LRF Ungdomen

Fick för några veckor äran, att som representant för LRF Ungdomen besöka landshövding Christina Alsér på residenset i Växjö. Anledningen till detta är att vi i Lrf Sydost börjat arbeta kring ett projekt med namnet ” Fler bönder i Byn”.

Det har ju tyvärr under en längre tid pågått en avbefolkning ute i byarna och många lantbruk är det som för sista gången hört korna råma. Men nu är det dags att sätta foten på bromsen och vända trenden. Vid detta strategiska samtalet framkom mycket ideér och synpunkter. Det intressanta med detta var att många poängterade och efterlyste oss unga. Hur viktiga vi är för landsbygden i framtiden, som företagare, boende, som medlemmar i byalag etc. Vi har ett gigantiskt jobb framför oss men min känsla är att vi tillsammans kommer att vända trenden och få landsbygden att blomstra på nytt, vi har ju redan kommit en bra bit på vägen.

Med hopp om en trevlig vecka ute i landet!

Martin Johansson

Så har Djurrättsalliansen slagit till igen. Tänk att denna organisation på ett halvår har gått från att vara helt okänd för svenska folket till att totalt styra diskussionerna om svensk djurvälfärd. Nu tänker jag dock inte kommentera huruvida svensk minkproduktion är bra eller dålig, jag är inte tillräckligt insatt i svensk pälsproduktion så att jag kan avgöra vad som är naturligt beteende och vilka behov djuren har, även om jag rent emotionellt så klart reagerar negativt på bilderna.

Vad jag istället ställer mig lite frågande till är den generella acceptansen av Djurrättsalliansens metoder. Att använda icke-demokratiska metoder för att föra fram sitt politiska budskap är inte ovanligt – det är t ex tyvärr ganska vanligt förkommande att politiskt aktiva attackeras av meningsmotståndare. I den offentliga debatten är man ofta rörande överrens om att sådana icke-demokratiska metoder inte är acceptabelt. Dock verkar detta inte gälla alla områden. Att göra sig skyldig till t ex olaga intrång är tydligen ok ibland, som när det gäller att propagera mot den svenska djurproduktionen.

Då frågar jag mig bara om detta är det samhälle som vi vill ha? Jag är helt och fullt övertygad av att majoriteten av svenska djurproducenter utan tvekan skulle låta Djurrättsalliansen (eller vilken intresserad konsument som helst) komma på oanmält besök, och gladeligen visa sin djurproduktion och vara med och förklara och diskutera djurhållningen på gården. Men detta skulle så klart inte skapa lika stora rubriker…

Det känns obehagligt att svenska djurproducenter ska behöva vänja sig vid risken att någon aktivist smyger omkring på gården på natten utan ens vetskap för att kontrollera djurhållningen när det redan ska finnas en fungerande kontroll av produktionen. Jag tycker det är väldigt tråkigt att det inte förs någon som helst diskussion om olika intresseorganisationers metoder, och att svenska politiker sväljer devisen ”ändamålet helgar medlen” med hull och hår.

Kvällen var fin, lite vind, uppehåll och klar himmel.  Ikväll skulle det ske.

Så på med understället IGEN , raggsockar och sen jaktkläderna, upp till vapenskåpet, ut med bössan, fram med lampan som ska sitta på bössan, sedan lite ammunition. In med grejerna och hunden i bilen, se till att sele och spårlina finns med. Lite vatten och en pannlampa sen beger jag mig till skogen.

Väl framme i skogen, stannar bilen 150 meter från åteln, smyger ut ur bilen, stänger dörren tyst och börjar smyga sakta men säkert fram till tornet. Ser på ett snitselband i en gran att vinden är helt prefekt. Rätt emot mig! Väl framme och uppklättrad i tornet sätter jag mig och den eviga väntan tar vid.

Lyssnar på fåglarna, det är häftigt när man sitter där och hör hur det susar lätt i träden och en massa fågelsång som överröstar allt annat.

Plötsligt rör det sig till höger om mig, ut spatserar en grävling och verkar inte ha märkt mig. Grävlingen går fram på sitt självklara sätt och börja undersöka marken noga, på ett ställe stannar han upp och hittar lite att äta. Hela tiden så rör den sig litegrann, upp på en sten, bakom ett träd osv. Efter en kvarrt blir den lite oroligare och börjar röra sig lite längre svängar, flera gånger sätter den ner rumpan och märker revir. Grävlingar är häftiga att sitta och titta på. de är så säkra och ser väldigt belåtna ut hela tiden när de förser sig av vad som finns. Efter några minuter börjar den gå rätt mot tornet och försvinner vidare in i skogen förbi mitt torn.

Sitter kvar och ler lite åt grävlingen som har gett mig show på sitt sätt, lyssnar vidare efter ljud i skogen men helt tyst förutom fåglarna. Rätt som det är praslar det till under mig, fram kommer en räv. Gör precis som grävlingen och går runt och kikar över allt innan den bestämmer sig för att titta närmare på en ev tunnorna. Den hittar nog inget intressant för snart försvinner även den vidare in i skogen.

Det har nu börjat skymma och jag har varken sett eller hört någon gris så jag beger mig hemåt igen utan gris men med en naturupplevelse rikare !!

Äntligen är det vårbruk även hemma i östergötland, dagen till ära körs det skit, harvas mm och jag sitter på ett tåg till Stockholm istället för att släppa ut sinkor på bete som annars hade stått på programet.

Det pratas om att vi tappar livsmedelsprodution i sverige och att raset går fort, undra vad man gör åt det igentligen?

Det som vi gör hemma är att sattsa, ta ett av de största kliven som gjorts på gården på en mängd år. Innan har det ökast ut lite i tagen med fler kor. Nu är husen helt enkelt försmå och har gjort sitt som koladugård med drygt 120 år i tjänst.

Det som nu händer är att det byggs för ca 130kor i ett stall med två robotar, vilket är skillnad mot dagens 60 kor. tror i dag att inte koantalet är de största förändringen utan att gå från uppbundna kor i långbås till kor i lösdrift, automatisk mjölkning, mixervagn. Lära sig att använda all ny teknik, våga lita på den sant sitt eget djuröga och kornas signaler.

Så nu är bygget startat!

I dagens nummer av DN listas gymnasieutbildningarnas olika förutsättningar för att få jobb. Högst på listan ligger Byggprogrammet där 91,6% av de som tog examen 2002, hade jobb år 2007. Av alla olika gymnasieutbildningar så är det fem yrkesutbildningar som toppar listan, varav naturbruksprogrammet är ett av dem. Jag tycker det är kul och bra att det finns en framtid inom de mer ”praktiska” yrkeskategorierna. Många av dessa arbetstillfällena finns även över hela Sverige, medens trenden inom ”pappersvändaryrkena/ såmångamötensommöjligt-yrkena” (som jag själv delvis tillhör), är att storstäderna endast är ok som arbetsmiljö.

Igår hade LRF Ungdomens riksstyrelse årets första styrelsemöte. Som vanligt så var det en intensiv dag med många punkter att avhandla. Och även om jag ofta längtar ut till det praktiska jobbet som var min vardag för något år sedan, så måste jag erkänna att jag stortrivs i den eviga mötesmiljön. Och för den egna självkänslans skull så brukar jag tänka på att det jag gör, förhoppningsvis kommer alla hårt arbetande LRF ungdomar till någon nytta.

Återstår att se vad de två olika regeringsalternativen tänker göra för alla ungdomar som vill kunna leva och försörja sig av ett liv på landet?

Länge leve den (snart unika) praktikern!

John

Varje år den här tiden så förvandlas jag enligt vissa till en julfanatiker.. Vaddå, jag tycker bara julen är härlig, att gammaldags traditioner ska hållas fast vid och att den perfekta ”Fanny och Alexander julen”  är ett måste!

Tyvärr gick jag med på att göra ett jultest i någon tidning och fick följande omdöme:

” Du ser inte på julen som så mycket fest utan mer som träningsläger. Julen ska firas KORREKT och GAMMELDAGS. På denna överhettade proffsnivå är folklivsforskning en viktig ingrediens samt lekglada, energiska och förstående anhöriga. ”

Överdrivet test tycker jag, och ikväll ska jag förövrigt bara koka enbärsdricka, såpskura golv, mangla linnedukar och baka kakor efter mormors recept. Självklart tycker jag att mina yngre syskon samtidigt ska underhålla med lämpliga julsånger i stämmor, vilket inte är mycket begärt med tanke på hur dom i betydligt yngre dagar fick förmånen att höra berättelsen om varför vi firar Lucia egentligen.

Just det, för den oinsatte kan jag nämna att Lucia legenden innehåller en del detaljer om utstuckna ögon, halshuggning och bål. En perfekt saga för småsyskon!

Sitter nu på tåget för ett återbesök på Alnarp och där träffa nästa alla som jag har tillbringat två år med. Men varför är vi inte alla. Jo vi fins i en branch där farorna lurar överallt och olyckerna är påtok för många, vilket även vår regering har sett och avsatt pengar till att minska olyckerna inom de gröna näringarna. Vlket LRF nu gör ett stort och viktigt jobb.

Men man tror olyckar inte drabbar mig och inte de i min vänkrets men denna gång var det tyvärr inte så utan en levnads glad smart kille på 26 år fick sätta livet till bara ett par dagar innan vi skulle ha vår ring cermoni och bli ”lantmästare” på riktigt.

Så sänd en tanke till honom hans nära och kära och alla andra som drabbats av olycker.

Tänk på att inte stressa och att inte ska bara, trots att det är pressad sitvation just nu i många lantbruksföretag.

Om man googlar ordet livspussel får man 43 800 sökresultat. Det handlar om allt från forskning på området till det ultimata matschemat eller att inte ha en trädgård att ta hand om eller att bo i hyreslägenhet. Varför funderar jag då på detta? När de ljusa timmarna på dagen minskar försvinner orken! Skulle med all säkerhet kunna sova 14 timar per dygn om tiden medgav men här kommer pusslandet in. Hur man än beter sig så finns max 8 timmar till sömn! Å ja det kanske inte är så dåligt men visst hade det varit skönt men några timmar till:)?

I familjen har vi mycket projekt. Det är kor, mejeri, kursgård, förtroende uppdrag som nu skall matchas med Jonathans (sonens) dagis tider! Då ska det lämnas in schema på arbets tider, det går fet bort vi har inga arbetsgivare! Så då måste man lämna in önskad vistelsetid för barnet. Detta kräver att man vet vad man ska göra och när. Intressant, ett exempel, som egenföretagare i mötes branchen får man in bokningar på kanske tre dagars varsel om man har otur.

Nu är det inte tanken att ni skall se detta som  någon sårts klagomur utan det är helt enkelt bara så att familjen står inför en ny utmaning. Jag tänker i första hand prioritera stenhårt (familjen först när de behöver mig), rutiner framför allt, sätta deaadlines, ta tillfällen för att ha roligt (Ladies Night på fredag), å absolut skita i småsaker!

Barnens dag gick av stapeln nu i helgen  i finspång en årligt återkommande företelse som är mycket uppskattad. Som vanligt fans LRF på plas för att visa upp lite av de vi har och få en möjlighet att prata med framtidens konsumenter.

Dagen till ära hade jag med två kvigkalvar som är tvillingar och där med mycket lika. På plats fans även får, traktorer i olika stolikar. Trakrorern vart nog uslitna av denna dags ur och i klättrande av alla lyckliga barn. En frågesport för att vuxna som trodde sig kunna det här med lantbruk och allt runt om det. Med resultatet visade något annat, av dryga hundra som gissade vad det var för gröda hade endast 5 alla rätt och där i bland fick utslagsfrågan avgöra vinnaren.

Utslagsfrågan var Hur många mjölkproducenter fins det i Sverige?

Svarte på detta var stor spridning på blande de med alla rätt från 585st till 147000st. Rätt stor spridning utan att någon var riktigt nära.

Men barnen hade i varjefall kul och korven gick åt och solen sken vinde bjöd på en svag bris. Alltidi lika kul med barnens dag men lika skönt varje år när man plockar i hop och får åka hem.

Det växlar fort vädret från gårdagens kannon väder, vilket gjorde att tröskan och pressen gick för fullt. Men i dag har det regnat hela förmiddagen, vilket medfört att det varken kommer gå att tröska eller pressa i dag. Vilket kanske är tur då det råkar var så att jag behövde sitta ett par timmar framför datorn så mitt ex-jobb blir godkänt någon gång.

Det som är tur är att just i dag har jag möten hela eftermiddagen så regnet kom lägligt. Kan nu åka på möte utan att ha dåligt samvete.

Men vi fåt hoppas på att de blir bra väder resten av veckan. Så vi med blir klara med skörden!