Marianne Eriksson

Värva medlemmar genom svartmålning?

Det finns olika sätt att bedriva opinionsarbete. Man kan argumentera genom att lyfta fram styrkor och fördelar hos det man tror på. Man kan också göra tvärtom, leta fel hos och svartmåla det man inte tror på. LRF och skogsägarföreningarna väljer det första alternativet. Andra väljer det andra sättet. Eller vad ska man säga om den här ”reklamen” som många av våra tågsäten just nu är prydda med?

"Svartskogsbruket"?

Jag hade tänkt blogga om plantor och skottskjutning och kanske avslöja receptet på mina syltade granskott idag. Innan jag hann dit snubblade jag dock över en annan slags skottskjutning på Twitter. ”Centern bli aldrig grönare än Erlandsson, Erlandsson blir aldrig grönare än Stridsman och Stridsman blir aldrig grönare än svartskogsbruket.” skriver Naturskyddsföreningens ordförande ikväll. Är det ett inlägg som anstår en seriös miljöorganisation? En livaktig debatt om skogsbruk behöver vi, men den här typen av argumentation behöver vi inte.
När Naturskyddsföreningen i våras lämnade det s.k. dialogprojektet deklarerade man att man nu istället skulle lägga sin tid och kraft på att dokumentera bristerna i dagens skogspolitik. Onekligen gör man sitt yttersta för detta. Tänk om den tiden och kraften istället kunde läggas på att tillsammans med oss i skogsbruket planera och ställa i ordning pedagogiska exempel på god natur- och kulturmiljöhänsyn vid avverkning. Vi har ett 60-tal demonstrationsgårdar över hela landet som går att utveckla med fler visningsytor. Skogsägare, skogstjänstemän och maskinförare, alla vill vi ta bra hänsyn men vi behöver också kunskap om vad som är bästa hänsyn. Förra året deltog nästan 2000 maskinförare i utbildningar om hur man undviker körskador vid avverkning och körning intill vattendrag. I den inventering Skogsstyrelsen gjort av tagna och otagna hänsyn (den där Naturskyddsföreningen säger att man mörkar lagbrott) visar det sig att andelen avverkningar där man kört över vattendrag har sjunkit från 43 till 19%. Ökad kunskap leder till förändring. Det är värt att lägga tid och kraft på!

Det har varit en skogligt händelserik vecka. Skogsstyrelsen skickade i  tisdags ut sina årliga inventeringsresultat av naturhänsynen. Där kunde man bl a se att antalet körningar över bäckar i samband med avverkning minskat med mer än hälften på ett år. En mycket glädjande utveckling som  måste vara en effekt av att nästan 2000 skogsmaskinentreprenörer senaste året deltagit i utbildningar om hur man förebygger körskador vid vatten. Och idag kom ytterligare en rapport från Skogsstyrelsen som visar att 647000 hektar av de frivilligt avsatta arealerna håller höga naturvärden redan idag och att ytterligare 143000 hektar kommer att växa in i höga naturvärden.

Observera timmerbröten i andrakammarsalen

Dessa positiva signaler gillas dock inte av alla. Det framgick vid det skogsseminarium som Folkpartiet igår anordnade i gamla riksdagshuset med deltagande av bl a kulturjournalisten Maceij Zaremba och Naturskyddsföreningens vice ordförande Karin Åström. Kravet på en ny skogspolitik upprepas som ett mantra oavsett vilka förbättringar vi från skogsbruket kan visa upp. Att riksskogstaxeringens siffror tydligt visar att lövandelen i våra skogar ökar avfärdas  som ”uppskattningar”.  Hur seriös är man om man kallar en årlig inventering av 20 000 provytor  för ”uppskattning”?
Sammanfattningsvis så var det ett seminarium med väl förberedda föredragande, en duktig moderator och mycket kvalificerad publik. Ändå tyckte jag inte att seminariet ledde många steg framåt. En av åhörarna uttryckte det så här: ”det var bara en radda monologer”. Ordförande i Folkpartiets miljögrupp sammanfattade det hela som en samsyn om att det behövs en renässans för naturvården. Den samsynen märkte då inte jag något av.
Samtidigt som vi satt där i den gamla andrakammarsalen var tiotusentals personer samlade i Rio för den globala konferensen Rio+20 som handlar om att klara utmaningarna hållbar utveckling och utrotandet av fattigdom, hur vi genom att använda förnybara resurser kan uppfylla humana behov. I det perspektivet känns det onekligen som att vi plaskar runt i en liten ankdamm i vår svenska skogsdebatt.

Enligt Wikipedia kommer ”dialog” från grekiskan och betyder ”genom samtal”. Motsatsen till dialog är ”debatt” som kommer från franskan och kan översättas med ungefär ”slå sönder”. I dialogen söker man kunskap och försöker förstå varandra. I debatten är den egna agendan drivkraften.
Jag har funderat en del över detta den senaste tiden, bland annat efter ett intensivt twittrande som slutade i ett förtäckt hot. Jag minns också som i ett förklarat ljus ett Skogsriketseminarium för en månad sen där syftet var att lyfta fram möjligheter till landsbygdsjobb baserade på skog. Två personer i publiken lyckades ”slå sönder” det seminariet med att bara, bara, bara prata kontinuitetsskogsbruk resp Änok-fallet. De följde sin, eller kanske sin organisations, egen agenda. Är det ”slå sönder” som är metoden även i det skogliga ordflödet som pågår i media just nu? Någon dialog är i alla fall svår att upptäcka.  
Skogsstyrelsen har bjudit in till ett Dialogprojekt för att bland annat uppnå en gemensam målbild vad gäller naturhänsyn i skogsbruket. Jobbigt, men förhoppningsvis givande på sikt.  Naturskyddsföreningen har valt att kliva av den dialogen. På samma sätt har man lämnat certifieringsorganisationen FSC. Jag hoppas att det inte beror på att man väljer metoden ”slå sönder”  istället för ”genom samtal”.

Intensiv skogsdebatt pågår. Skogsstyrelsen, 15 tunga forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, en skogsentreprenör och Naturskyddsföreningen uttryckte häromdagen sina åsikter på DN Debatt.  
Naturskyddsföreningens artikel med krav på ny skogspolitik har LRF och LRF Skogsägarna tidigare besvarat, se här. Det vore dock mycket värdefullt om du som tror på det svenska skogsbruket ginge in på DN Debatt och skrev kommentarer till debattartiklarna. Hittills är inläggen nämligen mycket ensidiga. Stå upp för den näringsgren som finns i våra hjärtan och är en förutsättning för så många landsbygdsföretagare. Berätta om din vardag, om hur du arbetar för att bruka utan att förbruka. Berätta om skogsbrukets kretslopp, hur skogsplantor blir till träd. Berätta om livet i din bygd, om människorna som direkt eller indirekt har sin försörjning från skogen. Berätta om dina förfäder som fick skog att växa på de skogsmarker som lämnats kala efter bruksepoken. Berätta om vidderna som finns utom synhåll från de asfalterade vägarna. Fråga om dessa marker ska ligga i träda i väntan på att någon av de boende på Söder ska söka sig dit på retreat. Glöm inte att berätta om dina och naturens smultronställen, dom som du lämnar orörda när du avverkar. Sjung ut om din stolthet över att bruka den viktiga förnyelsebara resurs som stavas s k o g.
P.S. Här kan du se vad Arne i Västerbotten skrev. D.S.

I veckans Skogsland har Naturskyddsföreningen en debattartikel inne där man begär en ny skogspolitik. Den underblåses av en artikel på samma tema på ett annat ställe i tidningen. Helt fel tajming att komma med krav på ny skogspolitik nu tycker jag, därför att
- Vi har en pågående miljömålsberedning som måste få jobba färdigt.
- Det pågår också ett dialogprojekt för ökad samsyn vad gäller målbilder för miljöhänsyn i skogsbruket.
- KOMET-projektet, där markägare själva anmäler områden med höga naturvärden för avsättning, skickar positiva signaler men är ännu inte formellt utvärderat.  
- Skogsstyrelsens utvärdering av drygt en miljon hektar frivilligt avsatta arealer visar att mer än 600 000 hektar håller riktigt höga naturvärden (tidigare mål 450 000 ha).
- Riksskogstaxeringen visar att mängden död ved, grova träd, löv och äldre skog ökar.
- Framskrivningar av frivilliga avsättningar som görs idag pekar på att många av dessa om 20-50 år håller nyckelbiotopskaraktär.
- Snart har alla skogsentreprenörer Grönt kort och utbildningar på temat Skogens vatten är högaktuella.

Ja kort sagt så pågår det många konstruktiva och framåtsyftande insatser och vi börjar också se resultat av dem. Att i det läget ropa på ny skogspolitik är dålig tajming …….. eller är det helt enkelt så att man inte vill att insatserna ska nå framgång? 

Ett litet förtydligande:
Skogsland ingår i Land Lantbruk som är LRFs medlemstidning.
Naturskyddsföreningens medlemstidning heter Sveriges Natur.