Grundlagskommittén tillsattes i juni 2023 med uppdrag att utreda om nya grundläggande fri- och rättigheter som rätt till abort, rätt till domstolsprövning och ett generellt skydd mot diskriminering bör läggas till i grundlagen. Förutom det skulle de också utreda frågan om vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbar.
Bakgrunden till kommitténs uppdrag att föreslå förstärkningar av egendomsskyddet i regeringsformen är ett antal motioner från M, KD, L och C som behandlats i Konstitutionsutskottet och i riksdagen. I motionerna pekas på att grundlagsskyddet för äganderätten behöver ses över för att garantera ett tillräckligt skydd för skogsägare.
Det var givetvis mycket glädjande att egendomsskyddet skulle utredas. LRF har strategiskt arbetat för att få till ett förtydligande av egendomsskyddet i grundlagen sedan förra mandatperioden. Då jobbade vi för att få till det utskottsinitiativ som den dåvarande oppositionen skrev och sedan i juni 2023 med att påverka grundlagskommittén som då tillsattes.
LRFs kamp för egendomsskyddet
Under hösten blev det tydligt att framförallt frågan om medborgarskap tog allt syre i grundlagskommitténs arbete. Och vi fick signaler inifrån kommittén om att det lilla fokus som gavs frågan om egendomsskyddet snarare riskerade att gå åt fel håll. Då ökade vi takten i påverkansarbetet ytterligare. LRF har visat sin styrka i folkrörelsen, och förtroendevalda och medlemmar i hela landet har engagerat sig. 200 artiklar har publicerats på ämnet med LRF som avsändare mellan september och december 2024, vilka har nått miljontals läsare. Regionerna har i många samtal pratat med sina riksdagsledamöter för att påverka partierna underifrån.
Jag har haft möten med bland andra Magdalena Andersson, Ardalan Shekarabi, Ulf Kristerssons statssekreterare med flera. LRFs kompetenta jurister som arbetat med frågan om egendomsskydd sedan den nuvarande skrivningen tillkom 2010 har också deltagit på mötena. Men jag har inte varit på något möte där politiker eller deras sakkunniga på ett bra sätt har kunnat bemöta våra argument för att ändra skrivningarna. Det är tydligt att LRF är en av de absolut mest insatta instanserna i denna fråga och mig veterligen har ingen annan organisation arbetat så intensivt för att påverka grundlagskommittén i denna fråga som LRF gjort.
I möten med ledande politiker har det för mig blivit tydligt att det finns en bred samsyn över partigränserna att man som markägare ska få ersättning om marken tas i anspråk av det allmänna. Det borde vara en god förutsättning för en bred parlamentarisk överenskommelse som en grundlagsändring kräver. Men ändå finns det inte. Det är mycket som pekar på att det är politiskt spel som stått i vägen, och det gör mig mycket besviken.
Markägare offrades i det politiska spelet
Jag är helt övertygad om att LRFs ståndpunkt inte har undgått någon. Vi vet att frågan har varit uppe för diskussion i kommitténs möten och i deras arbete – det hade den inte varit utan vårt hårda arbete i hela organisationen.
Men när grundlagskommittén redovisade sitt slutbetänkande så valde man att inte göra om skrivningarna för egendomsskyddet. Betyder det att allt arbete var förgäves?
Nej, det tycker jag inte. Vi offrades i det politiska spelet. Men frågan är mer aktuell än på länge och LRF arbetar framåt med flera förslag för att stärka äganderätten för våra medlemmar. Men i och med att lagen inte ändrats kommer skogsägare fortsatt att drabbas – jag och LRF kommer givetvis att uppmärksamma och stötta dessa fall där vi kan för att rättvisa ska skipas.