Igår var det en spännande dag för alla som är engagerade i svensk livsmedelsproduktion. Utredningen ”Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd”, som har letts av Elisabeth Nilsson, har lämnat sina förslag till regeringen.
Jag har inte hunnit läsa igenom hela utredningen på drygt 600 sidor ännu, men har tagit del av några av de viktigaste förslagen som berör LRF och våra medlemmar.
En av de viktigaste frågorna för LRF är att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion och det har vi arbetat med länge. Samtidigt vill vi självklart behålla vår höga nivå på djuromsorg och djurvälfärd, jag är övertygad om att det går att göra båda delar, och det pekar också utredningen på.
Vi vet att konsumenterna uppskattar den svenska maten och de mervärden som den har; som friska djur, ansvarsfull antibiotikaanvändning och biologisk mångfald. Men vi vet också att vi möter en hård konkurrens från andra länder som har lägre krav och kostnader. Därför måste vi få bättre förutsättningar om vi ska kunna producera mer och ännu bättre mat i Sverige.
Vad föreslår utredningen?
Utredningen har haft i uppdrag att analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU.
Utredningen har också undersökt möjliga åtgärder för att med bibehållna högt ställda djurhållningskrav, stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion samt undersökt möjliga åtgärder för att stärka djurskyddet inom EU och globalt.
Utredningen har kommit med flera förslag som jag tycker är viktiga och bra för att vi ska kunna öka produktionen av svensk mat.
Tre konkreta exempel är förslagen om virtuella stängsel, villkorad läkemedelsanvändning och en flexibel beteslag.
-
Virtuella stängsel bidrar till fler betesmarker och därmed ökad biologisk mångfald. Med virtuella stängsel menas att djuren hålls inom ett visst område med hjälp av teknik som sänder ut ljud- eller elsignaler. Detta gör att djuren kan röra sig fritt och beta på olika platser, utan att behöva bygga fysiska stängsel som kan vara kostsamma och svåra att underhålla. Detta är bra för både djuren och miljön, och kan också öka intresset för att ha betesdjur i områden där det idag är svårt eller omöjligt. En förutsättning är dock att rovdjurstrycket är rimligt, varför det är särskilt viktigt att utredningen även föreslår en minskning av vargstammen och höjd ersättning vid rovdjursangrepp.
-
Villkorad läkemedelsanvändning är ett nödvändigt bidrag, särskilt med tanke på att Sverige lider av brist på veterinärer. Med villkorad läkemedelsanvändning menas att djurhållare kan få tillstånd att använda vissa läkemedel utan att först ha fått en veterinärundersökning. Detta förutsätter förstås att man följer vissa regler och krav. Förslaget kan underlätta för djurhållare som har långt till närmaste veterinär, eller vara bästa lösningen i akuta situationer där det är viktigt att kunna ge djuren snabb behandling. Detta är bra för djurens välfärd och kan också minska risken för smittspridning och resistensutveckling.
-
Utredningens förslag om en flexibel beteslag handlar om att ge mjölkproducenter med kor i lösdrift möjlighet att välja om de vill ha sina djur på bete eller inte. I dag är Sverige det enda landet i världen som har ett lagkrav på bete för mjölkkor, vilket försvårar konkurrenskraften och utvecklingen för svensk mjölkproduktion. Utredningen menar att kor i lösdrift har goda förutsättningar för naturligt beteende även inomhus och att ett undantag från beteskravet skulle göra det enklare att starta och expandera mjölkföretag i Sverige. Det skulle också leda till fler ungdjur som kan beta naturbetesmarker med ett viktigt bidrag till den biologiska mångfalden som följd. Dessutom skulle svenska bönder kunna få ersättning för djurvälfärd inom EU, vilket de inte kan i dag eftersom bete är obligatoriskt.
Här kan du läsa mer om LRFs syn på beteslagen.
Vad händer nu?
Om utredningens förslag blir verklighet har vi ännu bättre möjligheter att öka produktionen av svensk mat, vilket gör konsumenterna till de stora vinnarna.
Utredningen är nu ute på remiss, vilket innebär att olika intressenter får möjlighet att lämna sina synpunkter på förslagen.
LRF kommer att läsa igenom utredningen noggrant och komma med ett remissvar där vi framför våra åsikter och förslag på förbättringar. Vi kommer också att följa upp utredningen hos politiker och myndigheter.
Utredningen är ett viktigt steg i rätt riktning, men det är inte slutet på resan. Vi har fortfarande mycket arbete kvar för att skapa ett starkare och hållbarare lantbruk i Sverige. Jag hoppas att ni vill vara med oss på den resan.