Nyligen var det inte bara skolstart för de fransktalande belgiska skolorna där mina barn går utan även för EU-bubblan. EU-bubblan består i princip av alla som ingår i beslutsmaskineriet i Bryssel, institutionernas beslutsfattare och tjänstemän och förstås alla intresseorganisationer och andra lobbyister. Men i år är det en speciell känsla. Något lugnare än vanligt. Kanske lite känslan av lugnet före stormen.
Efter några veckors semester i augusti, vanligtvis i sina hemländer, kommer de tillbaka fyllda av energi och ambition. De är då särskilt påverkade av sina hemländers verkligheter och värderingar, vilket ofta färgar arbete och mål. Första veckan i september blir därför en intensiv start, där allt ska hända, möten ska hållas, och semesterkänslan bleknar snabbt bort.
I år är det annorlunda. Det finns ett nytt Europaparlament som sedan i mitten av juli har konstituerat sig i politiska grupper och i utskott, valt sina ordförande och vice-ordförande för olika poster. Det är inte en smärtfri process. Jag kan tänka mig att just Europaparlamentarikerna behövde semestermånaden augusti för att att landa efter en valrörelse som dominerades av extrema vallöften från både höger och vänster och där för första gången på väldigt länge alla partier ville vara bondens bästa vän. Givetvis berodde det på alla de ibland ganska våldsamma bondeprotester som genomfördes under senhösten och våren.
Vilka är de nya Europaparlamentarikerna? Som förutspått vann EPP, den konservativa partigruppen där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår. De fick 188 av 719 mandat. Men även högerextrema partier gick framåt.
Sverigedemokraterna, med sina tre mandat, ingår i ECR som har 78 mandat och är gruppen för konservativa reformister. Tidigare ingick brittiska Tories där. Längre till höger om ECR finns nu en ny grupp kallad "Patriots For Europe" (PfE) med 84 mandat, där bland annat Viktor Orbáns parti Fidesz och Marine Le Pens "Rassemblement National" ingår.
Ännu längre till höger finns den nya partigruppen "European Sovereign Nations" (ESN) med 25 mandat, där extremt högernationalistiska partier som Alternativ für Deutschland är med. Tillsammans bildar dessa tre grupper ett stort block på den extrema högern med totalt 187 mandat, nästan lika stort som EPP. Men eftersom de är splittrade i olika partigrupper med skilda prioriteringar och en olika grad av EU-skepticism, kommer deras inflytande troligen främst handla om att vara vågmästare snarare än att driva egna förslag.
För svensk del så har vi 21 ledamöter varav sju är helt nya, tre stycken gör come-back och 11 inleder nu sin andra mandatperiod. Även svenska ledamöter visade större intresse för jordbruksfrågorna. Emma Wiesner (RE), Jessica Polfjärd (EPP), Helene Fritzon (S&D) och Pär Holmgren (Greens) sitter alla både i miljöutskottet och som ersättare i jordbruksutskottet. Ersättare är inte lika tungt som ordinarie men om de är aktiva kan de få roller som rapportörer och i övrigt göra sig en profil där. Vi känner dem väl alla fyra så nu gäller det vi spelar in viktiga frågor för dem att jobba med. Trots att de högerextrema gick fram är det ändå framförallt fortsatt mittenpartierna vilka dessa tillhör som kommer vara de som driver frågor.
Nu när Europaparlamentet är klart återstår den viktigaste delen: EU-kommissionen, som föreslår lagar. Ursula von der Leyen godkändes för en andra mandatperiod den 18 juli och har prioriterat industriell konkurrenskraft samt säkerhet och försvar. Förra mandatperioden fokuserade hon på grön omställning, men mötte kritik för att inte ha förankrat målen väl. Nu vill hon stärka livsmedelsproduktionen med bättre jordbrukspolitik och incitament. Hon kommer presentera en "vision för framtidens jordbruk" 100 dagar efter att den nya EU-kommissionen tillträtt, med konkreta förslag för perioden efter 2027.
Men EU-kommissionen har fortsatt en resa kvar innan de kan tillträda sin nya mandatperiod. Nu har alla medlemsstater nominerat sina kandidater och nu pågår intensiva förhandlingar mellan Von der Leyen och medlemsstaterna om vilka kommissionärsposter alla ska få. Nästa vecka planerar Von der Leyen att offentliggöra detta i samband med att Europaparlamentet är i Strasbourg. Därefter kommer utfrågningar genomföras av alla kandidater av Europaparlamentet som sedan beslutar om de godkänner eller inte. Fortsättning följer med andra ord...