Sitter nu och stirra in i en dataskärm och lyssnar på Magnus Ugglas nya och funderar på framtiden och framför allt framtiden för de gröna näringarna, då främst i Östergötland. Där jag bor och verkar. Så hur ser jag på framtiden som står bakom hörnet?
Framtiden är en enda stor möjlighet som jag kan påverka men vist är det mycket annat som påverkar mig så som konsument, EU, lagar och förordningar mm. Fast det är alltid jag som väljer vägen och har mycket i min händer om jag lyckas eller inte.
Framtids fokuset ligger i dag på den framtida matprodutionen, hur kan vi kunna försörja en allt större befolkning med de varor och tjänster de önskar och mitt i allt detta stora samhällsansvar tjäna pengar. Vilket vi måste få göra för att ha en drivkraft fram.
Mitt bidrag till att bibehålla matprodutionen, det öppna landskapet, biologiska mångfald, jobben med mera är att bygga en ny ladugård till mina kor. Detta gör jag för att jag tror att möjligheterna är större än hindrena.
Varför bygger man en ny ladugård? ja det kan man undra, det gnälls över dåliglönsamhet, mm. Men vad är alternativet? För mig fins inget jag älskar mina kor och livet som mjölkbonde och då krävs utveckling, för att hänga med i konkurrensen.
En stor anledning till att bygga med är för korna få en bättre miljö att leva i, vem vill inte ha det, en miljö där du väljer själv vad och när du vill göra det. Detta tack vare att det är automatisk mjölkning, utfodring. För mig som fått förmånen att jobba med dessa fantastiska varelser är kravet på bra och säker arbetsmiljö en anledning.
Något som är häftigt med att producera råvaran mjölk är att man helt är beroende av vad som händer på världsmarknaden och jag slipper vara konkurrent med alla andra fantastiska mjölkbönder i Sverige vilket mejeri de än levererar till. Har även en produkt som efterfrågas.
Avslutningsvis det största hindret att lyckas som företagare och matproducent är jag själv.