lycka till i ditt skogsbruk. Som skogsägare har du rätt, och ansvar, att sköta din skog som du vill så länge du håller dig inom lagens råmärken. Tjusningen med familjeskogsbruket är ju att alla inte gör lika.

5

Marianne Eriksson 4 april, 2012

Det var trösterikt att höra att inte ens jägmästare lyckas förhindra att ny skog kommer upp. Gäller det även om det utöver jägmästaren finns tre skogstekniker på samma hygge?

6

Jonas Rosenlind 5 april, 2012

Hej igen!

Nuvärdesberäkningar kan vara en korrekt metod att använda vid framräknade av olika investeringar. Men man måste vara väldigt medveten om att beroende på olika antaganden och framför allt vilken kalkylränta man använder så får man väldigt olika svar.

Skogsbranschen har en förkärlek att använda väldigt låga kalkylräntor; vilket jag för min del anser vara felaktigt. Dyra planteringar över långa tidsperioder slår väldigt hårt mot ekonomin för skogsägaren. Men har man väldigt låga avkastningskrav, vilket är upp till var och en att ha, så visst ok för mig.

I broschyren från LRF räknar ni på en ränta på 2,5%. Vilken långivare accepterar den räntan på ett lån över en hel skogscykel? Mer rimligt hade varit att räkna på en ränta på 4% (som också är en låg ränta).

Mvh Jonas

7

Jonas Rosenlind 5 april, 2012

Missförstå mig inte; jag menar inte att man som skogsägare inte skall plantera om man vill. Bara att det är viktigt att man är medveten om vad man gör.

8

Marianne Eriksson 5 april, 2012

Som jag tidigare har svarat här på bloggen så är 2-3% den kalkylränta som är gängse inom skogsbruket. En skillnad mellan kapitalmarknaden och skogen är att skogens reella värde varar vilket rimligen borde läggas på räntan om man ska jämföra.
Skogsägare ser ofta föryngringen som en avverkningskostnad och funderar inte så mycket i termer av kalkylränta och nuvärden. Ingen skogsägare jag träffat har velat göra sig av med skogen för att förräntningen är för låg.

9

Jonas Rosenlind 8 april, 2012

Hej igen!

Visst kan man acceptera lägre avkastningskrav i en skog då träden växer av sig skälv utan insats från skogsägaren.

Men det är skillnad när du gör en aktiv investering i form av exempelvis plantering. När du tillför pengar har du alltid en alternativ avkastning att ta hänsyn till. Du kan förslagsvis sätta pengarna på banken och få 3,5% i riskfri ränta eller så kan du amortera dina lån. Det är denna kostnad du som skogsägare måste väga in när du väljer att lägga 10 000 kr i planteringsåtgärder (som dessutom inte är en riskfri investering och rimligtvis kräver högre avkastning än den riskfria placeringen).

Dessutom är det inte hela skogsvärde vid en avverkning som du investerar i. Låt säga att du har rätt att en frösådd skog behöver tio år till på sig att växa innan den är avverkningsmoden jämfört med en plantering. Det är dessa tio extra år du investerar i och är den investeringen värd att ta? Det borde var och en få räkna på, men tyvärr ges de inte det tillfället då rådgivningen de får är för ensidig.

Mvh Jonas

10

Jonas Rosenlind 8 april, 2012

Och att du ser planteringen som en avverkningskostnad ändrar inte situationen. Pengarna skall ändå ut och skogsägaren avstår från en alternativ avkastning.

11

Gunnar 10 april, 2012

Det är lite naivt att skriva aldrig mera fröträd. Fröträdsställning är i dag det enda möjliga och förekommande sättet att få fram bestånd med kvalitetsfura duglig till stamblock, knivfura svarvtimmer mm. Planteringar och även sådd ger aldeles för gles uppkomst för att dana fram dessa kvalitetsträd, dessutom är det för kvalitetsbeskogning totalt fel genetik på plant och frömaterial Plantering och sådd ger alldeles för frovuxna beständ och för breda årsringar för att ge kvalitets fura.

12

Marianne Eriksson 10 april, 2012

Ingen skogsföryngring är riskfri. Skogsstyrelsens statistik visar att 83% av planteringarna uppfyller skogsvårdslagens krav jämfört med 77% av självföryngringarna. Jonas, du efterlyser de tio extra åren vid självföryngring. I Verktygslådan, den broschyr jag tidigare hänvisat till, finns den tidsaspekten med i kalkylen.

13

Marianne Eriksson 10 april, 2012

Jag skrev ”aldrig mera fröträd” utifrån mina personliga förutsättningar. Det anser jag vara realistiskt, inte naivt. Jag håller med dig om att vi inte kommer att få fram det vi idag menar med kvalitetsfura med plantering. Fröträdsställning är dock en metod som kräver en påpasslighet som jag inte kan leva upp till. Därför blir det hädanefter plantering för min del, och följaktligen ingen senvuxen tall heller.