Marianne Eriksson

Vilken fantastisk sommar det varit för våra skogsplantor i Jämtland. Gott om vatten i lämpliga portioner och ganska varmt. Jag gick just en runda över vår plantering från i juni och blev positivt överraskad. Särskilt granplantorna såg väldigt välmående ut. Hyggesmiljön kan  ju ofta få granplantorna att se ut som nyanlända chartersvenskar med magproblem, men de här var grannt gröna och växtliga. Jag såg faktiskt inte en enda död planta. I och för sig hade skymningen börjat smyga sig på ……… och kanske såg jag bara det jag ville se.

Eskil Erlandsson lär ha sagt att andhämtning är ett av skogens viktiga mervärden. Häromkvällen begav jag mig ut med min privata skogsstyrelserepresentant för andhämtning i grannskogen. Det var exakt rätt tid för musöron och murklor. Understundom hänföll vi även åt skogliga betraktelser. Onekligen väcker det tankar att se att hygget som togs upp i mitten av 90-talet, markbereddes och planterades nu har ungskog som är betydligt högre än på grannskiftet som avverkades minst fem år tidigare och lämnades för självföryngring. Det hygget fick sedan markberedas om och planteras för några sedan. Tio förlorade år – och det blev inte ens någon kvalitetsskog.
Kanske undrar ni hur det gick med andhämtningen? Det fanns inte en enda and att hämta, däremot såg vi en sparvhök.