Marianne Eriksson

Triss i damer från kurs 72/76

En vecka kan ibland vara två dagar lång, som t ex Skogsnäringsveckan. Under två intensiva dagar har människor från skogsbruk och skogsindustri samlats för mer eller mindre planerade möten. Helt oplanerat var det att vi tre kvinnor, Monika, Marit och Marianne, från jägmästarkurs 72-76 plötsligt satt samlade på samma kvadratmeter i aulan, se bildbevis här intill. (Landshövding Mia i mitten hörde till 71-75 men vi är inte så kinkiga med tillhörigheten.) 
Vi fick bl a lyssna till Göran Perssons eminenta talarkonst. Hur gör karl´n? Landsbygdsminister Eskil Erlandsson briljerar inte på samma sätt men levererade ändå en stor nyhet; en förstudie till ett nationellt skogsprogram ska göras. Äntligen ett helhetsgrepp om skogens alla värden.

Välförtjänta Guldkvistar.

Högtidligast var utdelningen av Guldkvistar och andra utmärkelser. I år kändes det extra roligt eftersom jag känner två av pristagarna, kunniga, ambitiösa, erfarna men lågmälda människor som gjort stora insatser för svenskt skogsbruk.
Vi från LRF Skogsägarna twittrade vilt från Skogsnäringsveckan på #snv13. Det gjorde en hel del andra också men jag ser med förväntan fram emot statistiken.

Skogsnäringsveckan går mot sitt slut. Skogsbruket har i år fått större plats än tidigare tycker jag. Alltifrån frösticklingar till skyddad skog har stått på agendan. Själv hann jag med svenska modellen (se förra blogginlägget), biologisk mångfald, Skogsriket och Dialog och samverkan. Massor av information och stundtals även plats för samtal och diskussion.
I dagens Dialogmöte inledde Skogsstyrelsens GD Monika Stridsman med att som avskräckande exempel citera Klumpedumpe i Alice i Underlandet: ”När jag säger ett ord betyder det just det som jag menar att det ska betyda.” Dialog var inte Klumpedumpes grej, att lyssna och ta in vad den andra parten menar. Kan det finnas en och annan Klumpedumpe även bland oss?
Någonstans fälldes kommentaren att Skogsnäringsveckan bara handlar om ”att klia varandras ryggar”. Jag upplevde inte att någon kliade min rygg men kanske var det mer av det på Föreningen Svenska Sågverksmäns slutna årsmötesmiddag i tisdags.

Skogsnäringsveckan är igång. KSLAs skogsskötselkommitté ordnade idag ett seminarium med rubriken ”Fungerar den svenska modellen för brukande av skog?”
Svenska modellen förknippas ju med mycket annat än skog, t ex avtalsförhandlingar. Samverkan, samförstånd och konsencus är ledord. Där är vi inte just nu vad gäller skogen. Flera av föreläsarna påpekade att vi har olika målbilder. Jolmig skogsvårdslag och stelbent certifiering passerade också i luftrummet. I panelen satt inga hönor. En av dem, paneltupparna alltså, avrundade med att citera Kirkegaard ” Den som tror sig begripa helheten sätter sig upp mot gudarna.”
Seminariet var historiskt – jag startade nämligen min twitterkarriär där och då. Jag och Karin Ekerby kommer under Skogsnäringsveckan att twittra från de aktiviteter vi deltar på. Du hänger väl på?

Med hull och hår gav jag mig i år hän åt Skogsnäringsveckan.
Måndag kväll:
Inledde med ”gratis mingel”, som det stod i programmet. Träffade dem jag redan kände och några nya som jag redan glömt namnen på.
Tisdag morgon:
Kom blöt av svett fem minuter för sent till Föreningen Skogens årsmöte där jag var föreslagen som ny styrelseledamot. Behövde inte skämmas eftersom de två andra nya ledamöterna inte ens var där.
Tisdag förmiddag:
Högtidlig invigning av Skogsnäringsveckan. Imponerades av Hans Rosling, professor vid Karolinska Institutet, som höll ett invigningstal under rubriken ”Har världen blivit bättre?”. Gav en hel del aha-upplevelser och insikt om hur förlegad min egen syn på I- och U-länder är/var (vet ju bättre efter detta).

Hans Rosling med en rejäl pekpinne i trä

Onsdag förmiddag:
Modererade vårt eget seminarium ”Från Kraftsamling till krafthandling”. Ett 40-tal intresserade deltagare vandrade disciplinerat runt i vår Kraftsamlingsorientering för att sedan samlas till ett ordrikt och diffust soffsamtal om framtidens utbildning för skogsägare.
Onsdag eftermiddag:
Skogsnäringsveckan goodbye! Arbetsmöte på Sånga-Säby med Kraftsamling Skogs förstafemma – mindre snack och mera verkstad.