Så här på våren säger i stort sett alla jag känner, vad vackert det är ute. Solen skiner(oftast), fåglarna kvittrar, det luktar koskit. Men bland det vackraste är lätt, när skogens träd slår ut och grönskar. Man kan alltså sägar att det är tack vare skogen det är så vackert ute!

Sedan några månader tillbaka finns en Facebook-grupp med namnet ”Vi som gillar skog” och vem gör inte det? Här beskrivs skogen och hur skogen kan vara med och påverka det hållbara samhället. Hur skogen kan användas som resurs för vårt hållbara samhälle. Vackra bilder varvas med information om hur skogen fungerar, historia kring skogsbruket och hur det svenska familjeskogsbruket blivit till. Vad kan vi använda skogen till och hur påverkar den vårt land? Skogen har också många olika värden, och dessa vissas också upp.

Så gillar du skog, tveka inte utan gilla sidan https://www.facebook.com/visomgillarskog

Vi ses i skogen!!!

Det har uppstått en del frågetecken kring LRF Ungdomens inställning till GMO, och jag tänkte passa på att försöka räta ut dem så gott jag kan.

Under LRF Ungdomens Riksstämma den 6-7 mars i år motionerade en region om att LRF Ungdomen skulle ta ställning för att slopa branschöverenskommelsen om att bara använda GMO-fritt foder. LRF Ungdomens Riksstyrelse ställde sig bakom motionen. Motiveringen till detta var bland annat att denna GMO-frihet som var tänkt att bli ett mervärde för svenska producenter snarare ser ut att ha blivit en konkurrensnackdel.

Svensk import av mat ökar hela tiden, och eftersom det i princip bara är Sverige som har denna GMO-frihet så innebär det att de flesta svenskar dagligen glatt både köper och stoppar i sig mat från djur som fått foder av genteknikförädlade grödor (såvida man inte enbart köper ekologiskt så klart).  Den mesta av sojan som odlas i världen är förädlad med genteknik, och kostnaderna för att köpa in GMO-fri soja ökar. Detta bidrar till att svensk djurhållning håller på att slås ut eftersom såväl den privata som offentliga svenska konsumenten inte tycks vara villig att betala den extra kostnad det innebär för den svenska producenten att använda GMO-fritt foder.

LRF Ungdomens stämma var dock oense i frågan om GMO-fritt foder, och ska diskutera det hela under året för att ta ställning under stämman 2014. Det finns alltså inget gemensamt ställningstagande från LRF Ungdomen om att slopa GMO-friheten i foder. Även om LRF Ungdomens Riksstyrelse hade en åsikt i motionssvaret, så är det ju stämman som bestämmer och vi i Riksstyrelsen har givetvis inget mandat att driva på i en fråga som stämman valt att bordlägga till nästa års stämma. Detta är viktigt att poängtera om man nu läser någon som påstår att LRF Ungdomen driver på för ökad användning av GMO-foder.

Det kan ju även vara på sin plats att påpeka att diskussionen om branschöverenskommelsen funnits inom svenskt lantbruk under en ganska lång tid, även innan LRF Ungdomens stämma. Det är alltså inte LRF Ungdomens debatt på stämman som fått igång diskussionen, utan jag tror att det är ett utslag av att många produktionsgrenar inom svenskt lantbruk har det mycket tufft i konkurrensen med andra länder, och att man vill vända på alla stenar.

Om man är en stark motståndare till användningen av foder från genteknikförädlade grödor så anser jag att det absolut bästa man kan göra är att få vänner och bekanta samt inköparna i kommunen att köpa svensk mat. Vi vill producera det som konsumenterna vill betala för. Visar konsumenterna att man vill betala för mjölk, ägg eller kött från djur som fötts upp utan foder från genteknikförädlade grödor så kommer mervärdet av att använda sig av GMO-fritt foder vara så högt att producenterna inte kommer vilja överge detta. Men det är orimligt att den enskilde producenten ska bära denna extra kostnad själv, vilket är fallet idag.

Jag tycker dock det är viktigt att i sammanhanget poängtera att sojaproduktionen av idag har många nackdelar hållbarhetsmässigt (t ex diskuteras ofta användning av paraquat, resistenta ogräs, svampangrepp, skövling av regnskogar, oacceptabla arbetsförhållanden för små bönder och anställda). Detta gäller både GM- soja och GMO-fri soja. Djuren behöver proteinfoder, men idag importeras huvuddelen av proteinfodret och detta beroende ger en oönskad sårbarhet. Därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp kring Sveriges proteinbehov, för att säkerställa att vi i Sverige har en hållbar tillgång på protein som också är hållbart producerad.

Jag har också läst ett debattinlägg kring LRF Ungdomens hållning till GMO-fri soja, där vårt senaste tillskott i styrelsen, Sara Helgstrand, pekas ut som drivande i diskussionen på grund av att hon arbetar med växtskyddsfrågor på kemiföretaget DuPont. Det är mycket tråkigt att läsa sådana helt ogrundade konspirationsteorier. Motionen kom inte från hennes region och vad jag minns så uttalade hon sig inte ens i frågan under stämman. Sara brinner för företagande inom de gröna näringarna, och jag är glad att vi fått henne som tillskott i styrelsen. Var hon jobbar är för mig irrelevant, som styrelseledamot på nationell nivå måste man ha förmågan att lyfta blicken från den egna gårdsplanen och den förmågan vet jag att Sara har!

Så kommer då frågan om LRF Ungdomens hållning i hela GMO-frågan. Enligt ett stämmobeslut från 2008 så är LRF Ungdomen försiktigt positiva till genteknik som förädlingsmetod. Organisationen har alltså inte sagt totalt nej till GM-grödor, men har inte heller uttryckt en översvallande positiv hållning till tekniken utan förhåller sig till frågan med viss försiktighet. Detta ställningstagande gäller än.

LRF Ungdomen har även anklagats för att vara mutade av Monsanto, och att vi därför driver på i GMO-frågan. Bland annat nämns en resa under sommaren 2009 som min företrädare John Enander var på. Han fick då möjligheten att åka med delar av LRF:s förbundsstyrelse till USA för att bl a titta på hur odlare och tillverkare i USA upplever GMO-odlingen. Jag var varken inbjuden eller med på resan, och jag är därför inte rätt person att svara på finansieringen av resan men Johns upplevelser av resan kan man läsa om här på bloggen. Han konstaterar t ex efter resan att han inte tror att GMO är lösningen på framtidens hållbara jordbruk.

Annat som tagits upp i diskussionen om LRF Ungdomen och GMO är att LRF Ungdomen lade ett tilläggsyrkande på en motion under förbundsstämman 2009 om att ha fler svenska försöksodlingar med GMO. Detta var en försiktighetsåtgärd och en önskan om att ha mer på fötterna om hur GMO-grödor fungerar i svensk miljö innan LRF tar ställning till GM-grödor – inte ett steg för att öppna upp Sverige för GMO-odling.

Jag vill även ta tillfället i akt att presentera min syn på genteknik, eftersom jag framhållits som en stark GMO-förespråkare. Låt mig vara tydlig: Jag är ingen GMO-förespråkare. Men jag är heller inte GMO-motståndare. Jag tycker genteknik som förädlingsmetod fått en oproportionerligt stor plats i debatten. För mig är förädling med genteknik en förädlingsmetod av många. Den är inte lösningen på världens matproduktion, men jag tror heller inte att det är vårt största miljöhot.

Jag tror att diskussionen inte bör handla om själva tekniken, utan vilka egenskaper grödan har fått och hur odlingen går till. Det blir allt viktigare att odlingen blir mer hållbar, dvs. att nya sorter är resurseffektivare och ger mindre belastning på miljön. Bara för att en gröda är motståndskraftig mot ett bekämpningsmedel så innebär det inte att man kan ösa på med Round Up, för då kommer resistensproblematik och förorenat vatten som ett brev på posten vilket det gjort i GMO-odlingar i t ex USA. Det spelar dock egentligen ingen roll vilken teknik man använt för att få grödan att tåla bekämpningsmedlet, problemet är ju hur odlingen gått till.

I delar av Europa odlas idag en rapssort som genom vanlig förädling gör rapsen motståndskraftig mot ett bekämpningsmedel. Grödan är alltså inte en GMO. Jag har svårt att se hur denna gröda, där egenskapen förädlats fram genom inducerad mutation med kemikalier eller radioaktiv strålning skulle vara mer eller mindre ”farlig” än en GM-gröda där man i förädlingen skapat en liknande genförändring medvetet och kontrollerat. Men bara för att denna ”normalförädlade” raps tål vissa bekämpningsmedel så måste ju givetvis grödan ändå odlas med ansvar för att det inte ska uppstå resistensproblematik. GMO eller ej – hållbar odling är ett måste. Men det hänger på användaren, inte på tekniken. Dessutom finns det frågetecken kring t ex monopolisering och patentfrågor som måste lösas. Men där är det återigen viktigt att särskilja på själva förädlingstekniken respektive hanteringen och användningen av förädlingstekniken, och så länge det sker en generell demonisering av GMO kommer vi aldrig få en bra och konstruktiv diskussion kring frågor som monopolisering, patentfrågor,  olämplig användning av växternas egenskaper,  flykten av förädlingskunskap från EU etc.

Jag vet att det finns debattörer som vill hitta fiender, och där en nyanserad och sansad debatt inte är intressant. Tydligen har LRF Ungdomen identifierats som en sådan lämplig fiende, utan egentlig grund. Eftersom LRF Ungdomen saknar tydliga ställningstaganden vad gäller GMO-fritt foder och GMO-produktion överlag så har jag inget intresse eller mandat från LRF Ungdomen att fortsätta debattera LRF Ungdomens ståndpunkt i GMO-frågan.

Här är min februarikrönika från tidningen ”På landet”!

—————————————————————–

“Min farfar brukade säga att en gång i livet behöver man en doktor, en advokat, en polis och en präst, men varje dag, tre gånger om dagen, behöver man en bonde.” Orden kommer från Brenda Shoepp, en amerikansk föreläsare och skribent med jordbruket som utgångspunkt, och citatet har cirkulerat flitigt på sociala medier under den senaste tiden.

För det har varit mycket fokus på mat och lantbruk under årets två första månader. I januari gjorde Jordbruksverket ett utspel om köttskatt, vilket fick igång diskussionen om skillnader mellan olika sorters kött, och den svenska produktionens värde för biologisk mångfald, det öppna landskapet och alla de jobb som skapas. Ingen har väl heller missat nyheterna om att hästkött sålts som nötkött och serverats i lasagne till bl a svenska skolbarn. Diskussionen har handlat om den orimliga prispressen på livsmedel, och den för många obehagliga upptäckten att vi inte längre vet vad det är vi egentligen äter, och en ökad vilja att köpa råvarorna så nära producenten som möjligt.

Samtidigt har en annan lantbruksrelaterad diskussion pågått, kanske inte riktigt lika uppmärksammad i allmänmedia men dock väldigt viktig. I början av februari fattade regeringscheferna beslut om EU:s nya budget för perioden 2014-2020, där lantbruket har en mycket framskjuten del. Sveriges förhandlingar har skötts av vår statsminister som har en förkärlek för att prata om särintressen. Att försvaret var ett sådant fick vi höra i början av året, men även lantbruket har av statsministern stämplats som ett särintresse som EU inte bör satsa på eftersom bara några få procent av Europas befolkning jobbar inom jordbruk.

För mig så är dock synen på lantbruk som särintresse väldigt märklig. Jordbruket är ju trots allt något som alla, minst tre gånger om dagen, kommer i kontakt med, även om man kanske inte alltid tänker på att det är just en lantbrukare som ligger bakom det faktum att man har något att äta på tallriken. Jag tror också anledningen till att hästköttskandalen blev så omdiskuterad är att just maten är en så viktig del av våra liv. Hur kan då livsmedelsproduktionen klassas som annat än allmänintresse?

Det finns en annan fras som ofta citeras i sociala medier, i alla fall i mina lantbrukartäta kretsar. Även om uppmaningen kanske inte måste tas ordagrant så är den ändå en påminnelse om hur viktigt lantbruket faktiskt är i allas våra liv. ”Har du ätit idag – tacka en bonde!”

Titta ut genom fönstret

Vi som åker tåg i Sverige kan just nu läsa en text från Naturskyddsföreningen som uppmanar oss att titta ut genom fönstret efter naturskogar. Skogar som skapats av generationer av skogsägare. Vi i LRF Ungdomen tycker att Naturskyddsföreningen ser alltför enögt på landskapet utanför tågfönstret.

Det finns som sagt mycket fint att titta på utanför fönstret. Till exempel det öppna odlingslandskap som bönder genom århundradena skapat, skött och låtit sina djur beta i. Där finns också skogen som den ser ut idag, som har formats av generationer av brukande.

Skogen är värd all uppmärksamhet den kan få – av den enkla anledningen att människor i framtiden kommer att behöva den mer än någonsin. Inte minst för att lösa de stora globala utmaningarna. Skogen är vår värdefullaste förnybara resurs och grunden för en stor del av vårt välstånd.

Skogen är också en omistlig del av vår natur och innehåller stora miljö- och upplevelsevärden.

Våra förfäder har med sitt jord- och skogsbruk format det landskap vi lever och verkar i. Vi LRF Ungdomen är inställda på att som företagare på landsbygden fortsätta att förvalta och bruka det landskapet. Skogen är en fantastisk förnybar, klimatneutral resurs som finns över hela vårt land. Allt vi idag gör av olja går att göra av trä.

Våra föräldrar brukade skogen med tanke på oss och vi brukar skogen med framtiden i sikte. Att äga skog är ett ansvar som vi tar på största allvar. Det är också en stor glädje att jobba med en förnybar resurs som skogen.

Hälften av landets skogar ägs och brukas av enskilda skogsägare och deras familjer. Skogen bidrar också till 200 000 arbetstillfällen, många av dem på landsbygden. Skogen växer över hela landet, och skogsbruket är därmed en viktig drivkraft för en levande landsbygd.

Välkommen ut i vår skogsverklighet, Naturskyddsföreningen. Välkommen att prata skogsbruk med naturhänsyn med oss. Vi vill gärna diskutera brukande och bevarande med er på plats.

Vi har de senaste veckorna utan framgång sökt er för att prata om detta och hoppas fortfarande att ni hör av er.

Ni har väl inte glömt att det finns möjlighet som LRF Ungdom att kontakta sin skogsägarförening för att anordna skogskurs eller liknande under projektet Krafthandling Skog. Det ekonomiska står projektet för. Till exempel har LRF Ungdomen i Halland startat en kurs om skog och skogsbruk. Många deltagare och bra kurs.

För vidare information kontakta Martin Johansson i LRF Ungdomens riksstyrelse, 0705183862 eller din skogsägarförening(Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra skogsägarna)

Ha det bra så ses vi i skogen under året!

Läste på ATL att den gemensamma debattartikeln som jag skrivit tillsammans med EU-minister Birgitta Ohlsson angående att minska EU:s gårdsstöd och istället lägga fokus på andra pelaren blivit publicerad. Då jag inte hittar den på Expressens hemsida publicerar jag den här!

——————————————————

Vi delar inte alla åsikter, men vi delar uppfattningen att EU:s nuvarande jordbrukspolitik skapar stora problem. Vår grundhållning är att konsumenten ska betala för maten. Många konsumenter vill ha billig mat – andra är beredda att betala extra för ekologiskt, närproducerat eller andra mervärden. Att utveckla dessa mervärden är en viktig affärsmöjlighet för lantbruket.

Lantbruket är också viktigt för öppna landskap, biologisk mångfald och hög djurvälfärd. Det är inte alltid möjligt att ta betalt för detta. Här har vi ett gemensamt ansvar i att stödja den enskilde lantbruksföretagaren. Tydligt riktade åtgärder för kollektiva nyttigheter är därför viktiga.

Men EU:s jordbrukspolitik är i dag snarast det motsatta. Merparten av insatserna sker i form av en klumpsumma direkt till markägare, genom så kallade gårdsstöd. Gårdsstöden tar i dag fyra gånger större del av EU-budgeten än miljö- och landsbygdsstöden och leder till flera problem. Förväntningar om framtida stöd har kapitaliserats i högre markpriser och låser fast markägandet.

Detta skapar hinder för unga som vill in i branschen.  Med dagens prisläge kan ytterst få unga köpa egen mark för att bli enskilda lantbrukare, och endast 6% av Europas lantbrukarkår är under 35 år.

Vi delar därför synen att vi måste ställa om det europeiska jordbruket. Gårdsstöden måste minskas och  ersättningar betalas för kollektiva nyttor, stöd till forskning samt miljö- och klimatinvesteringar för att skapa bättre förutsättningar för ett effektivt och lönsamt europeiskt lantbruksföretagande. Detta kommer inte ske över en natt utan över ett antal år, så att de lantbrukare som redan är inne i systemet hinner anpassa sig.

Nu är det bara några dagar kvar av förhandlingarna om EU:s långtidsbudget fram till år 2020. Sverige har tillsammans med ett flertal andra medlemsländer fått in krav om årliga sänkningar av gårdsstöden. Men tempot måste höjas.

Med den nu föreslagna takten på en kvarts procent per år skulle det ta 400 år att fasa ut gårdsstöden. Så länge kan ingen av oss vänta på förändring. Vi kräver en betydligt snabbare minskning av gårdsstöden och att fokus flyttas mot mer riktade åtgärder. Det är något som regeringen kommer att kämpa för i slutförhandlingarna och som LRF Ungdom stöder.

Sitter på tåget hem från årets premieelevsutbildning. En mycket lyckad utbildning där Sveriges främsta naturbruksgymnasieelever från detta år deltagit. Skolornas jurys har detta år gjort ett fantastiskt arbete, och jag hoppas att ni ute i regionerna tar väl hand om dessa elever framöver.

Ungdomens riksstyrelse hade sitt förra styrelsemöte i mitten av oktober. Två bra dagar tillsammans i Stockholm där vi den första dagen satte upp verksamhetsplan samt budget för kommande år.

Under styrelsemötet behandlades bla. dessa punkter:

¤ Ordförandekonferensen som brukar gå av stapeln under december månad kommer istället att bli under CEJA-konferensen som hålls i Skövde den 21-23 Januari. Vi hoppas att alla ordföranden har möjlighet att delta där. För att vi ska kunna få  så mycket av kostnaderna under detta år(2012) ber vi er boka resorna senast 20 dec.

¤ Ett remissunderlag och diskussionsfrågor kring ” Skyddet av åkermark” samt ” LRF som företagar-och intresseorganisation” kommer att skickas ut inom kort. Detta efter beslut på stämman 2012. Vi hoppas ni ute i regionerna diskuterar frågorna, som kommer att tas upp på de regionala konferenserna i Februari.

¤ Vi informerades kring projektet ” LRF som folkrörelse”. Ett nytt projekt som ska leda till mer aktivitet i lokalavdelningarna inom LRF. Dialoger kommer att föras runt om i landet och här är LRF ungdom en viktig pusselbit. Även här kommer diskussionsfrågor att skickas ut för att undersöka hur dialogen ska genomföras bland ungdomarna.

¤ Vi fick också information från Fillipa Dietmann som jobbar som enhetschef på Företagande och Leveransutveckling på LRF. Hon informerade tillsammans med två kollegor om hur de jobbar. Bla med företagarcoacherna. De tar gärna emot inspel från LRF Ungdomen för att bli ännu vassare.

Detta är lite av det som diskuterades på mötet.

Har ni frågor hör gärna av er! Glöm inte heller att sprida ut bland era medlemmar att gilla LRF  Ungdomen på Facebook!

Med vänlig hälsning Riksstyrelsen/ Martin

I januari samlas unga lantbrukare från hela Europa tillsammans med LRF Ungdomar från Sverige på en konferens om EU:s jordbrukspolitik idag och i framtiden! En unik händelse som man inte får missa!

Redan måndagen den 21 januari smygstartar programmet med en snabbkurs och workshop om EU:s jordbrukspolitik med bl a Kent Johansson, EU-parlamentariker från Centern samt Staffan Nilsson som i egenskap av ordförande i ekonomiska och sociala kommittén har utsetts till Sveriges största makthavare i EU-apparaten. Därefter blir det deltagande i Swedbanks stora bondeträff i Skövde, med paneldiskussioner med bl a Eskil Erlandsson och Helena Jonsson.

Den 22 januari drar själva konferensen igång – programmet kan ni se här , men bland annat kommer Erlandsson och Jonsson, men även CEJAs ordförande Joris Baekke, Louise Ungert från konsumentföreningen och Svante Axelsson från Naturskyddsföreningen samt många fler. Dagen avslutas med en galamiddag. Denna dag är öppen för alla intresserade, även de som av olika anledningar inte räknar sig som LRF Ungdomar… Preliminärt program finns på hemsidan.

23 januari blir det studiebesök, bl a hos en ung mjölkproducent där även Arlas Åke Hantoft kommer medverka.

Ni får verkligen inte missa denna fantastiska konferens, chansen kommer inte igen på länge… Se mer på hemsidan www.youngfarming.se eller gilla Young Farming på Facebook!

På tisdagen deltog jag i Lantmännnen Österlens distriktsmöte där jag modererade en utfrågning av representanter från ICA och Bergendahls.  Mötet var väldigt välbesökt, med ca 140 deltagare, men medelåldern var oroväckande hög.

På onsdagen tog jag mig till Borensberg, Östergötland, för en välbesökt dag om ägarskifte, där jag höll ett inledande föredrag. På bilden syns företaget Stora Tollby som var med och berättade om sitt ägarskifte som skett utanför familjen.  Den intresserade kan läsa mer om dagen här.

Torsdagen spenderades i Stockholm tillsammans med företrädare för kooperationen och LRF, för en diskussion om kooperativa affärsmodeller för framtiden. Dagen bestod av föreläsningar, diskussioner i smågrupper och en avslutande paneldebatt med ordförande från Arla, LRF, Lantmännen och Södra. Jag ställde frågan om vilka satsningar de respektive företagen gjorde för att attrahera unga företagare (hade så klart tisdagens distriktsmöte i färskt minne), där svaren var av varierande karaktär men kan sammanfattas som stora satsningar på ett fåtal unga. På fredagen var jag sen inom LRF-huset för ett samtal med Macklean om tillväxtkapital för unga företag som vill växa.

Helgen tillbringades på Gotland, där jag fick en förstklassig guidning runt på Öjn med besök hos äggproducenter, mjölkgårdar, raukar mm. Dessutom lammlasagne hos ordförande Simon med familj där jag var på väg att deporteras från Gotland efter att ha kallat ett får ett får, när får egentligen heter lamm på gotländska.

På lördagskvällen var det årsmöte, över 80 pers var på plats för att bl a skicka vidare en motion till Riksstämman om GMO-fritt foder.

Smaklösa – Det regnar kor

Efteråt var det dans till Gotlands stoltheter Smaklösa. Utan tvekan en unik upplevelse som jag kommer bära med mig länge… Jag spelade in en video som tyvärr blev för stor för att ladda upp, men för att ni ska få en känsla av bandet som i all akt och mening lever upp till sitt namn så länkar jag till deras största hit ”Det regnar kor”!