24
Maj

Det gröna undret

Tänk att de kommer varje vår, dessa fantastiska dagar när grönskan bara exploderar. Plötsligt bara står den där i full funktion, den gröna fabriken som fångar solenergin och omvandlar den till allsköns nyttigheter. Människan konstruerar med stor möda solceller för att fånga den ständigt flödande solenergin, vårt enda egentliga tillflöde av energi. Klorofyllet bara  finns där i allt som grönskar och fångar så elegant upp den instrålande energin och lagrar den tills den nyttjas som mat för djur och människor, som ved till bränsle, byggande, papper. Visst är det ett under!
Fascinationen över det gröna undret bidrog till mitt yrkesval. Nästan alla skogsutbildade har ett stort naturintresse som drivkraft och jägmästarutbildningen ger goda möjligheter att förkovra sig inom bl a botanik, zoologi, ekologi, marklära för den som är intresserad.  Med en stabil baskunskap blir det lättare att förstå sambanden i den gröna fabriken och överföra dem i tillämpat skogsbruk. Kanske är det just på grund av att man har denna kunskap i bagaget som skogsfolk nu tar så illa vid sig av den pågående mediadebatten där skogsbruket skildras som naturmarodörer. Vi naturvetare som jobbar med det heliga brukandet av den gröna cellen för att försörja klotets växande befolkning har noll förståelse för storstadsbornas och kulturelitens syn på skogen och skogsbruket. Noll förståelse, hundra förnärmelse, noll kommunikation. Det finns en del att göra här.

En blivande botanist studerar släktet Taraxacum

Jag hyser dock gott hopp för framtiden. Den unga damen på fotot här uppvisar trots sin ringa ålder, två månader och två dagar, och storstadsboende ett mycket stort botaniskt intresse. Nästa gång ska jag introducera våra skogsträd för henne.

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

Marianne Eriksson

Kategorier:

Okategoriserad

13 Kommentarer

1
Jonas Rosenlind 24 maj, 2012

Ja naturen är fantastisk och man blir glad när solen får allt att slå ut i blom. Naturens underbara förmåga att glädja kan vi nog alla skriva under även om vi har lite olika syn på hur vi skall dra nytta av den.

Den frustration ”skogsindustrin” känner gentemot ”kultureliten” kan vi som har en något annan bild av hur skogen skall hanteras känna gentemot ”skogsindustrin”. ;)

Jag och många med mig blir förundrad av hur exempelvis Södra i generella ordalag säger att kontinuitetsskogsbruket är 40% sämre än trakhyggesbruket. När det är enkelt att konstatera att så inte är fallet i de flesta praktiska situationerna. Södra får såklart ha den åsikten, men det är lite synd om skogsägaren som utan tanke tar det till sig och inte förstår att situationen skulle kunna vara helt annorlunda för honom eller henne. Men alla får ta ansvar för sina egna handlingar.

// Jonas Rosenlind

2
Marianne Eriksson 24 maj, 2012

Jonas, det gläder mig att ha så trogna bloggläsare som du. Du måste dock öppna dina sinnen när du läser det jag skriver. Jag tycker om att bygga in undertoner i det jag skriver, väcka funderingar helt enkelt. Den här gången var den underliggande tonen en kritik mot att vi skogsmänniskor är så dåliga på att kommunicera med omvärlden om vad vi gör i skogsbruket och varför vi gör det.
Tyvärr har du också läst fel på ett par för andemeningen väsentliga ord; jag skriver ingenting om ”skogsindustrin” i detta inlägg. Jag skriver om ”skogsfolk” och ”skogsutbildade”, människor av kött och blod som gillar naturen och sitt jobb. Jag förstår faktiskt inte hur du kan uttolka detta som ”skogsindustrin”.
Vad gäller Södras beräkningar så är Göran Örlander en av Sveriges mest välrenommerade skogsforskare, tillika skogsägare och numera även skogschef på Södra. När han säger något har han grund för det. Det är alltså inga ”generella ordalag” det handlar om. Kontakta gärna honom direkt för att diskutera frågan.
Till syvende och sist konstaterar du, liksom vi båda tidigare gjort, att det är skogsägaren själv som tar besluten. Underskatta inte skogsägarna, de tänker och förstår lika mycket som någon annan.

3
Jonas Rosenlind 25 maj, 2012

Hej.

Jag raljerar lite när jag skrev skogsindustri. skrev inom ”” också.

Jag vet precis hur södra räknar. Andra auktoriteter på området som exempelvis Peter lohmander kommer fram till andra svar än södra. Har du själv koll på hur södra räknar och kommer fram till det de gör?

Jonas

4
Jonas Rosenlind 25 maj, 2012

Hej igen!

Vill bara pointera att jag inte har någon kritik mot skogsägare och skogsfolk utan bara lite funderingar kring den ensidiga informationen från aktörer som LRF och Södra. För övrigt tycker jag att både Södra och LRF gör ett jättebra jobb för sina medlemmar.

Södras beräkningar visar ett typfall med vissa förutsättningar. Peter Lohmander använder för övrig samma beräkningsmodell men kommer fram till andra siffror.

Fundera själv hur Södras kalkyl passar en skogsägare med 200 hektar som vill bruka skogen så att han eller hon får löpande intäkter från skogen. Det vill säga regelbundna uttag med låt säga 10-års intervaller.

Skogsägare förstår lika mycket som andra; men om de frågar sin lokala representant från Södra om kontinuitetsskogsbruk är något för mig och möts med svaret att det är 40% sämre då är det lätt att inte fundera vidare på frågan utan fortsätta med att kalhugga sin skog.

// Jonas

5
Marianne Eriksson 25 maj, 2012

Vi har nog lite olika syn på vad som är auktoriteter. Jag vill ha både biologi och ekonomi i analyserna.

6
Marianne Eriksson 25 maj, 2012

En bra rådgivare ger inte bara en %-siffra som råd, en bra rådgivare förklarar vad som ligger bakom.

7
Jonas Rosenlind 27 maj, 2012

Hej!

Hoppas att den du har rätt ang. bra rådgivare.

Hur hade du själv förklarat för en skogsägare som har 250 hektar och som funderar på att börja bruka skogen med kontinuitetsskogsbruk. Skogsägaren vill under en skogscykel på låt säga 65 år bruka skogens tillväxt och vill ha sina uttag med 10 årscykler. Hur hade du använt exempelvis Södras beräkningar?

// Jonas

8
Marianne Eriksson 29 maj, 2012

Jonas, jag tycker att du ska diskutera Södras beräkningar direkt med Göran Örlander utan mellanhänder.

9
Jonas Rosenlind 30 maj, 2012

Hej.

Fast nu var jag nyfiken på hur du som rådgivare hade svarat en skogsägare. Jag vet hur södra räknat och fått fram sitt svar. jag vet också att beräkningen inte är helt enkel att förstå så jag var nyfiken hur en erfaren rådgivare som du hade förklarat för en skogsägare.

Jonas

10
Marianne Eriksson 2 juni, 2012

Jag skulle utgå från den enskilda fastighetens biologiska förutsättningar.

11
Peter Lohmander 8 juli, 2012

Hej!
Jag skickar min föredragning från Almedalen här:

Lohmander, P., Miljövänligt skogsbruk är lönsamt!
- Detaljregler måste därför revideras
Almedalsveckan 2012, Föredrag:

http://www.Lohmander.com/PLADSUM2012.pdf

http://www.Lohmander.com/PLAlme12.pdf

http://www.Lohmander.com/PLAlme12.ppt

Bästa hälsningar,

Peter Lohmander

12
Marianne Eriksson 12 juli, 2012

Peter, jag har godkänt ditt inlägg här på min blogg men det innebär inte att jag instämmer i det. Eftersom jag har semester nu går jag dock inte in i någon diskussion, till det är sommaren för kort.

13
Peter Lohmander 13 juli, 2012

Hej Marianne!

Jag önskar Dig en givande semester.

Peter
Peter Lohmander

Skriv en kommentar

(måste fyllas i)
(publiceras ej, måste fyllas i)

Vad är 7 + 14 ?
Please leave these two fields as-is:
Säkerhetsfråga för att bevisa att du är en människa.