Marianne Eriksson

Jag är fullt medveten om vikten av biologisk mångfald, både av ekologiska och politiska skäl. Ibland drabbas jag dock av tvivel, t ex när vårt potatisland redan innan potatisskörden är genomborrat av sorkgångar. Stora feta vattensorkar, Krösus Sork och hans anhang, har lagt beslag på potatis som vi tänkt njuta av efter att ha satsat en hel del muskelkraft och svett (min mans svett) i potatislandet. Krösus Sork visste dock inte att min vanligtvis timide man kan bli synnerligen mordlysten när hans äganderätt och odlarmöda kränks på detta sätt. Efter en kamp på liv och död vilar nu Krösus Sork i högen med potatisblast medan min man haltar runt med en sträckt ljumske.

Genetiskt betingad samlarmani?

Viss förståelse för Krösus Sorks samlarmani kan jag dock känna när jag sitter här med ett berg av rödgul trumpetsvamp framför mig. Det måste vara en uråldrig gen som driver detta samlande inför vintern trots att livsmedelsimporten fortgår året runt. En viktig skillnad mellan min och Krösus Sorks samlarmani är dock att svampplockning ingår i allemansrätten medan potatislandet omfattas av äganderätten.

Fotspår i smöret

Förra helgen satt jag i Torsgård i trakten av Stugun och tyckte synd om mina släktingars släktingar som hade fått hela sitt potatisland plundrat av tranor. Det har vi hittills varit förskonade ifrån. Pärskrikan, eller nötskrika som den heter på svenska, har vi dock haft problem med varje höst.
Den här helgen sitter jag i Bingsta i Östansjöbygden och tycker synd om oss själva som, åtminstone delvis, fått potatislandet plundrat av tranor. De är verkligen inte blyga av sig, kolla fotspåren på bilden. Mätta tycks de då ha blivit eftersom de inte orkade äta upp hela potatisarna. Gudskelov tycktes de inte orka hela potatislandet heller. Fårorna med mandelpotatis har de dock fullständigt tömt. Näsa, eller rättare sagt näbb, för delikatesser tycks de ha på Restaurang Tranan.
LRF har nyss tagit fram en rapport om fågelskador inom jordbruket. Den ska jag läsa minutiöst, särskilt det som gäller förebyggande åtgärder.  Kanske kan man göra karriär som fågelskrämma?

Sydamerikansk invandrare

Vad vore livet utan potatis? Ja om man ska tro historikerna så vore det inget liv i Norrlands inland i alla fall. Den sydamerikanska invandraren spreds med hjälp av Alströmer i Sverige och gjorde det möjligt att leva året runt även i klimat där det inte gick att odla spannmål. Utan potatisen hade aldrig Norrlands inland kunna befolkas. Tack farbror Alströmer för att vi alla får uppleva känslan av rikedom när man lyfter blasten och de ligger där gula och goda i sitt bo. Då vill man svänga loss i ”The päran blues”.

I skogsbruket har vi istället en nordamerikansk invandrare, contortatallen. Precis som potatisen så kan den innebära en revolution för Norrland. 30-40% högre tillväxt på medelgoda tallmarker är fullt uppnåbart. I familjeskogsbruket torde det dock dröja innan contortan nått potatisens popularitet. Därför har vi också varit försiktiga när vi i Kraftsamling Skog formulerat ett av målen så här: ”5% av deltagarna ska ha provat på att använda tillväxthöjande trädslag.”