Hittills har cirka 80 procent av Sveriges totala biogasproduktion medfinansierats av Klimatklivet. Bland annat har detta givit lantbrukare möjlighet att producera egen el och värme. Stallgödsel har även kunnat bli fordonsgas i uppgraderingsanläggningar.
Men nu ändras spelreglerna. Naturvårdsverket inför en ny beräkningsmetodik som innebär att biogas av stallgödsel som blir till el- och värmeproduktion inte längre bedöms ge tillräcklig klimatnytta för att beviljas stöd. Det finns även en oro att biogas som produceras av gödsel kan få betydligt lägre klimatnytta med detta antagande, och därmed kommer dessa typer av investeringar helt att utebli.
Konsekvenserna riskerar att bli stora, inte minst utifrån beredskapsperspektivet. Dessutom hotas den lokala energiförsörjningen och den cirkulära nyttan som gårdsbiogas ger.
LRF, tillsammans med flera aktörer i livsmedels- och energibranschen, har därför riktat ett öppet brev till regeringen. Kraven är tydliga: en konsekvensanalys behövs, där rimligen branschen och fler intressenter kan bidra, liksom en plan för hur gårdsbaserad biogas fortsatt kan vara en del av Sveriges klimatomställning och energiberedskap.
LRF ser brister i hur myndigheten har framfört informationen, dels skulle fler behöva granska rapporten som ligger till grund till detta beslut som innebär en helomvändning och riskerar att äventyra biogasens anseende. Det finns även flera tekniska möjligheter som man kan tillföra för att förbättra klimatnyttan. LRF har efterfrågat att få se rapporten men den har inte lämnats ut och är därför svår att bemöta.
LRF anser att politiken måste agera och vi ser olika alternativ:
- Vidga Klimatklivets förordning och lägg till en bedömningsgrund kring beredskap, detta likt det som även Naturvårdsverket själva har föreslagit i en hemställan inskickad till regeringen förra året. Fördelen med att ha kvar dessa åtgärder i samma stödsystem är att Naturvårdsverket har rutin för att hantera dessa och vi vet att det fungerar.
- Vi ser även möjlighet att söka stöd för investeringar till el-och värmeproduktion i det nya stödet Kraftlyftet. Eftersom det är ett nytt stöd och förordningen fortsatt håller på att utformas kan inte myndigheten på rak arm svara på om dessa åtgärder är förenliga med regelverket. Myndigheten har däremot uppmanat att sända in ansökningar för att verkligen pröva dessa skarpt mot skrivningarna. Ansökningar i Kraftlyftet kan lämnas in i januari 2026 och måste vara färdigställda senast 2030.
- Beredskapsstödet hos Jordbruksverket hade även kunnat vara ett alternativ. Nackdelen är att stödet är kraftigt översökt redan i dagsläget, ett stort tillskott hade behövts om biogasinvesteringar skulle vara möjliga. Dessutom är stödtaket satt till 5 miljoner kronor, vilket i många fall kan vara lågt.
Biogas från stallgödsel är inte bara en klimatåtgärd, utan en nyckel till självförsörjning, fossilfrihet och stärkt motståndskraft. Nu behövs klara besked om hur denna resurs ska värderas i framtiden.