Läste i ATL i fredags om att KO skulle utreda termen ”närproducerat” då en man från Göteborg ifrågasatte att Estrella sålde chips märkta med ”närodlade” när potatisen egentligen kom från olika gårdar i hela södra Sverige. Han ifrågasatte alltså om svenskodlat kunde likställas med närodlat. Detta visar på en problematik i svenskt jordbruk – bara att märka något som ”svenskodlat” är inte tillräckligt för att skapa ett mervärde, trots att de produkter som vi producerar på många sätt kan anses vara säkrare, mer miljövänliga och med bättre djurskydd än matproduktionen i många andra länder.

Tanken slog mig också när jag var i Visby, då en volontär från Rättsvisemärkt kom fram och bjöd på Rättvisemärkt juice.  En herre i vårt sällskap frågade tjejen vad som var så speciellt med just Rättvisemärkt, och hon förklarade att om man köper Rättvisemärkt kan man vara säker på att arbetarna har säkra och rättvisa levnads- och arbetsvillkor. ”Men då borde alltså all mat producerad i Sverige vara Rättvisemärkt”, konstaterade mannen i fråga, varpå tjejen poängterade att varorna måste vara producerade i ett u-land för att vara Rättvisemärkt.

På rättvisemärkt.nu står det att om man handlar Rättvisemärkt bidrar man till att:

• Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor
• Barnarbete och diskriminering motverkas
• Demokratin och organisationsrätten främjas
• Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt
• Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas  

Allt detta kunde ju lika gärna gälla svensk matproduktion! Varför kan då inte rättvis mat producerad i Sverige generera ett mervärde?! Kan vi inte börja märka svensk mat ”Schysst mat”? Eller förresten, vi kan utlysa en tävling här i bloggen om vem som kan komma på bästa märkningen av svensk mat. 

Tänk er bara:

 ”Schysst mat” – för dig som vill ge svenska bönder schyssta levnadsvillkor, utveckla lokalsamhället och gynna miljön.

Jag skulle köpa i alla fall.