Vem är det som är lång, ljus och vacker? Nej jag tänker inte på Fröken Sverige, jag tänker på årets längsta och ljusaste dag. För att inte tala om hennes ljusa, nästan obefintliga natt. Att stå på berget i Bingsta klockan elva på kvällen och se solen sänka sig över Storsjön väcker de fornnordiska hedniska generna till livs. Jag kan verkligen förstå att dessa, de ljusaste av dagar och nätter, ägnades åt att hylla livets växtkraft. Allt är grönt, allt är ljust, och fotosyntesen jobbar dygnet runt. Nu vore det lätt att än en gång halka in på lovsången till den gröna cellen och glädjen att få jobba med att odla, skörda och förädla förnyelsebara råvaror, Rio +20, hållbart skogsbruk och hela baletten. Jag bespar er läsare det för den här gången och önskar er istället en riktigt grön, skön och ljus midsommar.
Marianne Eriksson








