15
Sep

GMO – ett vägskäl till framtiden

Så är det då äntligen dags. Med en dryg veckas distans till en USA-resa som syftade till att öka kunskaperna om GMO, försöker jag nu ta mig mod till att skriva om denna komplexa fråga. Så varför denna mentala barriär? Svaret är inte enkelt, men mitt blir ändå att frågan rymmer för många aspekter i nuvarande diskussionsforum. Vi borde bryta ner frågan om GMO till ett antal frågor. Kan vi t ex hålla isär frågan om patent med själva tekniken?

Under 4 intensiva dagar i lika många delstater träffade vi odlare, odlarorganisationer och företag (ja, Monsanto var ett av dem) som säljer och driver utvecklingen av grödor med genmodifierade egenskaper. Saligheten över teknikens möjligheter var, kan man säga av en stigande skala i den ordning jag ovan nämnde de olika aktörerna. Av dem vi mötte var det ingen som ifrågasatte någon enda del av tekniken. Däremot gnager det även i den amerikanska bondesjälen att man måste betala dyra pengar för att köpa nytt utsäde varje år. De beräknade att vinsten än så länge var marginell, men förlitade sig på att tekniken skulle utvecklas till nya dimensioner.

Detta var ett första inlägg i frågan om GMO och jag räknar med att återkomma, men innan jag klickar på ”sänd-knappen” så måste jag självklart delge ett par rader om mina djupaste funderingar efter resan.

Jag tror (man skall inte tro, utan förlita sig på oberoende vetenskap) inte att GMO är lösningen för att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle. Det går att lura naturen ett tag, men inte i ett långsiktigt perspektiv. Bygger vi upp systemet nu, så måste vi förlita oss på att tekniken utvecklas i all framtid.  Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är tekniken jätteintressant och kan leda till större skördar med mindre insatser. Så frågan vilka perspektiv vi ska ha när vi bestämmer oss?

John

  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
Spara / dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • TwitThis
  • LinkedIn
Av:

John Enander

Kategorier:

GMO, okategoriserat

5 Kommentarer

1
Eva 16 september, 2009

Bra att du startar ett resonemang om denna svåra fråga! Jag tror att det behövs.

2
Sofia S 17 september, 2009

Jag kan absolut förstå den mentala spärren i att skriva om detta ämne. Var börjar man och var slutar man… tankarna blir lätt många …Ska försöka fatta mig kort – men vi får väl se hur bra det går… :)

Frågan om GMO är så stor, komplex, innehåller olika delfrågor som är vitt skilda och bör diskuteras var och en för sig innan man kan försöka bilda sig någon helhetsbild och eventuellt komma fram till en åsikt. Dessvärre hanteras oftast frågan knappast därefter i media eller i den allmänna debatten, där det ju är snabba poäng snarare än kunskap som gäller.

Politiskt korrekthet är tyvärr också en viktigt faktor i denna fråga, och lägger sig som en blöt filt över såväl både fritt tänkande, tyckande och kunskapsinhämtning i vissa fall. Att råka ventilera fel åsikt i fel församling angående GMO är med all sannolikhet rätt farligt…vet inte vad jag ska jämföra med….kanske i paritet med att ge sig ut och ogenerat köpa sig en liter Arlamjölk på landsbygden i hjärtat av dalarna just nu… (Hyfsad risk för en rätt kvick halshuggning med andra ord. :) )

Om patenten då; Att bönderna därborta knorrar över att behöva betala, egentligen för själva ”uppfinningen”, är inte så konstigt, det ligger faktiskt helt i tiden. Immaterialrätten angrips och ifrågasätts på alla håll och kanter idag.

Många verkar inte tycka att man ska kunna tjäna något på forskning, uppfinningar, upptäckter, nya tekniska lösningar etc (eller på musik för den delen – känns som en nära och lättförståelig jämförelse). Allt ska vara gratis och tillgängligt för alla! Själv kan jag fundera stark över vad det i förlängningen skulle leda till om incitamentet, dvs kapitalet, försvann inom forskning och utveckling genom att man avskaffade möjligheten att skydda och ta betalt för sådant! Mycket av intellektuell utveckling i samhället skulle nog stanna upp ganska snabbt.

En del i resonemangen kanske i och för sig bottnar sig i att man inte funderar särskilt djupt över detta i ett vidare perspektiv, utan ser bara sin egen ekonomi just för stunden framför sig när man ondgör sig över att man måste (eller borde…) betala för att tillgodogöra sig immateriella tillgångar av olika slag.

Sedan kan sättet som detta hanteras givetvis behöva förändras och uppdateras för att passa ”köparens” åsikter, vanor, arbetssätt etc bättre, för att därmed kunna nå en bättre acceptans (återigen, jämför med musikbranschen).

Men, nu tänker jag lämna de lege ferenda diskussionen om den internationella immaterialrätten därhän för stunden….

Jag har nämligen en annan fundering också, om ”tekniken och tron”; Hur menar du när du skriver om att ”lura” naturen? Man ändrar den ja, modifiera betyder ju just detta. Och man ändrar den i och för sig dessutom inte bara på de sätt som gjorts av människan för att få fram olika önskvärda effekter sedan länge (genom, korsningar, urval etc) utan man ändrar naturen med en annan metod som möjliggör en mer medveten och styrd förändring. Men vad i denna metod för att förändra naturen gör att du känner att ordvalet ”lura” känns rätt överlag sådär? Bara nyfiken på tankegången!

Men, nu får det verkligen vara nog skrivet för min del idag!
Tack å hej! /S

3
John Enander 18 september, 2009

Tack för dina funderingar Sofia!

Jag håller helt och fullt med dig att den desinformation och den pajkastning som råder i de flesta forum där GMO ventileras, är av ondo. Det leder enbart till en större förvirring för den stora massan och snart har väl ingen bildat sig en uppfattning med bas i vad det egentligen handlar om.
När det gäller forskningen på en teknik som får sådana konsekvenser som GMO, så är jag kluven. Självklart måste olika näringar satsa forskningspengar för att utvecklas, men skall vinstdrivande företag leda forskningen? Är den potentiella vinsten lite för lockande för att ta de potentiella negativa konsekvenserna på tillräckligt stort allvar? Det skall också sägas att tekniken övervakas av flera oberoende instanser där de nya egenskaperna måste godkännas innan den släpps till marknaden.
Så till din konkreta frågeställning. ”Lura” var väl kanske ett olyckligt ordval, men jag skall utveckla mina tankegångar. Under resan i USA var frågan om resistenta ogräs och övriga skadegörare uppe vid flera tillfällen. Man ser nu, efter ca 10 års användning av herbicidtoleranta grödor, att resistensen bland ogräs börjar komma. Detta gör att man nu utvecklar en nyvariant av de herbicidtoleranta grödorna för att kunna ändra blandningen i växtskyddsmedlen och då få bukt med de resistenta ogräsen. Detta är inget som man hymlar med, utan konstaterar snarare att dessa cykler kommer fortsätta. Man kan förlänga dem med en klok växtföljd m.m, men skadegörarna kommer alltid hitta nya sätt att överleva på. Nu har ju mänskligheten en enorm förmåga att utveckla nya och befintliga tekniker så oron är kanske obefogad. Men ju mer vi frångår naturens spelregler, desto svårare blir det att någon gång återgå.
John

4
Sofia S 21 september, 2009

Det vad du menar är, om jag tolkar dig rätt, ungefär att vi har svårt att lyckas ”överlista” naturen eftersom den inte är konstant. – Japp, i så fall skulle jag kunna hålla med.

Naturen fortsätter, naturligtvis, att förändra sig själv (enligt devisen ”varje liv strävar efter att överleva”) och de mänskliga förändringarna som görs kommer därmed inte att fortsätta ha samma effekt i ett längre perspektiv. Såvida inte dessa också vidareutvecklas.

Då ska väl i och för sig sägas att jag inte har någon egentlig uppfattning om i vilken mån resistensen du nämner beror på att den nya modifierade grödan ute i naturen korsbefruktar andra närliggande växter och därmed för egenskapen (i detta fall herbicidtolerans) vidare. Eller i vilken omfattning det också beror på att användningen av vissa växtskyddsmedel blir alltför ensidig, som följd av att man har en gröda som är tolerant mot just den sorten, som ogäset blir resistent.

Jag tycker dock att man ska komma ihåg, just detta problem är en sak. Det har att göra med effekten av något specifikt som man gjort med hjälp av genmodifiering, inte själva sättet, metoden. Genmodifiering nu(?) och i framtiden kan med all säkerhet användas till annat också (både bra och dåliga saker).

Jag tycker inte att man ska döma ut metoden som sådan på grund av vad den gör i vissa avseenden, när man använder den på visst sätt. Det är, skulle jag vilja påstå, ungefär som att titta på något specifikt djur där aveln gått ”överstyr” och fått negativa konsekvenser och sedan ta det för intäkt för att allt planerat/medvetet avelsarbete borde förbjudas.

Alltså, det kanske inte är metoden, utan vad man gör med den som är avgörande…

Å så en sak till då; Att förbjuda företag att bedriva forskning känns väl lite sisådär… Och någonstans måste ju än hur kapitalet komma ifrån. Förhoppningsvis kan man ändå uppnå en hyfsad balans mellan olika intressen genom att ha oberoende kontrollinstanser etc, så som du nämner.

5
christian hiden 19 november, 2009

måste ha varit en intressant resa,! var på en gmo-kväll och blev förvånad över hur få ;”egenskaper” som är fram tagna, bt, glyfosatresistans. Blev INTE övertygad om att gmo kommer att rädda världen, snarare är väl frågan .vem är det bra för??

Skriv en kommentar

(måste fyllas i)
(publiceras ej, måste fyllas i)

Spam Protection by WP-SpamFree

Vad är 7 + 15 ?
Please leave these two fields as-is:
Säkerhetsfråga för att bevisa att du är en människa.