11 Kommentarer

1

Jan Nilsson 9 maj, 2012

Hej Marianne
Jag är lika frustrerad som du. Jag tror man måste söka förklaring i att allt tyckande inkl det mesta av politiken också sker utifrån ett rent konsumentperspektiv som grundas på ett lika konsumentfixerat livscykelanalyserande av bioproduktion där själva företagandet uteslutits. Dvs LCA för all biomassa upptar endast rörliga och direkta insatser och åtgärder och utesluter därmed både aktuella och historiska arbetsinsatser och anläggningsbyggande som utgör en så stor del av resursförbrukningen OCH produktionsresultatet.
Jag tror man måste kräva en vetenskaplig omvärdering av själva LCAmetodiken för bioproduktion innan det blir möjligt att förklara för icke branchkunniga vad det egentligen handlar om.

2

Linda Hedlund 9 maj, 2012

Även om jag gett mej in och kommenterat valda delar av Zarembas texter så delar jag din syn helt – tycker han så själv, och kan motivera varför är det ok – gör han inte det är det rent osaklig journalistik. Utan reflektion av just VARFÖR vissa av han sagesmän uttryckt sej som dom gjort.

3

Andreas Johansson 9 maj, 2012

Det är givetvis svårt men det är av vikt att pedagogiskt försöka förklara fördelarna med dagens skötseltekniker för allmänheten. Den kunskapen har inte riktigt nått fram, och en majoritet (även av mindre skogsägare) sätter likhetstecken mellan skövling och kalhyggesbruk. Zaremba bör givetvis bemötas i varje sakfel och inkonsekvens. Gärna med pedagogiska bilder och exempel. Enkelt, ödmjukt, välskrivet – och med hänsyn till frågans komplexitet. Börja exempelvis med att leta upp en bild över Storfors från seklets början. Det kan vara möjligt att visa att skogen som Zaremba vill freda då var just ”plantage”.

4

Marianne Eriksson 10 maj, 2012

Ja nog är det så att skogsnäringen är alltför dålig på att på ett pedagogiskt och för allmänheten tilltalande sätt tala om vad vi gör och varför. Sändare och mottagare ligger på helt olika våglängd och resultatet av det ser vi bl a nu. Från LRF och skogsägarrörelsen jobbar vi på att på ett bättre sätt berätta om skogen och den enskilde skogsägaren. Dock kommer vi inte att göra det genom att dissekera Zarembas artiklar för det ser vi inte som ett fruktbart arbetssätt. Hör gärna av dig till mig så kan vi utbyta idéer om bra arbetssätt.

5

Marianne Eriksson 10 maj, 2012

Jan, jag kan inte påminna mig om att jag sett några riktiga livscykelanalyser för skogsbruk. För kol finns kretsloppsberäkningar, sitter just nu med Mats Olssons i KSLAs tidskrift nr 4 2010. Har du sett några totala LCA-analyser? Tipsa mig gärna isåfall. Energiflödet t ex är ju väldigt intressant i den fantastiska gröna solfångare som skogen är.

6

Erik Persson 10 maj, 2012

Det är tragiskt att att en person som officiellt företräder LRF ger sig till att använda personangrepp istället för fakta i sin ”argumentation”. För den som vill ställa sig över retoriken och ta reda på fakta rekommenderas denna rapport från Artdatabanken:
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/om-oss/publikationer/bocker/2011-tillstandet-i-skogen/

7

Jan Nilsson 10 maj, 2012

Ja, det är ju energiflöden alla pratar om, och jag påstår att jord- och skogsbruk är i princip samma sätt att producera biomassa med 1) arbete, 2) mark och anläggningar, dvs investeringar och 3) olika direkta hjälpinsatser, där tillvaratagandet av solflödet och vattenflödet med näringsinnehåll blir både mål och medel. Skillnaden mellan skogs- och jordbruk är bara tidsfaktorn, annars är allt lika.
Alla delarna innehåller stora mängder tillförd hjälpenergi där solen bara är en del, och det är väl själva finessen bakom begreppen ”-bruk” eller kultur. Vare sig man är djur eller människa måste man i någon mening producera och aktivt bära hem all nödvändig och användbar biomassa och energi.
I allt samhällsbyggande tillkommer en maktfaktor där både enskilda och grupper av makteliter i alla tider strävat efter att konsumera större värden än vad man själva kunnat producera. Det måste alltså ske på bekostnad av andra gruppers inskränkta konsumtion och försvårade produktion, vilket man gärna försöker förneka.
Det är här jag tror skon klämmer, att man idag inte vill värdera punkterna 1) och 2) i heltäckande LCA.
Som jag förstår finns dom inte (ännu) och det vore väl hög tid att några som är engagerade i produktionen klämmer den seriösa vetenskapen på tydliga besked om dom här räknemetoderna.

Alla kolkretslopp, andra -lopp och energiberäkningar blir rätt meningslösa när dom inte omfattar hela verkligheten.
F ö så undrar jag om inte urskogarnas värde som kolsänka är överreklamerad. Efter en genomsnittlig trädgeneration har dom väl nått sitt maximala förråd – sedan levererar dom lika mycket kol i växthusgaser som det som binds i fotosyntesen.
I en kulturskog skördar man regelbundet en stor del av det bundna kolet och bygger in en hel del av det i konserverad och långlivad konsumtion som utgör samhällets ständigt växande kolsänka. Det här gäller dock inte den bioenergi som skördas och förbränns – den har ungefär samma status som urskog ur miljösynpunkt, eller möjligen bättre efter som det inte släpps ut oförbränd metan?

8

Jonas Rosenlind 11 maj, 2012

Jan Nilsson, ang skogen som kolsänka finns det en rapport Publicerad i april 2011 av Svenska Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF i samarbete med Luftförorenings- och klimatsekretariatet (AirClim) som tar upp denna frågeställning.

Gammal skog fortsätter att binda kol i många hundra år och det är i marken som kolet binds. För övrigt så frisläpps detta kol i stora mängder vid kalhuggning och det tar upp till 30 år innan en ny skog kompenserat för detta utsläpp.

Rapporten finns på http://www.wwf.se/source.php/1368699/Hugga%20eller%20skydda_Boreala%20skogar%20i%20klimatperspektiv_rapport%20WWF%20SNF_juni%202011.pdf

”Att omföra boreal naturskog till brukad skog har negativ klimateffekt på kort och medellång sikt, eftersom delar av det stora kolförrådet avgår till atmosfären vid avverkning.
Det tar lång tid, 100 år eller mer, för en ny skogsgeneration att binda motsvarande mängd kol, vilket alltså innebär att naturskogsavverkningar i detta tidsperspektiv ökar
den globala uppvärmningen ytterligare.”

Sedan vet jag att alla inte håller med om detta, men det får stå för dem. Man får tro vad man vill och agera utifrån det.

9

Marianne Eriksson 11 maj, 2012

Hej Erik! Roligt att ha en ny besökare på bloggen. Observera vi som bloggar på LRFs bloggportal uttrycker våra personliga reflektioner och åsikter, och inte är LRFs officiella röst. Jag har dock efter ditt inlägg noga läst igenom det jag skrivit och jag tycker inte att jag gör personangrepp, det är arbetssättet jag angriper. Sen måste jag väl medge att känslorna svallar mer än normalt och kanske gör mitt språk onödigt hårt. Även om Zaremba angriper Bergvik och Skogsstyrelsen så svärtar detta i allmänhetens ögon ner hela skogsbruket. Jag lider å mina släktingars, grannars och vänners vägnar. De är skogsägare som älskar sin skog och brukar den med sikte på att deras barn och barnbarn ska ta över den. De är verkligen inga skövlare. Artiklarna svämmar över av sakfel och känsloutspel som skadar landsbygdens skogsföretagare, de som lever av och för skogen.
Vad gäller Artur Larssons rapport så känner jag till den. Du vet antagligen lika väl som jag att den inte är vetenskapligt granskad av SLU.

10

Marianne Eriksson 12 maj, 2012

Jonas, det är total livscykelanalys jag efterlyser, inte bara kolet.

11

Jonas Rosenlind 12 maj, 2012

Hej!

Mitt inlägg vara bara för att svara på Jan Nilsson fråga/fundering kring kolsänkan i uppvuxen skog.

// Jonas