Förra veckan presenterades regeringens budget för nästa år. Det var en expansiv budget med 80 miljarder i reformutrymme och 50 miljarder till försvar och Ukraina. Det syns i tabellerna att det är val nästa år och att alla partier i koalitionsunderlaget ska få sitt.
Vi ser en del positiva inslag i budgeten. Anslag till beredskapslager passar väl ett år då skörden är stor och de kommer vara viktiga för samhällets beredskap och ett nytt uppdrag till Jordbruksverket att införskaffa kritiska insatsvaror ger en bättre robusthet i primärled. Att öka den nationella ersättningen och investeringsstöden i norra Sverige är viktigt för att ha livsmedelsproduktion i hela landet. Att viktiga och långsiktiga satsningar såsom Grogrund och medel till bekämpning av invasiva arter får medel är centralt för växtodlingen och att dieselåterbetalningen förblir på en bra nivå är viktigt för konkurrenskraften.
Blandade reaktioner på djurvälfärdsersättningen för mjölkkor
Det har varit blandade reaktioner från LRF:s medlemmar på budgeten. Den starkaste reaktionen har varit den om djurvälfärdsersättningen för mjölkkor. I grunden är det mycket positivt att kommissionen aviserat att man kan ge djurvälfärdsersättningar till sådant som är nationell lagstiftning. Det är en bra möjlighet för Sverige som många gånger gått före.
Samtidigt så var inte ersättning LRF:s förstahandsval när vi drog i gång påverkansarbetet kring beteslagen, som i sin nuvarande utformning är ett hinder för tillväxt i mjölksektorn. LRF hade hellre sett en mer flexibel lagstiftning som hade kunnat säkerställa djurvälfärden men också ge lantbrukare större utrymme att ta egna beslut om när det är lämpligt att släppa korna på bete. Vi vet att lantbrukare kan ta bra beslut och samtidigt upprätthålla en god djuromsorg.
LRF kom ganska långt i vårt påverkansarbete. Vi har pratat med samtliga partier och bjudit ut många politiker och tjänstemän på gårdsbesök för att visa hur moderna kostallar ser ut. I början var det tröstlöst, men successivt fick våra argument fäste och det tillsattes en utredning som la ett förslag som var väl avvägt.
Regelförenkling hade varit bättre långsiktigt
Men det är tydligt att politik inte alltid handlar om goda argument, utan om vad som är politiskt möjligt i den givna stunden. Och det fanns ett alldeles för stort motstånd i regeringskoalitionen och i riksdagen för att få igenom en regelförändring. Det beklagar jag. En ersättning är tänkt att möta en del av de kostnader som beteslagen orsakar. Men det finns en del frågetecknen kring hur långsiktig den här ersättningen är, eftersom den är kopplad till den nuvarande CAP-perioden och ny CAP-reform står för dörren. Däremot kommer regelkrånglet i nuvarande beteslag finnas kvar. En regelförenkling hade varit bättre långsiktigt, och det var det LRF förespråkade.
Utöver betet är finns det många andra utmaningar inom svenskt lantbruk som inte hanteras i budgeten. Vi har köttbrist men svårt att öka tillväxten i nötköttsproduktionen. Dikor är minst lika viktiga gällande bete men får ingen djurvälfärdsersättning. Spannmålspriset är så lågt att många i gynnsamma slättbygder funderar på om det är lönt att så. Att då lägga merparten av budgetutrymmet på mjölkproduktionen som har en bra marknadssituation just nu är inte logiskt utifrån ett samlat lantbruksperspektiv. En regellättnad i betet hade varit billigare och bättre.
LRF fortsätter jobba för bättre förutsättningar
Men det är viktigt att vi inte fastnar i ett för defensiv och negativ diskussion inom lantbruket. Vi har en bred politisk förståelse för att svensk livsmedelsproduktion är viktig och ska öka och att lönsamheten är det mest centrala för att åstadkomma det. Vi har konsumenterna med oss som håller efterfrågan uppe. En valårsbudget ska inte förta att vi på det stora hela har mycket att se fram emot. Och vi ska med oförminskad kraft fortsätta att jobba för bättre förutsättningar för ett lönsammare lantbruk, också under kommande år.