Marianne Eriksson

Inte helt oväntat har media, med eldunderstöd från SNF,  blåst upp delar av det forskaren Lena Gustafsson sade vid förra veckans höstexkursion i Västerbottens skogar. Ur en ännu opublicerad rapport flög %-siffror hit och dit i jämförelsen mellan olika länders olika naturhänsyn. Svenskt skogsbruk fick siffran 3% klistrad i pannan medan Canada sades ha 30% kvarlämnad naturhänsyn vid avverkning. Huruvida mark som hos oss inte klassas som skogsmark ingick i detta framgick aldrig. Inte heller togs markavsättningar, formella som frivilliga, med i procentandet.
I exkursionshandledningen stod det så här: ”Hur hjälper vi politikerna att göra välgrundade avvägningar mellan olika nyttigheter och hur bra är vi själva på att tolka forskningsresultaten?” På den första frågan svarar jag ”Inte så här”. På den andra frågan svarar jag ”Inte så bra”.

Klassisk exkursionsbild

Nyss hemkommen från Föreningen Skogens höstexkursion med huvudet fullt av intryck. Värd för exkursionen var denna gång det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Future Forest. Där forskas på både det ena och det andra, allt från skogens intressekonflikter till ökad tillväxt och funktionella kantzoner. ”Var tid har sina frågor som kräver sina svar” påpekade en av inledningstalarna. Och nog är det skillnad från år 1905 när skogsprofeten Wallmo konstaterade att den svenska skogstillväxten var 21 milj m3/år och avverkningen 35 milj m3 till idag när tillväxten ligger långt över 100 milj m3 och avverkningen är 80-90 milj m3.
Forskarna drar sig inte för att krossa gamla sanningar. Det lyckliga äktenskapet mellan mykorrhizabildande svampar och barrträdens rötter fick sig en rejäl knäck. Kanske är det nu istället så att riklig mykorrhiza är en av anledningarna till att kvävet är en flaskhals för tillväxten. Lättare att ta till sig var klimatnyttoforskarens ”take home message” – att öka tillväxten och använda mer skogsråvara gör störst klimatnytta.
Skogsstyrelsens generaldirektör avrundade med några reflektioner runt den svenska modellen och varnade för att falla i fällan ”alla grabbar på en gång”. Som andlig avslutning läste en av exkursionens politiker Kvällsböna av Gunnar Ehne. Gör det du också.

Energigallring

Föreningen Skogens höstexkursion, en dag skogspolitik, en dag biobränsle. Jag höll på att tappa hakan när jag fick veta att det på socialdemokraternas kongress 1952 väcktes förslag om att förstatliga bondeskogen. Det hade jag ingen aaaning om! Omtumlande var också insikten om att många skogsägare i nyckelbiotopstäta Norrtälje känner sig så otrygga att de inte törs slutavverka ens trivial gammal skog utan hellre gallrar den med dålig ekonomiskt utfall och tillväxt som följd. En riktigt het potatis är detta för ambitiösa skogsägare som i Kraftsamling Skog vill jobba med ökad tillväxt och lönsamhet.
Brännhett, i ordets rätta bemärkelse, var även temat andra dagen – biobränsle. Från energigallring i skogen kom vi via en 8 ha stor nyanlagd terminal (en asfaltläggares dröm) till det bautastora Igelstaverket i Södertälje. Märkligt att tänka sig att man där ska elda biobränsle ända uppifrån Jämtland. SÅTAB skrev nämligen ett treårskontrakt med dem i våras.
Läs mer från höstexkursionen på Linda Hedlunds blogg.