13
Maj

Naturhänsyn ger effekt

Ett av mina roligare uppdrag är som ordförande i styrgruppen för Kunskap Direkt, Sveriges, ja kanske världens, bästa skogliga kunskapswebb. Men framgång är färskvara. Därför har dagens styrgruppsmöte haft fokus på hur vi ska utveckla Kunskap Direkt för framtida behov. Mycket handlar om tillgänglighet och pedagogisk utformning, att enkelt få tag i den kunskap man som användare behöver här-och-nu.

Antalet gamla träd i ungskogar är idag lika många som år 1955

Extra roligt idag var också ett försenat ”releaseparty” för två nya moduler på Kunskap Direkt; Naturhänsyn och Vägar, i närvaro av ansvariga forskare. Lena Gustafsson, SLU, ingjöt hopp i sargade skogssjälar – generell naturhänsyn ger effekt. Visst har vi väl trott det, men det gör extra gott när en objektiv forskare visar det med siffror. Jag hoppas verkligen att hennes uppgifter når fram i den mediala djungeln. Hon berättade bl a följande tre saker:
- Vi får mer och mer död ved och äldre träd i våra ungskogar (1-10 år gamla). Antalet gamla träd i ungskogar är nu uppe i samma nivå som 1955 (se diagrammet på bilden).
- Den rödlistade större flatbaggen (Peltis grossa) gillar skogsbrukets högstubbar och förökar sig i dem.
- Grova aspar som lämnas som naturvärdesträd vid slutavverkning har 10-16 år senare 30-40% fler lavarter på sig. När det gäller rödlistade arter ungefär lika många efter 10-16 år som strax efter avverkningen.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

9
Maj

I landskapslaboratoriet

Sitter och försöker smälta intrycken från förra veckans kursträff i Skåne. Tur att inte Maceij Zaremba var där för då hade det nog blivit en artikelserie om skogsmaffian. Vi som var där känner oss inte som någon maffia, däremot som gamla goda vänner från fyra års jägmästarstudier. Våra kursträffar håller vänskapen vid liv och ger tillfälle till erfarenhetsutbyte och ny kunskap. Den här gången besökte vi t ex ett landskapslaboratorium i Snogeholm.
Historien om landskapslaboratoriet inleddes med att en av kurskamraterna i början av 1990-talet besökte ett sånt i Canada. 1994 anlades landskapslaboratoriet i Snogeholm på 30 hektar åkermark som skulle planteras igen. Istället för att plantera gran, som då var gängse metod, anlades 69 ytor med nästan alla våra svenska trädslag, några trädslagsrena, några i olika blandningar. Syftet var att skapa miljöanpassade produktionsskogar, vackra artrika bestånd med värdefullt virke. Det var framsynt att beakta rekreations- och estetiska värden i en tid när det politiskt korrekta mantrat var biologisk mångfald.
Nå, hur såg det ut i landskapslaboratoriet nu då? Jägmästarkurs 72/76 gjorde en vetenskaplig utvärdering av olika nyttor och värden på de olika ytorna. Det resulterade i att kursens favoritträdslag blev björk. Trivselfaktorn i en ljus björkskog med grön markvegetation bidrog starkt. Grönt är skönt!

Jägmästarkurs 72/76 gillar björkskog

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

6
Maj

Om och om och om igen

Om och om och om igen ......

På 1960-talet hade Dave Clark Five en stor hit med låten ”Over and over”. Jag minns hur jag som ung tonåring spelade skivan om och om och om igen, den var ju såååå braaa. Utöver en massa hummande löd texten ”I said over and over and over again ….”.  När jag idag lyssnar på låten, prova gärna här, känns både text och musik väldigt enkelspårig. Jag är glad att populärmusiken utvecklats vidare.
Mina tankar löpte in på spåret ”om och om och om igen” när Naturskyddsföreningens tågreklam började dyka upp igen härom veckan. Ifjol handlade deras tågreklam om hur värdelös Nils Holgerssons resa skulle ha varit om han hade gjort den år 2013, med kalhyggen, monokulturer m fl eländigheter. (Boken ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” gavs ut 1906. Stora delar av landets skogar var då i ett eländigt tillstånd, sönderhuggna och ej föryngrade.) I år handlar Naturskyddsföreningens tågreklam om att Sverige inte längre ser ut som du tror. Budskapet är samma som ifjol, skogsbruk är eländes elände, over and over and over again. Är det tron på att det som upprepas om och om och om igen till slut blir en sanning som gör att man fortsätter med samma argumentation trots att skogsdebatten i övrigt förfinats? Se t ex de intressanta framskrivningarna av landskapet vid olika hänsynsnivåer som gjorts i den nya Naturhänsynsmodulenwww.kunskapdirekt.se . De ger inspiration och underlag för konkreta naturhänsynsåtgärder med effekter för framtiden. Jag tror betydligt mer på den sortens arbetssätt än på detaljreglerande lagstiftning. (Se för övrigt en analys av de ekonomiska konsekvenserna av Naturskyddsföreningens förslag om 20% skog över 140 år på den här länken. )

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

29
Apr

Det lönar sig

Förändringens fyra rum

Det lönar sig med jämställdhet. Det var ett av budskapen i ett föredrag som vi i Föreningen Skogens styrelse tog del av idag. En VD från skogssektorn berättade om konsten att bygga en hållbar organisation och öka konkurrenskraften. Det finns enligt honom bara två konkurrensfördelar som håller över tid. Den ena är förmågan att lära och ta till sig nya idéer fortare än konkurrenterna. Den andra är förmågan att ifrågasätta nuvarande arbetssätt och produkter och inte klamra sig fast vid gamla sanningar. För att klara detta måste vi ha medarbetare med nya kompetenser och nya perspektiv. För att få dessa på kroken måste man ”fiska i hela dammen”, dvs anställa både kvinnor och män. 
En organisation blir dock inte jämställd bara av att anställa x% kvinnor. Nej det handlar mer om företagskultur; värdegrund, normer och arbetssätt. I en sen urminnes tider mansdominerad bransch som skogen kan det behövas ett rejält förändringsarbete. Bilden visar de olika faserna i en förändring, från den trygga nöjdheten via förnekelse och kaos till inspiration och förnyelse. Och inspiration och förnyelse är väl just vad en bransch i omställning, som vår,  behöver.
Ett mål för det företag som den här VDn leder är att år 2017  vara bäst i skogsbranschen på jämställdhet. Är det några som vill utmana dem? Isåfall kanske vi är på väg mot en verklig förändring. För, som vi luttrade skogskvinnor vid dagens möte konstaterade så är det nog först när männen driver jämställdhetsfrågorna som de tas på allvar.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

24
Apr

X-tra allt ur skogen?

Skogen kan ge X-tra allt

Länge sen sist. Först frivilligt påskuppehåll och sedan ofrivilliga tekniska problem på bloggen. Idag är dock en mycket lämplig dag att skogsblogga. Idag har nämligen regeringen startat upp dialogprocessen runt framtagandet av ett nationellt skogsprogram. Det  första mötet kunde man följa via webben vilket jag gjorde.
Dagens dialogmöte hade en för skogskretsar ovanligt bred deltagarskara. Skogsfolk, forskare och miljöorganisationer förstås, men även representanter för friluftsliv, innovation, träanvändare mm. De flesta av inläggen var  ganska förutsägbara, säkerligen skrivna i förväg,  men jag tyckte mig ändå hos de flesta höra en äkta vilja att dra sitt strå till stacken. Ska detta bli bra behövs alla parter, men det behövs också en bra processmodell och resurser för genomförandet.
En ekvation att lösa är att alla vill ha mer av skogen, mer råvara, mer biologisk mångfald, mer rekreation, mer klimatnytta ……. ja X-tra allt vill man ha. Någon framförde att vi måste öka kakans storlek så att det blir mer att dela på. Som gammal projektledare för Kraftsamling Skog är jag övertygad om att det är möjligt. Bra föryngringar med förädlat plantmaterial och god skogsvård kan ledigt ge 20% högre tillväxt utan att det inkräktar på naturhänsynen.

 
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

16
Apr

Nationell berättelse för nationell publik?

Så här skulle Sverigekartan se ut om befolkningstätheten fick styra

”Bilden av landsbygden” hette ett rundabordssamtal som jag arrangerade för några år sedan i KSLAs landsbygdskommitté. Deltagare var diverse mediarepresentanter och syftet var att diskutera den sneda mediabilden av landsbygden som en tärande och döende del av Sverige. Skulle vi ha ett liknande rundabordssamtal idag skulle vi nog snarare få diskutera om vi överhuvudtaget har någon mediabild av landsbygden. Frågan har aktualiserats senaste veckan i och med att TV4 beslutat att lägga ner sina regionala nyhetssändningar. TV4:s VD säger att de måste prioritera ”en nationell berättelse för en nationell publik”. Jo jag tackar jag! Och vem avgör vad som är en nationell berättelse?
Media är en maktfaktor. De bilder som målas upp i media påverkar vår bild av verkligheten vare sig vi vill eller inte. Den mediala makten centraliseras till Stockholm. Aftonbladet har t ex inte en enda reporter norr om Stockholm. Syns du inte, finns du inte säger marknadsfolket. Hur ska vi göra för att landsbygden ska synas, för att den ska bli en nationell berättelse för en nationell publik? 

 

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

11
Apr

3-1-metoden

Är glaset halvfullt eller halvtomt?

Jag är inte mycket för LCHF, 5:2 och vad nu alla de olika metoderna heter, men 3:1-metoden den tror jag på. Den går ut på att för varje negativ sak man tar upp behövs det tre positiva saker för att få balans. Man har jämfört utvecklingsarbete i olika företag och funnit att i företag där balansen positivt/negativt var 6:1 gick utvecklingen i god fart framåt medan utvecklingen i företag där balansen var 1:1 stod stilla eller gick bakåt. Förklaringen till detta står att finna i vår hjärna som oavsett om vi vill eller inte styrs av känslor. Positiva känslor leder framåt, negativa känslor blockerar.
Vårt skogsbruk är också statt i utveckling, även om det tar sin tid att ändra attityder och arbetssätt. Det händer positiva saker i skogsbruket men om människorna som står för utvecklingen ständigt får smäll på fingrarna för det som inte är bra och inte får höra tre positiva saker för varje käftsmäll så hämmar det utvecklingen. Jag tänker förstås på skogsdebatten där smällarna stundtals haglar tätt utan minsta lilla erkännande av de framsteg som faktiskt görs. För bättre resultat rekommenderar jag 3:1-metoden istället för svartmålning.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

7
Apr

Mötesinfarkt

För många möten? Kanske för få BRA möten.

Häromdagen deltog jag i den s.k. möteskulturdagen. Där var det gott om inspirerande föreläsare, men också skrämmande siffror på hur det är ställt med möteskulturen i arbetslivet. En stor undersökning som gjorts visar att vi tillbringar i snitt 25% av arbetstiden i möten. 50% av mötena saknar syfte och mål. 46% av mötesdeltagarna tycker inte att mötena är effektiva. 33% av mötena tar, istället för att ge, energi tycker deltagarna. Kanske hänger det ihop med att 33% av alla mötesdeltagare inte förstår varför de är kallade till mötet.
Mötesinfarkt kallas det när en organisation eller företag är så mötesbemängt att det är nästintill omöjligt att boka in möten med vissa nyckelpersoner. Och nog är vi nära infarktstadiet i de kretsar jag jobbar i. Trots att vi försöker nyttja distansmöten så måste många möten bokas in månader i förväg om de ska gå att få in i kalendern. Det är hämmande för verksamheten. Bra och välplanerade möten mellan människor som vill åstadkomma något  är ju ett av de kraftfullaste verktyg vi har.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

3
Apr

Ut ur garderoben

 

Klimatnytta fotograferad av Anders Esselin

Igår var en stor dag för oss skogsmullar. Äntligen klev forskarna ut ur garderoben, tog bladet från munnen och flyttade upp skogsbrukets ljus på skäppans ovansida i klimatfrågan. Tomas Lundmark m fl från det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Future Forests har tagit ett helhetsgrepp på skogsbruket och dess kolbalans. Här finns en länk till deras rapport i tidskriften Forests.
Bilden är solklar, ett aktivt skogsbruk och användning av skogsråvaran för att ersätta  fossila råvaror och energikrävande byggmaterial är på lång sikt det mest klimatsmarta. Varje skördad och använd kubikmeter virke gör en nettonytta på 470 kg mindre koldioxidutsläpp till atmosfären. Now we are talking!
Pressmeddelandet är flitigt spritt och kommenterat på sociala medier. Dock är det helt tyst från miljöorganisationernas sida. Är miljönytta som samtidigt är ekonomisk nytta inte värdig att kommenteras?
Idag kom det ut folk ur en annan garderob, närmare bestämt Skogsstyrelsens. Man har utrett vilka konsekvenser ett slopat toleransavdrag vid naturvårdsavtal skulle innebära. Förödande, verkar vara svaret. Och dessutom anser man att ”borttagande av avdraget bedöms inte påverka markägarnas vilja och intresse att ingå naturvårdsavtal i någon större utsträckning”. Undrar just om ett toleransavdrag på tjänstemännens lön skulle påverka deras vilja och intresse att jobba full arbetsvecka.
Jag avslutar detta blogginlägg med en länk till en debattartikel som jag hoppas kan vidga vyerna när det gäller hur vi ska ta hand om våra naturvärden på ett effektivare sätt än idag.  

 
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

30
Mar

Klimatbegränsningar

Än är det långt till vårbruket här

Den här tiden på året märks det som allra mest hur långt vårt land är. Medan vårbruket är i full gång i södra Sverige sover jordarna i Jämtland, mitt i Sverige, fortfarande sin vintersömn. Visserligen är snön borta tidigare än vanligt men titta noga på fotot härintill så känner du kylan från Storsjöns is och de snötäckta fjällen. Då är det lätt att förstå hur oerhört olika odlingsförutsättningar vi har över landet. Det är inte för inte som Jämtland är ett mjölklän. Med vår korta intensiva växtsäsong är GRÄS den optimala grödan och kon en bra gräsomvandlare.
De väntande klimatförändringarna kommer att innebära ett produktionslyft för Jämtland. Centraljämtlands näringsrika jordar kommer med stigande  marktemperaturer och längre växtsäsong att komma till sin rätt. (tyvärr torde väl även skadesvampar och -insekter öka).  De kallaste av våra skogsmarker når idag knappast upp till +15 grader som är den magiska gränsen för när trädens rötter börjar växa rejält. Och vatten råder det ingen brist på här, varken uppifrån eller nerifrån.
Nåväl, i väntan på detta njuter jag av vårens första tussilago. Jag vet att ni söderut badar i vårblommor, men även en enda solgul tussilago kan ge vårkänslor.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad