Marianne Eriksson

Motorsåg i kläm

Den alltför tidiga och snabba snösmältningen i våras lämnade oss med det trista valet  pest eller kolera, körskador eller kvarlämnade vindfällen. Det blev kolera, och i helgen var det dags att kapa loss de övergivna fröträden från sina rotvältor. Väderprognosen spår kyla så om snön håller sig borta kanske vi äntligen kan få en vinter med rejäl tjäle.
Vid arbete med vindfällen vill det till att man behärskar kaptekniken och har respekt för virkesspänningarna för olycksrisken är stor. Min tvåbenta skogsmaskin gjorde ett bra jobb ….. ända till sista trädet som försmädligt nog klämde fast sågen. Kombinerad list och styrka löste dock situationen den här gången. Det går inte lika bra för alla och därför är det jobb som görs i Säker Skog oerhört viktigt. Hela 29 000 motorsågs- och röjsågskörkort är nu utfärdade. Läs här om vad man ska tänka på vid arbete i stormfälld skog.

På vår skogliga myndighet håller man på arbetstiderna, inga halvdagar före röd dag där inte. Med anledning av detta befann jag mig på trettondagsaftonens eftermiddag sittande i Skogsstyrelsens väntrum. Där gick det ingen nöd på mig. Även om dagens informationsbroschyrer inte kan jämföras med den breda floran av pedagogiskt material som Skogsstyrelsen framställde på ”den gamla goda tiden” så fanns det gott om intressant väntrumslektyr.

Ett 310-kronors-träd?

Ett par informationsblad märkta 2012 väckte min uppmärksamhet sådär på det nya årets femte dag, up to date i ordets rätta bemärkelse. Där stod bl a om de olika schablonersättningar man kan få inom stödet för Skogens mångfald. För stängsling av lövungskog i naturvårdssyfte kan man få 6800 kr/100 meter och för att skapa våtmark genom att täppa igen dike 950 kr/dikespropp. Hamling av naturvärdesträd ger 310 kr/träd. Det gäller dock att man inte hamlar så hårt att trädet dör för man får bara 80 kr/träd för att skapa död ved ….. och jag tror inte man kan få ut båda ersättningarna för samma träd.
Skämt åsido så behövs det här informationsmaterialet verkligen. Intresset för att söka dessa stöd har nämligen varit minst sagt svalt bland skogsägarna. Kontraproduktivt,  tycker de som hellre vill hellre se minskade klövviltstammar och rensade diken.

Stormen Dagmar har bedarrat. Efter henne kom snön, flera decimeter nysnö ligger nu som ett vitt täcke över de nerblåsta träden. Den snön hade vi kunnat vara utan. Upparbetningen av vindfällena försvåras och det luckra snötäcket försämrar tjälens möjligheter att växa sig stark.
Det blir ett tufft år för skogsbruket i Dagmars revir. 4-5 miljoner kubikmeter bedöms ha blåst ner totalt, dessutom spridda över ett stort område. Skogsägarföreningarna och skogsbolagen omfördelar nu sina maskingrupper för att hinna ta hand om virket innan kärlekskranka barkborrar vädrar morgonluft.
Efter Gudrun lärde vi oss att stormen har mentala efterverkningar också. Sorgen över att skogar som man vårdat genom åren nu ser ut som restskogar tar tid att bearbeta. Oron gnager över om man ska hinna få ut virket i tid och vad försäkringen egentligen täcker. Missräkningen suger över att sälja virke just nu när efterfrågan är dålig och priserna sjunker. De sociala mötesplatser som skogsägarföreningarna och LRF kan erbjuda tror jag är extra viktiga ett år som detta. Delad sorg är halv sorg.

Inte vilket vindfälle som helst

Fint skidföre blev det i alla fall av snöfallet. Ett stort tack till markägare och lokala spårgeneraler i Ås som kapat alla vindfällen som lagt sig över skidspåret. Det var med extra stor sorg i hjärtat jag beskådade vindfället på fotot här intill. På just det här trädet satt nämligen en brevlåda där man genom att lägga en lapp när man passerade deltog i ett månadslotteri där man kunde vinna en tårta. Ju fler varv desto fler vinstchanser. Jag har vunnit en tårta under mina tjugo år i Ås. Vem vet, kanske hade januaritårtan 2012 blivit min om inte Dagmar hade snott den.

I den här lådan skulle min vinstlott ha legat

Låt oss börja på ny kula 2012

Varje nyårsdag vaknar jag med den sköna känslan av att NU stundar nya tider, ett nyfött och oförstört år väntar. Nu finns möjlighet att börja på ny kula, lämna gamla surdegar, hitta nya perspektiv på gamla frågor, stressa mindre och njuta mer. Nytt år = nya möjligheter.
”Vad ser du fram emot 2012?” Den frågan ställdes idag i en av våra kvällstidningar till ett antal kändisar. Jag fick aldrig frågan men hade jag fått det skulle jag kanske ha svarat så här:
- Väder och avverkningsresurser så att effekterna av Dagmars framfart kan minimeras.
- Ökad efterfrågan på sågade trävaror.
- Fortsatt ”glasnost” mellan Skogsstyrelsen och skogsnäringen.
- Att skogsnäringen enigt står upp för Skogen i Skolan.
- Att Skogsriket går från vision till verklighet.
- Att på nyårsafton 2012 kunna blicka bakåt och se att mina förväntningar uppfyllts.

Natten till annandag jul frustade draken Dagmar till, ljuset slocknade och ett ännu okänt antal kubikmeter skog föll till marken. Vår väg till omvärlden spärrades av en gran i sina bästa år som intagit horisontalläge över vägen. Motorsågen befann sig på fel ort men en bågsåg, en yxa och två ivriga män löste den knipan. Värre verkar det vara för grannen där ett nygallrat och välartat bestånd fullständigt trasats sönder.
Jag har under hela mitt liv färdats längs samma vägsträcka, numera E45, med jämna mellanrum. Aldrig förr har jag sett så många vindfällen längs vägen. Värst drabbade är nygallrade bestånd, hyggeskanter, fröträdsställningar och trädridåer men inga skogar verkar ha gått helt oskadda ur stormen. Dagmars vindstyrka sägs ha varit i klass med Gudruns, upp till 45 m/s i byarna, men omfattningen av skadorna är troligen inte lika stora.

Grannens f.d. granna skog

Problemen för de boende i Dagmars revir syns kanske inte så mycket i media. Det är ju ett glest befolkat område där man inte är van att höja rösten. 3-4000 hushåll i Jämtlands län är dock inne på sitt tredje dygn utan el, vilket oftast innebär att man också är utan vatten. Men landsbygdfolket är ett härdigt släkte. En dam på äldreboendet Bostugan i Hunge konstaterar i dagens ÖP att ”vi har varit med om värre”. En helikopterförare svarade i lokalradion idag på frågan om det inte är fruktansvärt farligt att flyga i det stormiga vädret ”Njaa, det är bara lite obekvämt”.
Återstår nu att se hur obekvämt det blir för de skogsägare som drabbats av Dagmars framfart. Det blir ett elddop för LRFs nya skogsförsäkring.