EUs jordbrukspolitik (CAP) bygger på att varje medlemsland får ett visst belopp i euro från EU-budgeten för att stödja sitt jordbruk. Detta belopp kan sedan fördelas på olika sätt, till exempel för att främja miljöåtgärder eller investeringar i företaget. För att räkna om dessa euro till svenska kronor används en av regeringen fastställd valutakurs, denna bestäms i förväg.
Problemet är att den valutakurs som regeringen har valt är alldeles för låg. När EUs jordbrukspolitik beslutades för några år sedan var den svenska kronan fortfarande ganska stark i förhållande till euron. Då sattes kursen till 9,30 SEK/Euro, vilket innebär att varje euro som kommer från EU-budgeten motsvarar 9,30 kronor i svenska statskassan. Men sedan dess har kronan försvagats rejält, och har legat runt 11,50 kr under 2023 och 2024. Det betyder att varje euro som kommer från EU-budgeten egentligen är värd 11,50 kronor, men att våra bönder bara får 9,30 kronor för den. Dessa pengar måste regeringen se till att hämta hem från EU.
Den låga eurokursen innebär att svenska lantbrukare under 2023 och 2024 gått miste om 500 miljoner kronor per år. Om regeringen inte ser till att ändra eurokursen finns det risk att vi fortsätter gå miste om dessa summor även 2025-2027, vi har inte råd med det.
Avtalet med EU förutsätter även att svenska staten ska medfinansiera medlen från EU med ungefär samma belopp. Men inte heller det har gjorts. Det handlar alltså om cirka en miljard årligen i uteblivna ersättningar för arbete som vi lantbrukare utför.
Vi har inte råd att slarva bort en miljard, särskilt inte nu. När inflationen dessutom gör att ersättningarna räcker till mindre och mindre, något som även Jordbruksverket redovisat till regeringen.
Med detta förfarande urholkas lantbrukets ekonomi. LRF förväntar sig att regeringen snarast fattar beslut om att ändra valutakursen för den strategiska CAP-planen för resterande tre år, dvs 2025-2027. Förändringarna, som även gäller ökad svensk medfinansiering, måste ingå i kommande höstbudget.