Förra veckan var intensiv och omvälvande. Valet i USA och Trumps vinst har förstås skakat om EU:s politiska ledare. Många har varit måna om att skicka gratulationer precis som besegrade Kamala Harris själv med syftet att visa respekt för demokratin. Men det är också ett tillfälle att fundera över hur EU nu ska förhålla sig till den nya världsordning som delvis kommer råda. Kanske kommer flera att dela åsikten som franske presidenten Macron uttryckte vid ett toppmöte för EU:s statschefer i Budapest i förra veckan: ”EU måste gå från att vara herbivorer till omnivorer…vi behöver låta våra tänder växa ut….annars blir vi uppätna av alla karnivorer i världen runtomkring oss”. En metamorfos för att EU själva nu som enligt Macron också behöver göra oss oberoende av opålitliga handelspartners med destruktiva politiska åsikter vad gäller allt från säkerhet och försvar till ”cutting edge”-teknologi.
Men förutom detta har det också skett 20 utfrågningar av nominerade EU-kommissionärer. Detta har ägt rum i Europaparlamentet i Bryssel. Varje nominerad EU-kommissionär har haft ett eller flera utskott som haft ansvaret för utfrågningarna. Under minst tre timmar har varje EU-kommissionär grillats med tuffa frågor. Det är ett eldprov. Ett sätt att vända ut och in, inte bara på de frågor de ska jobba med, utan också ett tillfälle att ifrågasätta deras bakgrund, deras regeringars åsikter och annat bagage de enligt Europaparlamentarikerna kan tänkas ha.
Men det är som alltid också ett politiskt spel och förhandlande. Framför allt mellan politiska grupper som vill att deras kandidat ska godkännas.
För jordbrukets del var flera utfrågningar intressanta. Utnämnda handelskommissionären Maroš Šefčovič klarade sig som väntat bra. Han är mycket rutinerad. Från Slovakien och inleder sin fjärde period som EU-kommissionär. Han kunde svara självsäkert på frågorna och vågade även distansera sig något från sin egen regering vad gäller frågor kring handelsdispyten med Kina. Han berörde även USA. Han verkar även anse att EU:s lantbrukare inte ska offras för handelsavtal som gynnar andra sektorer. Men, samtidigt var han inte tillräckligt tydlig vad gäller Mercosur (handelsavtalet med länder i Sydamerika), inte heller vad gäller handelsavtal vad gäller för jordbruksprodukter med Ukraina.
Christophe Hansen från Luxemburg, utnämnd jordbrukskommissionär, klarade sig väldigt bra. Han seglade igenom sin utfrågning. Han känner ”huset” då han själv varit Europaparlamentariker och visste hur han skulle tackla frågorna. Han var väl inläst och förberedd. Han anses vara någon med stövlarna på, från lantbrukarfamilj. Dessutom berättade han sin egen hjärtskärande historia om sin bror som var lantbrukare och som på grund av för mycket stress som hans jordbruk innebar förolyckades. Hansen lovade rättvisare priser för jordbruksprodukter, spegelklausuler för import av jordbruks- och livsmedelsprodukter så att de uppfyller samma krav som EU:s produktion på miljö och klimat och åtgärder för generationsskifte. Han sa också att han inte tänker lägga förslag om att minska köttkonsumtion, och han kritiserade idén om ett system för handel med utsläppsrättigheter, ”AgETS” för jordbruket.
Jessika Roswall som fått posten som miljökommissionär fick en tuff utfrågning. Miljö är ett oerhört brett område och polariseringen är stor mellan intressenter och politiska grupper om bästa vägen att lösa problem och vad som är problem. Hon fick frågor om i princip alla hennes områden. Hur lantbruket ska minska sina utsläpp och bidra till mer biologisk mångfald, hur avfallshanteringen ska harmoniseras på EU-nivå till vad hon tänker göra för att förhindra att det blir mer naturkatastrofer (katastrofen i Valencia berördes). Roswall försökte precis som i sina skriftliga svar hålla en balans mellan att vara tydlig med att målen ska uppnås men att det samtidigt är viktigt att stå bakom ett konkurrenskraftig jord- och skogsbruk. Det är viktigt att hitta en balans. Men ledamöterna var inte imponerade av henne. De tyckte hon gav ett för osäkert och okunnigt intryck. Det var efter utfrågningen stor osäkerhet kring om hon faktiskt skulle klara sig eller behöva återkomma med skriftliga svar. Men, till slut godkändes hon.
En annan EU-kommissionär som fick det tufft och måste komplettera med skriftliga svar innan han kan bli godkänd är utnämnde EU-kommissionären för hälsa och djurskydd, ungerske Olivér Várhelyi. Alla visste det skulle bli svårt för honom. Främst med tanke på partigrupp och land. Men, han är redan erfaren från EU-kommissionen och klarade sig bättre än väntat. Även om sakområdet i sig är nytt för honom. Däremot blev han ordentligt kritiserade gällande Ungerns (och hans egen) syn på abortfrågan, kvinnors rättigheter och Ungerns hanterande av vaccin under covid-19-pandemin. Vad gäller djurskydd lovade han inga nya regler förrän existerande är bättre införda. Viktigt med en ny djurskyddslag som är ekonomiskt och socialt hållbar och som säkerställer lantbrukarnas konkurrenskraft. Han poängterar att djurskydd för honom är inte en minskning av antalet djur utan en bättre tillvaro för de djur som lever. Han lovade titta vidare på frågan om ”end the cage age”, det vill säga djur i bur. Dessutom vill han att konsumenterna ska kunna väja alla produkter och han vill därmed inte ha strikta näringsråd på EU-nivå (som till exempel skulle ge råd om mindre kött). Han var tvungen inkomma med skriftliga svar på frågor till fredag 8 november och hans ”öde” avgörs måndagen den 11 november av jordbruks- och miljöutskottet.
Wopke Hoekstra, utnämnd klimatkommissionär från Nederländerna (och som har varit klimatkommissionär redan under innevarande period senaste året) klarade sig bra. Han höll fast vid EU-kommissionens klimatmål om 2040 och var tydlig med att de inte backar undan. Han nämnde också att det är viktigt att hitta en affärsidé för att fånga in och minska utsläppen av koldioxid från jord- och skogsbruket. Samtidigt var han skicklig i att undvika svara på flera frågor.
Sist men inte minst, polske Piotr Serafin, utnämnd budgetkommissionär gjorde även han ett självsäkert och kunnigt intryck där han efterfrågar en större EU-budget än bara 1 procent av BNP, en ökning vilket även omfattar medel för jordbruk (CAP) och att det behövs förenkling.
Utfrågningarna pågår till och med den 12 november, såvida någon inte godkänds. Den slutliga omröstningen om hela EU-kommissionen hålls troligtvis under plenarsessionen 25-28 november.