Hoppa till innehållet

Ett år efter afrikansk svinpest – fler vildsvin måste skjutas

Drygt ett år har gått sedan det första fallet av afrikansk svinpest (ASF) konstaterades i Fagerstaområdet hos ett dött vildsvin.

Beskedet hade vi egentligen väntat på i flera år, men ändå var det en chock när ASF konstaterades. Men sedan gick det snabbt. Inom LRF mobiliserades krisorganisationen omedelbart, och våra regionala krafter kavlade upp ärmarna utan att tveka.

Det var imponerande att se hur alla – från lokala medlemmar till förtroendevalda och tjänstemän i Västmanland med omnejd – direkt insåg allvaret och förberedde sig för en intensiv och utmanande period.

Grisnäringen jobbade på högvarv dygnet runt, både med smittförebyggande åtgärder och med att hantera intresset från media och konsumenter. Allt skogsbruk blev förbjudet i det smittade området, vilket var en chock för skogsägare och entreprenörer.

Tillsammans med myndigheter, markägare, jägare och andra frivilliga kunde smittan begränsas denna gång. Men det är inte säkert att vi klarar det igen, särskilt inte om smittan dyker upp på en plats där antalet tamgrisar är högt eller där det finns ännu fler vildsvin.

Italiens kamp mot ASF: 50 000 grisar avlivade och armén har fått i uppdrag att skjuta vildsvin

Just nu kämpar Italien med en utbredd ASF-smitta som hittills har lett till att en yta motsvarande Västernorrland på 21 000 kvadratkilometer spärrats av, rapporterar Financial Times. Inom denna yta hålls 700 000 tamgrisar som därmed inte får transporteras ut ur området. Sedan mitten av juli har drygt 50 000 grisar avlivats då man funnit smittan i mer än 25 olika besättningar. Den italienska armén har fått uppdrag att skjuta av vildsvin och minska stammen med 80 % de kommande fem åren, vilket dock möter stort motstånd från både jägare och miljöorganisationer.

Vi behöver alla göra vårt yttersta för att ASF inte ska komma till Sverige igen, så att den mardröm som nu utspelar sig i Italien inte blir verklighet här. Men det stora antalet vildsvin i Sverige utgör dessvärre en stor risk för att historien upprepar sig. Lösningen är enkel – populationen behöver kraftigt begränsas, men vägen dit är svår.

Vildsvinens skador kostar samhället 1,5 miljarder årligen

Vildsvin har en imponerande förmåga att föröka sig. Årets första fem månader ökade antalet trafikolyckor med vildsvin med 65 % jämfört med samma period förra året. Det indikerar att stammen vuxit ytterligare och det är svårt för jägarna att hinna med. Vildsvin är svåra och krävande att jaga, därför är varje skottillfälle extremt viktigt att ta vara på. Här tycker jag att det måste bli enklare för våra jägare.

Ett av våra förslag är att hjälpmedlet drönare ska bli tillåtet så att jägare inte behöver sitta en hel natt och vänta på vildsvin vid fel fält. Något jag vet att jägarna som spenderat många timmar vid mina fält skulle uppskatta.

Egentligen är argumenten kring vildsvinens spridning av sjukdomar som både salmonella och ASF, nog för att kraftigt minska vildsvinsstammen. Men faktum är att viltskadorna orsakade av vildsvin, dessutom uppskattas till runt 1,5 miljard kronor årligen. Framförallt fördelat på skördeskador och trafikskador. De vildsvin som hamnar på tallriken, är dyra för oss bönder och samhället, men de genererar en mycket knapp intäkt om ens någon till majoriteten av dem som får bära kostnaderna.

LRF har länge arbetat för att en utredning av jaktlagstiftningen ska genomföras och den har regeringen tillsatt. Men den kommande utredningen tar överhuvudtaget inte upp viltskador, vilket är huvudlöst när viltskadorna uppgår till 1 miljard i skördeförluster samt att en stor vildsvinstam är grogrund för olika smittor. Vildsvinstammen behöver sänkas drastiskt. De som inte förespråkar nya mer långtgående jaktmetoder är svaret skyldig på hur vi annars ska reducera stammen och de konsekvenser som djuren orsakar jord- och skogsbruket och samhället i stort.

Utbrottet i siffor

111 miljoner kronor – Jordbruksverkets totala kostnad för att hantera utbrottet. Siffran avser perioden 2023-09-06 – 2024-06-30.

484 ansökningar om undantag – 253 av dessa beviljades, 124 avslogs då de gällde sådant som redan var tillåtet, 117 avslogs och 6 drogs tillbaka av de sökande.

95 ansökningar om ersättning – av dessa är 74 slutreglerade och ersättning om totalt 4 528 919 kronor har betalats ut. De totala ersättningsanspråken uppgår till 34 207 319 kronor.

14 928 timmar av sökinsatser – fördelade på cirka 625 jägare.

70 smittade vildsvin– samtliga har hittats inom en diameter av 5 kilometer.

116 smittskyddsavlivade vildsvin – totalt i kärnområdet och i ytterområdet.

Källa: SVA