Möte med övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet. Fem år har gått sen första mötet. Då var mycket oklart, vilka måltal och indikatorer skulle landsbygdsprogrammet ha och hur höga skulle de vara? Efter ett år såg det dystert ut, lågt ansökningstryck, Leader stod och stampade och Skogsstyrelsens LBP-hantering hade kapsejsat. Nu, efter fem år, rullar programmet på och allt pekar på att de flesta av programmets mål kommer att uppnås. Talessättet att det omöjliga bara tar lite längre tid stämmer tydligen.
En gång om året är ÖK-mötet utökat med en dags studiebesök på olika företag som fått stöd från landsbygdsprogrammet. Den här gången besökte vi tre företag i Norrbottens kustland, värdefulla betesmarker, en gårdsrestaurang och en mjölkgård. Minsta gemensamma nämnare för dem var ett brinnande engagemang och många, många arbetstimmar veckans alla dagar. Gudskelov så uttalade alla också klart att stödet från landsbygdsprogrammet betydde mycket för att de skulle kunna utveckla sitt företagande. Annars hade ju landsbygdsprogrammets insatser varit meningslösa. Extra viktigt var det den här gången eftersom vi hade besök från finansdepartementet, regeringens plånbok, med oss, en man i randig kostym och svarta blanka skor. Efter en tur i kvigornas betesmarker var inte skorna så blanka längre.
Marianne Eriksson









