Regeringens höstbudget för 2026 presenterades häromveckan. Som växtodlare och representant i LRF:s växtodlingsdelegation ser jag positivt på att det finns flera satsningar inom ramen för budgeten som stärker svenskt lantbruk och växtodling.
Den permanenta satsningen på SLU Grogrund är ett tydligt bevis på att regeringen ser värdet av innovation och långsiktighet inom svensk växtförädling. Att Grogrund nu får ett ökat anslag till totalt 45 miljoner kronor per år visar att vårt arbete i LRF för att säkra livsmedelsförsörjningen och driva utvecklingen framåt ger resultat. Vidare är den ökade nationella ersättningen för norra Sverige positivt, men här ser vi fram mot att regelverket utvecklas så att den positiva utvecklingen av norrländsk spannmålsodling kan fortsätta.
Att regeringen i budgeten även avsätter 600 miljoner kronor för beredskapslagring av insatsvaror och spannmål är också positivt. Det är stärker vår motståndskraft och är viktiga byggstenar för ett hållbart och robust svenskt lantbruk som kan leverera produkter till samhället även under kristider.
Det är också bra att återbetalningen av dieselskatt för arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruket förlängs. Det ger oss bättre förutsättningar att bedriva konkurrenskraftig produktion även kommande år.
Fler åtgärder behövs från politiken
Jag vill dock vara tydlig med att det fortfarande finns viktiga områden där satsningarna i budgeten inte räcker till. Där kommer LRF fortsätta driva på för förbättringar som gynnar den svenska växtodlingen och dig som LRF-medlem. På växtodlingsområdet kan jag exempelvis konstatera att det saknas konkreta åtgärder utöver insatser för ökad beredskap. Eftersom marknadsläget inom växtodlingen är ansträngt hade jag önskat att regeringen tog höjd för fler åtgärder för att stärka vår konkurrenskraft.
Det är dessutom oroande att vi fortfarande saknar konkreta besked om kompensation för ETS2, alltså det utvidgade utsläppshandelssystemet. Här har regeringen ett löfte från 2023 att infria, och att detta lyser med sin frånvaro i årets budget försämrar konkurrenskraften för våra växtodlingsföretag. Svenskt jordbruk går före in i systemet, men utan kompensation riskerar vi ökade kostnader som slår direkt mot landets livsmedelsberedskap och vår lönsamhet inom lantbruket.
Jag saknar också förslag kring kreditgarantier och det är negativt med minskade medel för hantering av invasiva arter. Naturvårdsverkets minskade anslag från 2027 innebär att resurserna för att hantera invasiva arter blir ännu mer begränsade, samtidigt som bekämpning av expansiva ogräs som till exempel renkavle och hönshirs inom jordbruket inte innefattas av förslaget. Att inte hantera och bekämpa invasiva växter är ett växande hot. Här behöver vi mer riktade insatser för att skydda både biologisk mångfald och vår livsmedelsförsörjning.
Vegetabilieproduktion är logistik. Inte minst årets fina skörd visar på behovet av väl fungerande transporter. Det är positivt att Sjöfartsverket får mer pengar eftersom båtfrakt ska vara det mest kostnadseffektiva sättet att flytta spannmål. Men det är osäkert om pengarna räcker till våra behov för att fortsätta utveckla båtfrakterna och ha en finansiering som är neutral utifrån vilket transportslag som används. Inte minst gäller det våra insjöhamnar i Vänern och Mälaren.
Vi fortsätter arbeta för svensk växtodlings konkurrenskraft
Vi på LRF har under året lagt stor kraft på att driva frågor som stärker konkurrenskraften för svensk växtodling. Branschavdelningen LRF Växtodling driver exempelvis projektet Framtidssäkra svensk växtodling, där målet är att långsiktigt stärka livsmedelsproduktionen och samtidigt skapa ett mer robust jordbruk både i dag och i framtiden. En del i projektet är den oberoende utredningen Vattenkommissionen som ska kartlägga hur brister i vattnets infrastruktur påverkar jordbruket, och vad som behöver göras för att komma till rätta med problemen. Och LRF fortsätter givetvis att arbeta för fler satsningar, tydligare kompensation och starkare konkurrenskraft. Tillsammans gör vi skillnad för svensk växtodling!
Det är positivt i budgeten:
- Återbetalning av dieselskatt för arbetsmaskiner i jord- och skogsbruket förlängs 2026, 3 703 kr/1000 liter
- Ökad nationell ersättning norra Sverige, 120 Mkr/år 2026-2028
- SLU Grogrund permanent ökat anslag 10 Mkr fr o m 2026
- Lokala vattenvårdsplaner, Lova, ökar från 100 miljoner till 250 miljoner
- Beredskapslagring 600 Mkr (insatsvaror, spannmål)
Det saknas i budgeten:
- Besked om ETS2-kompenation
- Förslag om kreditgarantier
- Medel för bekämpning av expansiva ogräs
- Sänkt medel med 20 miljoner från 2027 för att bekämpa invasiva arter på land