Hur dum kan man egentligen vara? Hur kan fyra skogsmänniskor som i sitt yrkesvärv talar klokt om de ekonomiska och skötselmässiga riskerna med fröträdsställningar ändå ställa fröträd på sin egen mark? Ställa och ställa förresten, nu ser det mer ut som om fröträden är lagda. Lägga fröträd var Dagmar duktig på att göra.
Kan någon klok skogsrådgivare komma och tala om för mig att fröträdsställningar kräver en alert skogsägare som redan i samband med gallringarna friställer fröträden. Skogsägaren ska också vara på hugget och markbereda hösten innan det blir bra fröår. Varje gång det stormat ska hon ta en tur och kolla läget. De fröträd som blåst omkull ska hon sen upparbeta och köra fram till bilväg. Eftersom flyttkostnaderna blir höga för några få fröträd är bästa alternativet att hon själv har maskinpark för detta. När plantskogen kommit upp gäller det att i rätt tid, och vid rätt snödjup för att inte skada plantorna, avveckla de fröträd som inte blåst omkull. Har föryngringen tagit sig bra gäller det sen att göra en plantröjning så att huvudplantorna får en chans att växa sig starka. Skogsägarens barnbarnsbarn kommer förhoppningsvis att få skörda kvalitetsvirke, dock minst tio år senare än grannen som planterade istället för att ställa fröträd.
Jag, en utbo, med brist på tid, fysisk närvaro och maskinella resurser kan bara konstatera – aldrig mera fröträd!
Marianne Eriksson
