16
Apr

Nationell berättelse för nationell publik?

Så här skulle Sverigekartan se ut om befolkningstätheten fick styra

”Bilden av landsbygden” hette ett rundabordssamtal som jag arrangerade för några år sedan i KSLAs landsbygdskommitté. Deltagare var diverse mediarepresentanter och syftet var att diskutera den sneda mediabilden av landsbygden som en tärande och döende del av Sverige. Skulle vi ha ett liknande rundabordssamtal idag skulle vi nog snarare få diskutera om vi överhuvudtaget har någon mediabild av landsbygden. Frågan har aktualiserats senaste veckan i och med att TV4 beslutat att lägga ner sina regionala nyhetssändningar. TV4:s VD säger att de måste prioritera ”en nationell berättelse för en nationell publik”. Jo jag tackar jag! Och vem avgör vad som är en nationell berättelse?
Media är en maktfaktor. De bilder som målas upp i media påverkar vår bild av verkligheten vare sig vi vill eller inte. Den mediala makten centraliseras till Stockholm. Aftonbladet har t ex inte en enda reporter norr om Stockholm. Syns du inte, finns du inte säger marknadsfolket. Hur ska vi göra för att landsbygden ska synas, för att den ska bli en nationell berättelse för en nationell publik? 

 

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

11
Apr

3-1-metoden

Är glaset halvfullt eller halvtomt?

Jag är inte mycket för LCHF, 5:2 och vad nu alla de olika metoderna heter, men 3:1-metoden den tror jag på. Den går ut på att för varje negativ sak man tar upp behövs det tre positiva saker för att få balans. Man har jämfört utvecklingsarbete i olika företag och funnit att i företag där balansen positivt/negativt var 6:1 gick utvecklingen i god fart framåt medan utvecklingen i företag där balansen var 1:1 stod stilla eller gick bakåt. Förklaringen till detta står att finna i vår hjärna som oavsett om vi vill eller inte styrs av känslor. Positiva känslor leder framåt, negativa känslor blockerar.
Vårt skogsbruk är också statt i utveckling, även om det tar sin tid att ändra attityder och arbetssätt. Det händer positiva saker i skogsbruket men om människorna som står för utvecklingen ständigt får smäll på fingrarna för det som inte är bra och inte får höra tre positiva saker för varje käftsmäll så hämmar det utvecklingen. Jag tänker förstås på skogsdebatten där smällarna stundtals haglar tätt utan minsta lilla erkännande av de framsteg som faktiskt görs. För bättre resultat rekommenderar jag 3:1-metoden istället för svartmålning.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

7
Apr

Mötesinfarkt

För många möten? Kanske för få BRA möten.

Häromdagen deltog jag i den s.k. möteskulturdagen. Där var det gott om inspirerande föreläsare, men också skrämmande siffror på hur det är ställt med möteskulturen i arbetslivet. En stor undersökning som gjorts visar att vi tillbringar i snitt 25% av arbetstiden i möten. 50% av mötena saknar syfte och mål. 46% av mötesdeltagarna tycker inte att mötena är effektiva. 33% av mötena tar, istället för att ge, energi tycker deltagarna. Kanske hänger det ihop med att 33% av alla mötesdeltagare inte förstår varför de är kallade till mötet.
Mötesinfarkt kallas det när en organisation eller företag är så mötesbemängt att det är nästintill omöjligt att boka in möten med vissa nyckelpersoner. Och nog är vi nära infarktstadiet i de kretsar jag jobbar i. Trots att vi försöker nyttja distansmöten så måste många möten bokas in månader i förväg om de ska gå att få in i kalendern. Det är hämmande för verksamheten. Bra och välplanerade möten mellan människor som vill åstadkomma något  är ju ett av de kraftfullaste verktyg vi har.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

3
Apr

Ut ur garderoben

 

Klimatnytta fotograferad av Anders Esselin

Igår var en stor dag för oss skogsmullar. Äntligen klev forskarna ut ur garderoben, tog bladet från munnen och flyttade upp skogsbrukets ljus på skäppans ovansida i klimatfrågan. Tomas Lundmark m fl från det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Future Forests har tagit ett helhetsgrepp på skogsbruket och dess kolbalans. Här finns en länk till deras rapport i tidskriften Forests.
Bilden är solklar, ett aktivt skogsbruk och användning av skogsråvaran för att ersätta  fossila råvaror och energikrävande byggmaterial är på lång sikt det mest klimatsmarta. Varje skördad och använd kubikmeter virke gör en nettonytta på 470 kg mindre koldioxidutsläpp till atmosfären. Now we are talking!
Pressmeddelandet är flitigt spritt och kommenterat på sociala medier. Dock är det helt tyst från miljöorganisationernas sida. Är miljönytta som samtidigt är ekonomisk nytta inte värdig att kommenteras?
Idag kom det ut folk ur en annan garderob, närmare bestämt Skogsstyrelsens. Man har utrett vilka konsekvenser ett slopat toleransavdrag vid naturvårdsavtal skulle innebära. Förödande, verkar vara svaret. Och dessutom anser man att ”borttagande av avdraget bedöms inte påverka markägarnas vilja och intresse att ingå naturvårdsavtal i någon större utsträckning”. Undrar just om ett toleransavdrag på tjänstemännens lön skulle påverka deras vilja och intresse att jobba full arbetsvecka.
Jag avslutar detta blogginlägg med en länk till en debattartikel som jag hoppas kan vidga vyerna när det gäller hur vi ska ta hand om våra naturvärden på ett effektivare sätt än idag.  

 
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

30
Mar

Klimatbegränsningar

Än är det långt till vårbruket här

Den här tiden på året märks det som allra mest hur långt vårt land är. Medan vårbruket är i full gång i södra Sverige sover jordarna i Jämtland, mitt i Sverige, fortfarande sin vintersömn. Visserligen är snön borta tidigare än vanligt men titta noga på fotot härintill så känner du kylan från Storsjöns is och de snötäckta fjällen. Då är det lätt att förstå hur oerhört olika odlingsförutsättningar vi har över landet. Det är inte för inte som Jämtland är ett mjölklän. Med vår korta intensiva växtsäsong är GRÄS den optimala grödan och kon en bra gräsomvandlare.
De väntande klimatförändringarna kommer att innebära ett produktionslyft för Jämtland. Centraljämtlands näringsrika jordar kommer med stigande  marktemperaturer och längre växtsäsong att komma till sin rätt. (tyvärr torde väl även skadesvampar och -insekter öka).  De kallaste av våra skogsmarker når idag knappast upp till +15 grader som är den magiska gränsen för när trädens rötter börjar växa rejält. Och vatten råder det ingen brist på här, varken uppifrån eller nerifrån.
Nåväl, i väntan på detta njuter jag av vårens första tussilago. Jag vet att ni söderut badar i vårblommor, men även en enda solgul tussilago kan ge vårkänslor.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

26
Mar

Skogens kostcirkel?

Ekosystemtjänster enligt kostcirkeln?

I min ungdom, under förra millenniet, fick jag i skolan lära mig hur man skulle äta bra genom att följa kostcirkeln. Om jag minns rätt var de olika ”tårtbitarna” i cirkeln bröd/pasta, potatis/rotsaker, grönsaker, frukt/bär, fett, mjölkprodukter och kött/fisk/ägg. Efter några år pensionerades kostcirkeln och ersattes av en kostpyramid med potatis/rotsaker i botten och kött på toppen. Kostcirkeln var inte så pedagogisk, lika stora tårtbitar av grönsaker och fett kunde av den illvillige tolkas som att lika volymintag av dessa rekommenderades. Och sen kom tallriksmodellen, och sen ……. exploderade flödet av olika kostrekommendationer.
När regeringen härom veckan tog beslut om etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster illustrerade man skogens ekosystemtjänster med den kostcirkelliknande bilden här intill. Det påstås att en bild säger mer än 1000 ord, vilket oroar mig lite i det här fallet. Med ekosystemtjänster menas de tjänster som naturen ger till människan. Helt klart levererar skogen många ekosystemtjänster, nio grupper av sådana enligt den här strukturen. En enda av de nio tårtbitarna illustrerar ekosystemtjänsten träråvara, den ekosystemtjänst som byggt upp Sveriges välfärd och som öppnar möjligheterna att ersätta fossila råvaror med förnybara. Här finns samma risk som med den gamla kostcirkeln att illvilliga tolkningar viktar den nio tårtbitarna lika tungt och äter lika mycket fett som grönsaker. En sådan skogens LCHF-modell skulle förstås leda till en rejäl viktminskning av den svenska nationalbudgeten men en sådan vill vi väl inte ha?  

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

21
Mar

Fler mular i länet

Kreativa namnlappar på LRF Jämtlands stämma

”Fler mular i länet” var temat för LRF Jämtlands regionstämma idag. Jag var där, dels som vanlig LRF-medlem, dels som samtalsledare i ett politikerpass med fokus på det kommande valet. Mitt hjärta blir varmt av att vara på stämma i Jämtland. Så många gamla relationer; medlemmar, förtroendevalda, arbetskamrater och samarbetspartners. Människor mitt i verkligheten, människor som lever dygnet runt med sina djur, grannar, maskiner, marker och skogar. De försörjer oss andra med mat, håller landet levande och inte minst betalar de lönen för oss som jobbar i LRF.
På väg till stämman slölyssnade jag på radion, ett sånt där program där folk ringer in och säger sitt hjärtas mening. Just då var det en kvinna som ondgjorde sig över livet och människorna på landet. Hon var född på Söder i  Stockholm men hade flyttat runt bland flera ställen ute i landet. Där var livet värdelöst. Nu hade hon flyttat tillbaka till Stockholm och kunde prata med sina vänner om filmupplevelser och andra viktiga saker som inte landsbygdsmänniskorna förstod. Hon hade behövt komma på en LRF-stämma och uppleva gemenskapen, engagemanget, ideologin, politiken.
Det var en fröjd att se frukten av stämmoarrangörernas kreativitet. Verksamhetsberättelsen föredrogs i form av ett genialt alfabet inlagt på film. Ingen marknadsbyrå i världen hade kunnat göra det bättre. Namnlapparna utgjordes av gula öronlappar, såna som korna har. Och gvetvis sändes stämman med hjälp av Studieförbundet Vuxenskolan på webben, se http://bambuser.com/channel/svjamtland

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

18
Mar

Oheliga allianser

Gissa avsändaren

Den här affischen möter den som anländer till Bryssels flygplats. ”Protect our land and water” – vad kan det vara för avsändare till den? Vattenvårdsförbund? Naturskyddsförening? Scouter? Fel, fel, fel! Det är oljebolaget Chevron. Oljan räddar våra skogar. Oljan gör att vi inte behöver avverka träd, inte göra biodrivmedel av träråvara. Var finns logiken i det resonemanget? Vart tog det förnybara och koldioxidneutrala energispåret vägen?
Själv håller jag mig mest inom Sveriges gränser men mina kollegor som rör sig mer i EU-kretsar vittnar om oljebolagens starka anti-skogskampanjer i maktens korridorer i Bryssel. Även miljöorganisationerna gör sitt bästa för att motverka brukandet av skogen. ”Dirtier than coal” var för ett par år sedan Greenpeace mantra i kampen mot skogsbruket. Och med en gemensam fiende tycks de mest oheliga allianser uppstå.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

15
Mar

En dag i forskningens tjänst

Future Forests forskar på hur vi kan få Xtra allt ur skogen

Sitter nersjunken i fredagssoffhörnet och smälter en komprimerad dag med forskare från det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Future Forests.  Vid starten 2009 målade man upp fyra framtidsscenarier beroende på hur maktbalansen mellan fossil och förnybar energi skulle utvecklas och styrkan i den politiska styrningen. De fyra scenarierna för skogens roll var ”balansakt”, ”kolsänka”, ”kolutbyte” och ”huggsexa”.  Vilket av dem är vi på väg mot?
Många intressanta forskningsresultat presenterades under dagen.
- T ex så minskar nu kväveläckaget från skogsmark till våra vattendrag jämfört med 70-talet. Varför vet man inte riktigt. Det kan ha att göra med att våra skogar håller större volymer nu.
- Att granen i Norrlands inland producerar bara hälften så mycket som tallen är skrämmande med tanke på att vi pga av älgbetestrycket sätter mer gran och mindre tall.
- Och att den biologiska mångfalden blir lidande av klövviltsbetet ser man tydligt. Nästan inga lövträd tar sig upp över buskhöjd så lunglav och sälgticka kan vi nog glömma om vi ska ha så mycket klövvilt som nu.
- Intressanta GIS-tekniska lösningar ger kartor som visar markfuktigheten på ett detaljerat sätt. Därmed kan körningen med skogsmaskiner planeras på ett bättre sätt så att körskador undviks.
Skulle kunna skriva mycket mer men timmen är sen och ögat trött. Sammanfattningsvis så jobbar Future Forests med synteser för ”science to policy”. Och det kan vi inte få för mycket av.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

11
Mar

Konserverade gubbar

Konserverade gubbar - går de att sälja med mördande reklam?

Det var Internationella kvinnodagen i lördags. Som en av pionjärkvinnorna i den mansdominerade skogsbranschen borde jag kanske ha uppmärksammat dagen på något sätt. Nåja, jag tittade i alla fall live på damernas alpina världscupstävlingar i Åre istället för på herrarnas femmil i Holmenkollen.
Efter fyrtio år i branschen orkar jag inte längre uppbåda kraft och engagemang i jämställdhetsfrågan. Det går så sakteliga framåt, med betoning på sakteliga. Vi har fler kvinnliga förebilder nu än för 40 år sedan och andelen kvinnor på jägmästarutbildningen är flera gånger högre än på min tid. Men kulturen består. Vem sätter normerna? Vem har tolkningsföreträdet?
På 90-talet gjorde jag, liksom haren en bukt, en avledande manöver, och jobbade tio år i en könsmixad bransch. Sen blev längtan för stark och jag återvände till min hemmabana skogen där jag visste hur en slipsten skulle dras och gubbarna tas. Döm om min förvåning när jag insåg att allt var som förr, inget hade hänt på tio år. Det fick mig att tänka på burken med konserverade gubbar som jag fick av min syster för många, många år sedan. Är skogsbranschen konserverad eller är den bara konservativ? Hur ska vi kunna hålla balansen och komma framåt om vi bara står på ett ben?

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad