9
Jun

Lik i garderoben

En tall-lik i en misskött garderob

Nu ska jag avslöja ett av mina lik i garderoben. Liket är en hektar oskött skogsmark runt en fiskarstuga vid en vacker sjö. När min far byggde stugan för drygt 40 år sedan var där ett försumpat kalhygge. Det kalhygget har av olika anledningar stått så gott som orört sen dess. En sorts naturskog har det blivit. Eller en bedrövligt dålig produktionsskog. De ljusälskande tallar som först växte upp är nu bara döda skelett. De klarade inte att stå i skuggan av de snabbare växande björkar som tagit över. Och nu är granen på väg att smyga sig in underifrån. Ren och skär misshushållning med markens produktionsförmåga. Tillika har det glunkats från grannar att vår ”naturskog” stjäl ljus och sjöutsikt.
I ett trevande försök att rädda grannsämja och skogsbrukarheder startade vi nyligen, till småfåglarnas stora förtvivlan, operation ”20-år-för-sen-röjning”. Sparvhöken gjorde ett sista sök bland trädtopparna innan småfågelbiotopen övergick till siktröjd stugtomt.
Naturmarodör eller god granne, vad var jag egentligen? Och hur ska man prioritera när olika värden står mot varandra? Var på rangskalan står människans upplevelsevärden?
20 år till så skulle den misskötta skogen kanske ha platsat som nyckelbiotop med grovt löv och rikt fågelliv. 40 år till så skulle granen ha tagit över och kvävt lövet. Naturskogen har, liksom kulturskogen, sin dynamik. En skillnad är att kulturskogen går att kombinera med människans rekreationsbehov vilket är mer än man kan säga om mitt ”lik i garderoben”.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

4
Jun

Skriv bättre i jobbet

Jag har gått på skrivarkurs, ”Skriv bättre i jobbet”, på Poppius journalistskola.  Visste du att Miljöpartiets kontor och Poppius journalistskola ligger i samma hus? Endast ett par decimeter innergolv skiljer dem åt. Den insikten blev en ögonöppnare för mig.
Jag fick mig förstås några  ögonöppnare under själva kursen också. Till exempel att den exakta skogliga terminologin inte höjer läsvärdet på en text. Och att jag skriver för långa meningar med för långa ord. För att inte tala om vikten av att skriva det viktigaste först, inte spara det till slutknorren.
Alla kursdeltagarna var kvinnor. Är männen redan fullfjädrade skribenter? Eller är det i alla branscher så som i skogen att det är kvinnor som hamnar på kommunikationsjobben? Det var dock av en man som jag för några år sedan lärde mig att ”man ska vara rädd om ordens valörer”. Han hade i sin tur lärt sig det av sin far. Jag tänker ofta på ordens valörer, luktar, smakar, rullar runt dem på tungan som ett gott vin. De allra bästa orden kan faktiskt ge en lätt berusningseffekt också.

 

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

30
Maj

Tredje gången gillt

Häggen med stort H fyller 109 år i år.

För en månad sen var jag i Skåne. Där blommade häggen.
Sen dess har jag varit i Stockholm några gånger. Där blommade häggen.
Men nu är jag i Bingsta, och här blommar Häggen med stort H. Då, och först då, börjar sommaren. Tredje gången gillt.
Min mammas faster planterade Häggen när hon var fem år gammal. Året var 1905 och Norge hade just proklamerat upplösningen av den svensk-norska unionen, även om inte Sverige accepterade den förrän sent på hösten samma år.
Tänk så många nymodigheter Häggen varit med om under sin livstid. Det gamla timmerhuset ersattes av ett brädhus och fick på gamla dar byta karriär och bli sportstuga i grannbyn. Tjärvedsstickorna byttes mot elektriskt ljus och på 60-talet var det slut på kånkandet av vattenhinkar. Bara att vrida på kranen. Utedasset blev till skräpbod. Bilarna rullade in på gårdsplanen. Men lagården tömdes på djur. Beteshagen blev till skog och ingen slog längre dikesrenar och vägkanter. Utan EU-stöd hade lägdorna stått oslagna också. Motorgräsklipparen trampar ständigt Häggen på tårna. Tacka vet hon forna tiders lieslåtter.
Kanske kommer liemannen fortare än Häggen anar. Häggen är gammal och trött. Femte generationen barnafötter springer nu runt henne. Flera gånger har häggspinnarmalen attackerat hennes krona. För varje år blir blomningen tunnare och grenarna skörare. Nostalgin räddar henne kvar varje år. Utan Häggen ingen sommar.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

25
Maj

Hallå omvärld!

Hallå världen! Hur är det där ute? Här inne har vi efter gårdagens häftiga åskväder varit utan telefoni, internet och TV i drygt ett dygn. Lägg därtill ett heldagsregn så är lappsjukan nära. För en gångs skull är jag glad att LRF gått över till Telenor så att åtminstone jobbdatorn har omvärldskontakt, om än med lägsta möjliga signalstyrka. Telia har lovat att vi ska vara tillbaka på kartan senast kl 18 på onsdag, fyra dygn efter åskvädret. Kanske tror du nu att jag bor i väglöst land långt från ära och redlighet? Det där med ära och redlighet är ju en tolkningsfråga, men väglöst är det definitivt inte i Ås, nio kilometer från residensstaden Östersund, mitt i Sverige.

Sveriges Radio - vår livlina i åskdrabbad cyberspace

Radion är vår livlina denna valvakornas kväll. Och visst går det att lyssna till procentsiffror också, även om valresultat rent pedagogiskt gör sig bättre i TV-mediet. Just nu verkar det som om kvinnorna haft stort inflytande på valresultatet. Då tänker jag inte bara på FI:s intåg på arenan. Kvinnorna har också dissat Moderaterna. Endast 14% av Moderaternas väljare är kvinnor. Miljöpartiet däremot har 57% kvinnor bland sina väljare. Vilken roll spelade den avslutande TV-debatten månntro? Arrogant karl kontra alert kvinna.

 

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

21
Maj

Ny vår för skogen?

Tibast - ett säkert vårtecken i skogen

Ny vår för skogen blir det förvisso varje år när ljus och värme sätter fart på den gröna fabriken. Men i år är ny vår för skogen även namnet på Naturskyddsföreningens förslag till ny skogspolitik. Skulle den förverkligas så innebär det definitivt inte någon ny vår för skogsägaren. Nej det blir nog snarare till att gå i vinteride de närmaste decennierna. Ett av förslagen är nämligen att hos varje enskild skogsägare ska 20% av skogen vara äldre än 140 år, och detta utöver de 20% av all skog som ska avsättas formellt. En kollega räknade ut att förslaget innebär att 38% av våra skogar skulle undantas från brukande under lång tid. Det motsvarar all skog i landet äldre än 60 år. Det innebär också att det där med omställning från fossilberoende till biobaserat samhälle får vi lägga på is några decennier (om det finns någon is att lägga den på sen i vårt föränderliga klimat).
Några andra förslag i en ny vår för skogen:
- Beslut om godkänd avverkningsanmälan ska kunna överklagas 3 veckor efter beslutet.
- Talerätt för intressenter, typ Naturskyddsföreningen, vid alla skogsbruksbeslut.
- Produktionsmålet i skogsvårdslagens portalparagraf tas bort.
- Bara färskt granvirke ska omfattas av skogsskyddsbestämmelserna. Vindfällen av tall kan alltså lämnas för att föda upp märgborrarna.
- Lagstadgad skogsbruksplan inkl natur-, sociala och kulturvärden. Oriktiga uppgifter i planen straffbeläggs.
- Träd med exponerad ved (kan det gälla t ex en fäll- eller körskada?) får inte avverkas
- Tillsynen över skogsbruket läggs på länsstyrelsen.
Jag tror jag slutar här. Även om du som skogsägare får många års sömn om detta går igenom så är det synd att förstöra din nattsömn fram till dess.

 

 

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

16
Maj

Har hen skinn på staken?

Det kan väckas många tankar runt ett livfullt kaffebord på en levande arbetsplats. Idag var ett av ämnena vid vårt kaffebord, liksom säkert vid många andra, Maud Olofssons pinsamma framträdande i Aktuellt. Vad är sanning? Vem offras för vem? Vid bordet fanns minst en ung, alert och engagerad yrkeskvinna med starka åsikter. (det var inte jag) 
Samtalet tog sedan ett annat spår. Jag berättade om en kvinna som nyss bytt jobb, beskrev hur duktig hon är, och sen sa jag ”… och hon kan nog vara ganska krävande”.  Ung, alert,  engagerad yrkeskvinna med starka åsikter replikerade reptilsnabbt ”Hade du sagt ”krävande” om det hade gällt en man?” Nej då heter det istället att han är ”drivande”, ”driftig” eller ”vet vad han vill”. Kvinnor är veliga, män är eftertänksamma. Kvinnor surrar, män brainstormar. Det finns hur många exempel som helst på könsskilda värdeladdade ord. Och jag måste erkänna att efter fyrtio år i en mansdominerad bransch faller jag lätt in i den gängse trallen. Jag har nu, heligt och dyrt, bestämt mig för att vakta min tunga.
Vi konstaterade till sist att om en driftig person säger man om det är en kvinna att hon har skinn på näsan, om det är en man så är det stake i honom. Ska vi vara könsneutrala får vi väl börja säga att ”hen har skinn på staken”.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

13
Maj

Naturhänsyn ger effekt

Ett av mina roligare uppdrag är som ordförande i styrgruppen för Kunskap Direkt, Sveriges, ja kanske världens, bästa skogliga kunskapswebb. Men framgång är färskvara. Därför har dagens styrgruppsmöte haft fokus på hur vi ska utveckla Kunskap Direkt för framtida behov. Mycket handlar om tillgänglighet och pedagogisk utformning, att enkelt få tag i den kunskap man som användare behöver här-och-nu.

Antalet gamla träd i ungskogar är idag lika många som år 1955

Extra roligt idag var också ett försenat ”releaseparty” för två nya moduler på Kunskap Direkt; Naturhänsyn och Vägar, i närvaro av ansvariga forskare. Lena Gustafsson, SLU, ingjöt hopp i sargade skogssjälar – generell naturhänsyn ger effekt. Visst har vi väl trott det, men det gör extra gott när en objektiv forskare visar det med siffror. Jag hoppas verkligen att hennes uppgifter når fram i den mediala djungeln. Hon berättade bl a följande tre saker:
- Vi får mer och mer död ved och äldre träd i våra ungskogar (1-10 år gamla). Antalet gamla träd i ungskogar är nu uppe i samma nivå som 1955 (se diagrammet på bilden).
- Den rödlistade större flatbaggen (Peltis grossa) gillar skogsbrukets högstubbar och förökar sig i dem.
- Grova aspar som lämnas som naturvärdesträd vid slutavverkning har 10-16 år senare 30-40% fler lavarter på sig. När det gäller rödlistade arter ungefär lika många efter 10-16 år som strax efter avverkningen.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

9
Maj

I landskapslaboratoriet

Sitter och försöker smälta intrycken från förra veckans kursträff i Skåne. Tur att inte Maceij Zaremba var där för då hade det nog blivit en artikelserie om skogsmaffian. Vi som var där känner oss inte som någon maffia, däremot som gamla goda vänner från fyra års jägmästarstudier. Våra kursträffar håller vänskapen vid liv och ger tillfälle till erfarenhetsutbyte och ny kunskap. Den här gången besökte vi t ex ett landskapslaboratorium i Snogeholm.
Historien om landskapslaboratoriet inleddes med att en av kurskamraterna i början av 1990-talet besökte ett sånt i Canada. 1994 anlades landskapslaboratoriet i Snogeholm på 30 hektar åkermark som skulle planteras igen. Istället för att plantera gran, som då var gängse metod, anlades 69 ytor med nästan alla våra svenska trädslag, några trädslagsrena, några i olika blandningar. Syftet var att skapa miljöanpassade produktionsskogar, vackra artrika bestånd med värdefullt virke. Det var framsynt att beakta rekreations- och estetiska värden i en tid när det politiskt korrekta mantrat var biologisk mångfald.
Nå, hur såg det ut i landskapslaboratoriet nu då? Jägmästarkurs 72/76 gjorde en vetenskaplig utvärdering av olika nyttor och värden på de olika ytorna. Det resulterade i att kursens favoritträdslag blev björk. Trivselfaktorn i en ljus björkskog med grön markvegetation bidrog starkt. Grönt är skönt!

Jägmästarkurs 72/76 gillar björkskog

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

6
Maj

Om och om och om igen

Om och om och om igen ......

På 1960-talet hade Dave Clark Five en stor hit med låten ”Over and over”. Jag minns hur jag som ung tonåring spelade skivan om och om och om igen, den var ju såååå braaa. Utöver en massa hummande löd texten ”I said over and over and over again ….”.  När jag idag lyssnar på låten, prova gärna här, känns både text och musik väldigt enkelspårig. Jag är glad att populärmusiken utvecklats vidare.
Mina tankar löpte in på spåret ”om och om och om igen” när Naturskyddsföreningens tågreklam började dyka upp igen härom veckan. Ifjol handlade deras tågreklam om hur värdelös Nils Holgerssons resa skulle ha varit om han hade gjort den år 2013, med kalhyggen, monokulturer m fl eländigheter. (Boken ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” gavs ut 1906. Stora delar av landets skogar var då i ett eländigt tillstånd, sönderhuggna och ej föryngrade.) I år handlar Naturskyddsföreningens tågreklam om att Sverige inte längre ser ut som du tror. Budskapet är samma som ifjol, skogsbruk är eländes elände, over and over and over again. Är det tron på att det som upprepas om och om och om igen till slut blir en sanning som gör att man fortsätter med samma argumentation trots att skogsdebatten i övrigt förfinats? Se t ex de intressanta framskrivningarna av landskapet vid olika hänsynsnivåer som gjorts i den nya Naturhänsynsmodulenwww.kunskapdirekt.se . De ger inspiration och underlag för konkreta naturhänsynsåtgärder med effekter för framtiden. Jag tror betydligt mer på den sortens arbetssätt än på detaljreglerande lagstiftning. (Se för övrigt en analys av de ekonomiska konsekvenserna av Naturskyddsföreningens förslag om 20% skog över 140 år på den här länken. )

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

29
Apr

Det lönar sig

Förändringens fyra rum

Det lönar sig med jämställdhet. Det var ett av budskapen i ett föredrag som vi i Föreningen Skogens styrelse tog del av idag. En VD från skogssektorn berättade om konsten att bygga en hållbar organisation och öka konkurrenskraften. Det finns enligt honom bara två konkurrensfördelar som håller över tid. Den ena är förmågan att lära och ta till sig nya idéer fortare än konkurrenterna. Den andra är förmågan att ifrågasätta nuvarande arbetssätt och produkter och inte klamra sig fast vid gamla sanningar. För att klara detta måste vi ha medarbetare med nya kompetenser och nya perspektiv. För att få dessa på kroken måste man ”fiska i hela dammen”, dvs anställa både kvinnor och män. 
En organisation blir dock inte jämställd bara av att anställa x% kvinnor. Nej det handlar mer om företagskultur; värdegrund, normer och arbetssätt. I en sen urminnes tider mansdominerad bransch som skogen kan det behövas ett rejält förändringsarbete. Bilden visar de olika faserna i en förändring, från den trygga nöjdheten via förnekelse och kaos till inspiration och förnyelse. Och inspiration och förnyelse är väl just vad en bransch i omställning, som vår,  behöver.
Ett mål för det företag som den här VDn leder är att år 2017  vara bäst i skogsbranschen på jämställdhet. Är det några som vill utmana dem? Isåfall kanske vi är på väg mot en verklig förändring. För, som vi luttrade skogskvinnor vid dagens möte konstaterade så är det nog först när männen driver jämställdhetsfrågorna som de tas på allvar.

Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad